Kunskapsinhämtning från komplexa händelser? Nej tack!

Skulle du vilja bli behandlad av läkare med begränsad erfarenhet av att behandla just din specifika sjukdom och där läkaren saknar tillgång till erfarenheter från andra läkare som behandlat patienter med samma sjukdom?

Skulle inte tro det!

Men tyvärr står svensk krishantering i ett läge som till stora delar liknar ovan absurda frågeställning. Det saknas metodik och resurser för att samla in och ta vara på de värdefulla erfarenheter som enskilda eller grupperingar av organisationer gör i samband med stora samhällsstörningar och krisliknande händelser.

Uppföljning av vardagsolyckor sker rutinmässigt genom de insatsrapporter som svensk räddningstjänst dagligen producerar. Men när händelser inträffar som är omfattande och har en komplexitet som kräver en insats av ett nätverk av aktörer saknas systematisk inhämtning av erfarenheter. Under och efter hanteringen av cryptosporidium-utbrottet i Östersund efterfrågades av de lokala aktörerna någon form av extern utvärdering. MSB fick frågan men kunde inte hjälpa till.
Omedelbart efter händelserna på Utöya och Oslo kunde det varit värdefullt att inhämta kunskap hos de Norska myndigheterna, oklart om något team skickades från MSB. Stormarna i Sverige under november/december torde resulterat i erfarenheter som skulle kunna vara av värde för fler än just de vid tillfället involverade aktörerna. Togs erfarenheterna tillvara? Tyvärr nej.

Men så illa är det väl inte? Självklart sammanställs reflektioner och personer från involverade aktörer åker runt på seminarier och berättar om just sina erfarenheter. Men att berätta om sina erfarenheter i powerpoint-format och att ha en tredje part som systematiskt inhämtar och strukturerar observationer och erfarenheter är olika saker. Den senare formen har troligtvis lite större möjligheter att lyfta fram saker som fungerat mindre bra och lyfta fram situationer där enskilda myndigheter agerat tvivelaktigt. Jo, det händer faktiskt.

I samband med omfattande samhällsstörningar och krisliknande händelser är det naturligtvis av vikt att MSB gör sitt yttersta för att säkerställa att relevanta aktörer samverkar och agerar i en gemensam riktning. En långsiktigt viktigare uppgift är dock att under en pågående händelse eller serie av sammanlänkade händelser, studera, analysera och rapportera de erfarenheter som gjorts. Sådant arbete är möjligt att göra under pågående händelser genom att personal med dessa specifika uppgifter bäddas in i de organisationer som hanterar den aktuella händelsen. Det finns inga metodmässiga problem att studera organisationers agerande under en pågående händelse. Snarare finns det problem att försöka inhämta erfarenheter lång tid efter att den enskilda händelsen klingat av. MSB borde alltså inte bara tillsätta operativa resurser för att säkerställa professionell sakkompetens för att hantera den uppkomna situationen utan också säkerställa att ett “Observationsteam” mobiliseras.

MSB bör som ansvarstagande och professionell myndighet tillsätta resurser så att komplexa händelser kan studeras medan dessa händelser pågår. På vilket sätt kan annars trovärdiga observationer och erfarenheter tillgängligöras till de organisationer som vill ha en vettig möjlighet att vara välförberedda inför liknande händelser.

Jag hoppas att MSB inom en inte allt för avlägsen framtid kommer att besvara frågan “Kunskapsinhämtning från komplexa händelser?” med ett rungande “ja tack!”.

Samö-KKÖ i samband med händelseutvecklingen i Egypten

På onsdag startar i Sverige den största krisövningen någonsin, allt enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). En ganska omfattande mängd centrala, regionala och lokala myndigheter kommer att öva krishantering i samband med en fiktiv kärnkraftsolycka.
Övningen som planerats under lång tid råkar dessutom sammanfalla med de senaste dagarnas händelseutveckling i Egypten. Samö-KKÖ innehåller en hel del aspekter kring kommunikation till allmänheten, en del spännande problem som skall hanteras av statsledningen, kanske inslag av relationsproblematik till andra länder (dock är UD inte listad som övningsdeltagare) och vissa sjukvårds och polisiära ärenden.
Just sådana aspekter som berörda myndigheter också kan komma att behöva hantera i relation till händelseutvecklingen i Egypten. Om både övningen och hanteringen av svenskar i Egypten går bra så är det ett gott betyg för svensk krishantering. Men man kan ju undra hur uthållighet organiseras för att både klara av intensiva övningsdygn samtidigt som flera av organisationerna redan varit igång sedan innan helgen.
Vi får väl se hur det hela utvecklar sig. Samö-KKÖ ser ut att bli en samövning med nu också oväntade inslag.

Att visualisera fenomenet Stenkastning och bilbränder i förortsområden

Hur skall man konceptualisera och visualisera fenomenet med stenkastning och bilbränder i förortsområden som för ett år sedan var ett omfattande problem i flera storstadsområden? Frågan dök upp i ett samtal med MSB-personal kring användning av system för att skapa och hantera en gemensam lägesbild. Problemet är mångbottnat.
Först och främst, vilka händelser skall knytas till fenomenet “oro i förorten”. Skall endast brand i fordon som inträffar i typiska förortsområden finnas med på den tänkta kartvisualiseringen, eller skall också brand i fordon från de områden som inte räknas som förort tas med. Kartvisualiseringen blir ganska olika beroende vilket val som görs. I det första fallet förstärks bilden av att det är förorten som brinner. I det andra fallet visas hur brand i fordon också förekommer “utanför” de traditionella områdena. Hur skall den bilden tolkas? Visar den på s.k spridningseffekter?
Ett annat problem är hur fenomenet “oro i förorten” i ett första läge skall konceptualiseras. Är det ett (A) ordningsproblem, är det ett (B) brandproblem eller är det ett (C) problem med livsvillkoren? I fallet A så är polisen problemägare och lösningen blir bättre ordning, dvs fler synliga poliser. I fallet B är lösningen att fordon skall placeras synligt, bättre upplysta parkeringsplatser med mera som förebygger risken för brand. I fallet C är utmaningen mer komplex då den visar att kommunen misslyckats med att erbjuda drägliga livsvillkor under en serie av år. Om nu problemet med “oro i förorten” har sin grund i fallet C så borde detta innebär att polis och räddningstjänst kan fakturera sina kostnader för genomförda insatser till kommunen. Då kommunen misslyckats med sitt uppdrag så borde väl det vara just kommunen som skall stå för de kostnader som deras misslyckande orsakat.
Men tillbaks till visualiseringen. Som bakgrundsdata till mappning av händelser avseende stenkastning och brand i fordon bör socioekonomiska data visas och särskilt viktigt blir det att presentera data kring hur kommunen investeringar kring förortsområdenas sociala-infrastruktur. Tyvärr verkar många av de kommande systemen för presentation och visualisering av Gemensam Lägesbild helt sakna mekanismer för att kombinera enkel insatsdata med komplex socioekonomisk data.
Det skulle vara kul att komma i kontakt med analytiker hos MSB, region och kommunalnivå som arbetar med dessa frågor. Hör gärna av er. Det finns en hel del spännande verklighetsnära forskning att genomföra.

Insatsrapporter: – Vem läser dessa?

Att läsa insatsrapporter kan vara värdefull läsning om de tar upp specifika aspekter som inträffat under en räddningsinsats. Men efter att ha plöjt insatsrapporter i ett par år så är min känsla att det saknas något i dagens insatsrapporter. Jag tänker då närmast på den text som beskriver räddningsinsatsen.

Ett stort problem är naturligtvis är fråga kring, vem skrivs en insatsrapport för? Är det för kollegorna i den egna organisationen, är det för kollegorna på andra räddningstjänster, är det för experterna på MSB, kan det vara så att de skrivs för allmänheten? Oklarheterna kring vem en insatsrapport skrivs för skapa problem som i värsta fall gör en insatsrapport till inte mycket mer än en reseskildringsliknande berättelse.
De problem som uppstår under en insats blir sällan diskuterade eller ens nämnda. De lyckade grepp som görs under en insats döljs effektivt i den ofta dåligt strukturerade textmassan.
Kanske är det dags att ta nya grepp och applicera modern teknik för att göra insatsrapporterna mer värdefulla och användbara. Kanske är det så att landets alla insatsrapporter skall göras tillgängliga för svensk räddningstjänst där enkla med smarta mekanismer för att söka, gruppera, filtrera, kategorisera finns tillgängliga. Det hade varit fint om det gick att presentera insatsrapporter över tid, mot bakgrund av socio-ekonomisk information. Kanske skulle de som läser en insatsrapport kunna ge den ett betyg så att den som skriver kan utveckla sin kompetens att formulera en värdefull och användbar rapport.
Det finns ett område som kallas InformationsVisualisering. Det vore bra och kanske också lämpligt att fundera kring hur insatsrapporterna kan presenteras på nya sätt där fokus inte ligger på den enskilde rapporten utan där grupper av rapporter blir meningsfulla och insiktsgivande. Vad skulle hända om man kunde se alla rapporter för brand i fordon, presenterat över dygnets timmar, med en bakgrund av socio-ekonomisk data.
Vem tar tag i detta? MSB, Industrin, Forskare, eller en webb-entreprenör typ Ted Valentin?
Det finns inget bra svar. Men helt klart är att insatsrapporter utgör ett spännande material för smarta och användarvänliga presentationstjänster.

Nya framgångar

Vårt lilla forskningsprojekt kring mobil live video för räddningsinsatser lever som ni alla vet vidare i en kommersiell form. Sedan januari finns LiveResponse att köpa som tjänst. Igår kväll blev LiveResponse tillsammans med Räddningstjänsten i Stor-Göteborg vinnare av Cut-the-Wire Awards i kategorin offentlig sektor. Den namnkunniga juryn hade följande motivering:

“Innovative usage of high speed mobile connectivity, mobile video streaming services and positioning in a mission critical usage environment. A practical and useful mobile service area that really makes a difference.”(länk)

IDG.se och tidskriften CIO på webben finns en bra intervju med stf Räddningschef på Räddningstjänsten i Stor-Göteborg om hur de använder LiveResponse och de fördelar som upplevs.

Att det en gång lilla forskningsprojektet skulle gå och vinna mobilpris var inget vi kunde tänka då projektet formulerades vintern 2008. Det känns väldigt hedrande med utmärkelsen och ett fint bevis att de projekt som bedrivs på Lindholmen i Göteborg med finansiering av bland annat MSB faktiskt kan leda längre än enbart välpublicerade forskningsartiklar.

Debatt kring SOS-alarms monopol på minutoperativ insatsinformation

Webben MediaVärlden har en debatt dragit igång kring konsekvenserna av att SOS-alarm har monopol på minutoperativ insatsinformation, ett monopol som blir ytterst tydligt då RAKEL-systemet är i full användning.


“SOS Alarm har en lång historik av att missbruka sitt monopol och det finns inget som talar för att de inte gör det när de blir ensamma om att leverera minutoperativa blåljusinsatser till medierna, skriver Ulf Scheithauer, redaktör på NSSA – Nordic Safety and Security Academy. (läs hela artikeln)

Missnöjet med SOS-alarm i detta sammanhang kommer främst från Journalister och Nyhetsbyråer som inte på samma sätt som tidigare kan genomföra sin bevakning.
Dock finns ett annat missnöje med hur SOS-alarm hanterar och framförallt prissätter tillgången till operativ insatsinformation. Den kritiken kommer från Räddningstjänsterna som i många fall upplever att de “köper tillbaks information som vi själva producerat”. Äganderätten till triviala informationsfragment av typen viss räddningsenhet är knuten till en viss händelse på en viss adress/position omfattas vad jag kan förstå inte av upphovsrättslagen.
Om så hade varit fallet så skulle en räddningstjänst kunna hävda att all statusinformation som produceras av organisationens egna system är deras egendom och deras spridning skyddas på samma sätt som konstnärliga verk. Men tyvärr, det är snarare så att just genom att sådan trivial information sprids till bland annat SOS-alarm som bearbetar informationen och gör den presenterbar i annan form och format så är det SOS-alarm kan hävda äganderätt till sin “produkt”. Detta är en konsekvens av att informationen lagras i en databas som hanteras av SOS-alarm, informationen bearbetas (dvs tider räknas fram, format kontrolleras m.m), samt att information till sist distribueras till en önskad mottagare i ett överenskommet format.
På sikt kan en monopolsituation förändras genom att en annan aktör börjar hantera samma information. En sådan aktör måste då etablera samarbete med alla svenska räddningstjänster, alla ambulansorganisationer och alla polismyndigheter. Dessutom måste en sådan aktör kunna hävda att den initiala 112-informationen (dvs det som en person berättar i 112-samtalet) är offentlig genom att den skapas som ett resultat av ett myndighetsuppdrag.
I dessa tider av billiga men avancerade möjligheter till omfattande informationshantering så är ovan situation med en konkurrerande extern aktör både rimlig och möjlig. Låt oss vänta 3 år och se vad som då finns på plats.

How the past might help us when facing rapidly evolving situations.

Today we started a new project where we will try to make use of historical data in order to provide queues for sensemaking in rapidly evolving situations. The whole concept is a result of an in-depth discussion with a senior commanders at the local fire and rescue services. Many organizations have tons of data describing past events/incidents. Many of the really useful information is hidden within poorly exploited free-text fields in a database that was designed for storing data but not for exploring insights.

We are aiming to make use of that data and look for what we call particulars in historical data in order to transform these bits and pieces into specifics. The specifics are small pieces of info that might say something really important in a situation that is currently evolving. We do understand that what we are aiming for here is not new as a concept. But we do believe that the design of this type of systems could be vastly improved in order to better fit a time-critical work practice. Our intention is not to flood a commander with a tsunami of data but to provide a gentle drizzle of info to trigger new ways of exploring complex situation.

JOIN US
We would like to invite and involve anyone of you to work with us on this project. So please let us know how you would like to contribute. We are looking for both industrial, academical and professional responders to become part of this network-based projects.

Please email us at: jonas.landgren@gu.se or fredrik.bergstrand@gu.se