Dålig design riskerar begränsa spridningen av Covid-19-app

Appen Covid-19 symptom tracker har nu börjat få spridning i Sverige [1]. Syftet med appen är att individer genom självrapportering ska kunna bidra med underlag för att forskare ska kunna beräkna och visualisera hur virusspridningen ser ut Sverige. Att skapa appar som privatpersoner kan använda för att bidra med självrapporterade uppgifter till myndigheter eller till forskning är inget nytt fenomen. I hanteringen kring corona har myndigheter dock haft vissa betänkligheter kring konsekvenserna av den här typen av data insamling. Ett långt framskridet arbete [3] hos MSB i frågan lades överraskande på is [2].
Det finns en mängd utmaningar när insamling ska ske via en app av individers självuppskattningar oavsett om det handlar om hälsodata eller inte. En av dessa utmaningar handlar om utformningen av själva appen som tas fram för att stödja sådan insamling.

I fallet med Covid-19 symptom tracker finns en hel del möjligheter till förbättringar av det grafiska användargränssnittet. Tyvärr har appen brister som är helt onödiga och riskerar att påverka insamlingen av data. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att kritiken mot hur gränssnittet är designat inte handlar om huruvida forskarna bakom studien gör ett bra jobb inom sin domän eller inte. Kritiken som lyfts fram i denna text handlar endast om dålig design av användargränssnitt.

Appen Covid-19 symptom tracker är tänkt att användas dagligen. Att designa en app som ska användas dagligen är en utmaning. I appen saknas funktionalitet som anpassar gränssnittet efter hur länge (antal dagar) som användaren varit igång med sin rapportering. Det är heller inte tydligt för användaren om rapportering genomförts en specifik dag eller inte. Det finns många kloka sätt att inspirera användaren att fortsätta med rapportering varje dag över lång tid. Inte minst finns en del bra inspiration att finna inom olika tränings- och hälsoappar.

Ett specifikt område som brukar resultera i frustration hos användare är hur inmatning av information utformas. I appen ligger ett omfattande fokus på att svara JA eller Nej på en rad frågor. Där används dropdown-menyer istället för designelement som är mer anpassade för att effektivt svara på just frågor med endast två svarsalternativ [4]. Genomgående i appen används dropdown menyer i ganska stor omfattning istället för att använda mer specifika och effektiva inmatningsalternativ. Det är synd att en så viktig och relevant app inte har en mer effektiv design[5].

När den dagliga rapporteringen är genomförd är återkopplingen till användaren begränsad. Här skulle det varit på sin plats med lite specifik information till användaren kring den rapportering som gjorts. Det saknas också information kring rapporteringen som genomförts dag för dag över tid.  Det tycks dessutom som att det går att skicka in rapporter flera gånger per dag. Avsaknaden av möjlighet att se sin tidigare rapportering påverkar användarupplevelsen. Sådan funktionalitet skulle kunna ge kraft att upprätthålla intresse så att användaren på ett uthålligt sätt fortsätter med rapportering av hög kvalité över tid.  

Den nuvarande designen är enligt min tolkning i stora delar ett digitaliserat formulär som missar de möjligheter som ett modernt app-koncept  skulle kunna innebära. Lite synd då en Covid-app skulle kunna vara så mycket mer, bara genom en lite mer genomarbetad design. Det skulle naturligtvis vara mycket intressant att se på användningsdata och spridningsstatistik för själva appen.

Det finns risk att nuvarande design minskar spridningen och användningen av appen, men förhoppningsvis inte i alltför omfattande utsträckning. Troligtvis kommer flera av ovan brister att vara korrigerade i en uppdaterad version av appen.


1 https://www.forskning.se/2020/04/29/ge-appen-covid-symptom-tracker-1-minut-om-dagen/

2 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stoppade-corona-appen-kan-kosta-miljoner-msb-har-inte-sagt-upp-avtalet

3 https://www.mynewsdesk.com/se/msb/news/status-foer-paagaaende-arbete-med-digitalt-verktyg-400603

4 https://uxplanet.org/checkbox-vs-toggle-switch-7fc6e83f10b8

5 https://www.interaction-design.org/literature/article/shneiderman-s-eight-golden-rules-will-help-you-design-better-interfaces

Lokala lägesbilder från Sydostasien ligger nuförtiden bara ett samtal, sms, eller email bort.

Nu när omfattningen av skadorna som orsakats av cyklonen som korsade Filipinerna når oss via sociala medier, nyhetsmedia och myndigheter riktas mitt intresse mot Vietnam där en mängd svenskar arbetar och turistar.

Mina egna erfarenheter av och kontaktnät i Vietnam gör att man hemma i den trygga soffan undrar hur situationen är i området kring Danang och Hanoi som väntades drabbas av en nedgraderad version av cyklonen.

Det är därför ganska så intressant att genom ett snabbt samtal via mobiltelefonen så går det att få insikter förmedlade. Mike på Phong-Nha-Farmstay (http://phong-nha-cave.com/) berättade tidigare idag att de i fredags evakuerade turister till Hanoi och Hue. Vidare hade de förberett sitt ’Hostel’ för att klara av både översvämning och förödande vindar. Men då den nedgraderade cyklonen inte tog den förväntade vägen in över land i Danang utan svängde av norrut längs kusten kunde de delvis andas ut med insikten om att de inte kommer vara de värst drabbade. En uppföljande rapport från Mike kommer i morgon om mobilnäten tillåter.

Ett snabbt samtal med Duy som jobbar på Apple Hotel (http://hanoiapplehotel.com/) i de centrala turistkvarteren i Hanoi bekräftade bilden av att de förväntar sig en mycket ansträngd situation med kulmen nu under kvällen.

Mina kontakter med dessa personer skapade en tanke kring möjligheterna att dra nytta av relationer som skapas i samband med  resor i Sydostasien för att snabbt kunna inhämta kunskap om konsekvenser samt få kontakt med svenskar som turistar i regionen. Kanske är en spännande möjlighet att tillsammans med Lonely Planet, som har kontaktuppgifter till en mängd backpacker-hotell, skapa förutsättningar för svenska eller till och med europeiska myndigheter att snabbt kunna inhämta lokala uppgifter som underlag för konsekvensanalys.

Då svenska myndigheter har till uppgift att ta till vara svenska intressen och hantera konsekvenser även när svenskar reser utomlands finns här kanske en möjlighet till nya lösningar i syfte att skapa tidigare och mer detaljrika lägesbilder än vad UD kanske kan klara av med trots allt begränsade lokala resurser.

Som sagt lokala lägesbilder från Sydostasien ligger nuförtiden bara ett samtal, sms, eller email bort.

En tweet om vad som komma skall i #Husby?

Sveriges Radio journalisten Warsame Elmi (@SrElmi) twittrade kl 20.45 om att det planeras upplopp i Husby med start 22.00. En sådan tweet är häpnadsväckande och skapar nyfikenhet. Den är häpnadsväckande då den indikerar att upploppen inte är organiserade i lösa strukturer utan är tidsmässigt planerade. Nyfikenhet uppstår naturligtvis kring den tidsmässiga precisionen i en sådan tweet.

Husby_plan22

Om 10 minuter kommer någon form av besked.

Mitt eget intresse kring den tweet som Warsame Elmi förmedlat ligger i en diskussion som pågår i forskarsamhället kring utmaningarna att monitorera stora mängder publika tweets för att filtrera fram enskilda tweets som kan ge tidiga signaler kring kritiska skeenden i en dynamisk händelseutveckling. Ett exempel på hur denna forskning redan resulterat i intressanta tjänster är Rikard Stronkmans arbete med tjänsten Twitcident.

Avstämning:
Vid 22.59 inkommer flera rapporter om stenkastning med mera från Husby. Därmed står det klart att Warsame Elmi tyvärr fick rätt med sin tweet. Den tidsmässiga precisionen var alltså +59 minuter.

Vid 22:25 verkar den tidsmässiga precisionen hos ovan tweet vara av lägre kvalité om nu minuter är den enhet som en sådan bedömning skall ske efter. Rapporter från trygghetsvandrare i området rapporterar att ännu inget hänt men att saker kan komma att byggas upp. Se tweet-rapporteringen från trygghetsvandraren Benjamin Dousa (@BenjaminDousa) nedan:

husby_sitrep2

Med detta sagt så kommer nu 22:35 information via Expressen Primetime att det förekommit stenkastning i Husby samt via Twitter finns uppgifter att skadegörelse inträffat i Farsta.

Engagerad allmänhet och social media inte alltid helt lyckat?

Efter attentatet mot Boston Marathon initierades en intensiv jakt på förövarna. Denna jakt utspelades också på social media där en mängd människor engagerades för att analysera bilder, komma med tips och ledtrådar. Reddit vad en av de tjänster där detta engagemang fick ett omfattande fokus. Nu framträder dock en bild av att allmänhetens medverkan i jakten på förövarna långt i från var helt oproblematiskt. På Fastcompany kan vi nu ta del av vad som kan inträffa när både etablerad media och allmänheten via social media, gör felaktiga analyser och drar för snabba slutsatser utan att först genomföra en nödvändig dubbel och kanske också trippelkoll. Slutsatserna från vad som utspelades på Reddit är att Crowdsourcing i all ära, men kanske inte vid alla typer och händelser. Läs mer på:

 

Läsvärt och lättläst om Sociala Nätverk från Institutet för Framtidsstudier

I senaste numret av tidskriften Framtider från Institutet för Framtidsstudier presenteras en rad lättlästa, läsvärda och intressanta texter om sociala nätverk. För den som är intresserad om varför och hur sociala medier kan vara av stort värde för krishantering är detta tema-nummer av intresse. Fokuset ligger på begreppet sociala nätverk och det presenteras en rad goda exempel på varför vi bör intressera oss för sociala nätverk, social nätverksanalys och sociala medier.

Peter Hedström skriver i sin inledning till temanumret; Forskningen kring sociala nätverk har utvecklats snabbt under senare år och är ett av de mest spännande områdena inom samhällsvetenskapen. Grundtanken är att vi bättre kan förstå varför individer gör vad de gör, och varför olika fenomen sprids som de gör, om vi betraktar vilka nätverk individerna befinner sig i.

Ur ett krishanteringsperspektiv är nedan delar av specifikt intresse:

När nätverken får styra: Peter Hedström
Introduktion till sociala nätverk

Nätverken och brotten: Amir Rostami
Kartläggning av kriminella gäng

Nätverksteori i kampen mot epidemier: Fredrik Liljeros
Hur sjukdomar sprids i kopulationer

Utbrotten av aktivitet och vårt förutsebara beteende: Petter Holme
Dolda mönster bakom allt vi gör.

Nya möten och risker: Johan Giesecke
Ändrade sociala nätverk påverkar risken för smittsamma sjukdomar

Ladda ner: Framtider nr 3 2012

Att twittra polisen istället för att ringa 112, hur tänker man då?

 

 

 

Min kollega Fredrik Bergstrand skriver på sin blogg om en situation där en individ valde att skicka en tweet till Polisen istället för att ringa 112. Bakgrunden var att en medvetslös alternativt sovande yngling påträffades utomhus sent på natten i Göteborg. Men hur går tankebanorna när Twitter känns lämpligare än att ringa 112? Fredrik genomförde en kortare intervju (via Twitter!) med personen ifråga där det är ganska tydligt att det finns barriärer med 112 som en tweet inte verkar ha. Därmed inte sagt att twitter är bättre, snarare att det finns utvecklingspotential hos 112. Kanske behövs också en förnyad diskussion kring individens ansvar att agera och kommunicera i nöd-liknande situationer? Men vad som kan vara än viktigare är att fundera igenom hur olika kommunikationstekniker kan nyttjas för att i olika kombinationer ge önskad effekt.

Läs Fredrik Bergstrands intressanta inlägg med personen som twittrade polisen istället för att ringa 112.

Social media – skapar ny sorts dynamik vid olyckor?

Den tragiska trafikolyckan på Frösön i slutet av förra veckan innebar
nya insikter kring hur mobil teknologi och social media skapar nya utmaningar för blåljusaktörerna.

P4 Jämtland skriver något alarmistiskt om att “Sociala medier orsakade kaos vid dödsolycka.” Bakgrunden är att när räddningstjänsten kommer fram till den aktuella olycksplatsen så var det många ungdomar på plats som vi sina mobiltelefoner antingen pratade, tog bilder eller skickade meddelande om vad som hade hänt och vad som pågick på platsen. Dessutom anlände fler ungdomar som fått höra om det inträffade. I en intervju med P4-Jämtland säger Peter Frykman (räddningsledare vid insatsen)  att hans bild av ungdomarnas agerande var att de kommunicerade med sina vänner och anhöriga via bland annat sociala medier.

Utmaningen för räddningstjänsten blev att tillsammans med polisen att försöka få undan det stora antalet personer från platsen, vilket naturligtvis inte var helt oproblematiskt då flera också hade deltagit i första hjälpen-arbetet innan blåljusaktörerna kommit på plats. Peter nämner att det så här i efterhand inte varit möjligt att ge en bra återkoppling till de som faktiskt gjorde en viktig första insats.

En särskilt intressant aspekt som Peter nämner i radioinslaget är att räddningsstyrkan inte visste om att det var ungdomar inblandade i olyckan och att det var så många ungdommar på plats redan innan de själva kommit fram tlll olycksplatsen. Här kan det finnas en anledning att fundera kring hur 112-samtalet sett ut och hur länge som SOS-alarm haft kvar kontakten med de inringande. Jag har dock inga uppgifter kring detta men det verkar något märkligt att räddningstjänsten inte fick reda på att ungdomar var involverade i olyckan och att det fanns många personer på plats.

De erfarenheter som Peter delar med sig av i P4-inslaget är värdefulla för alla svenska räddningstjänster då det visar att kommunikation i samband med olyckor inte är en aktivitet som endast involverar blåljusaktörer. Allmänhetens förmåga och vilja att kommunicera vid tragiska händelser skall inte underskattas. Därmed inte sagt att all sådan kommunikation är önskvärd.

Klicka på följande länk för att ta del av Peters ödmjuka och professionella resonemang kring händelsen och det som han upplevde kring olyckan där mobil kommunikation och social media skapade en ny sorts dynamik för de involverade blåljusaktörerna.

RELATERAD LÄSNING
Läs gärna också om ett relaterat fenomen som Fredrik Anderson skriver om:
När larmet i sig gör skada: Vi har sett det tydligt vid några aktuella kriser och händelser nu – där den sociala informationsspridningen i sig antingen skapar egen kris eller där den direkt försvårar räddningsarbetet eller krishanteringen. Läs mer på http://storify.com/awaze/nar-larmet-i-sig-gor-skada