… i det blå skåpet. Sportentreprenörer trotsar myndigheternas senfärdighet. Dags att göra gemensamma ansträngningar.

Det har nog inte undgått någon att det finns en stor ilska inom svensk idrott kring hanteringen av frågan kring max antal personer i samband med idrottsarrangemang.  Nu ser vi de första exemplen på att myndigheters inkonsekventa hantering nått vägs ände. ….det berömda blå skåpet har fått en påhälsning.

Triatleten och träningsprofilen Jonas Colting går nu ut med att han avser att trotsa de begränsningar som olika myndigheter satt upp för att kunna genomföra Borås Triathlon och Borås Swimrun. Colting är högljudd i sin kritik men inte ensam. Tidigare under sommaren har vi sett träningstävlingar som genomförts delvis under radarn. I andra fall har tävlingsliknande arrangemang omformulerats som träningsresor. Viljan att komma igång med arrangemang är betydande.

Hanteringen av frågan kring hur idrottsarrangemang kan organiseras i ljuset av covid-19 visar på en bristande insikt. Det tycks saknas insikter hos politiker och tjänstemän kring idrottens förutsättningar och de möjligheter som trots allt finns att organisera idrottsevenemang även i situationer där smittskydd mot covid-19 behöver upprätthållas.  Det är oroande att myndigheter och i slutändan regeringen inte valt att söka framåtsyftande lösningar.

Det har funnits tid att skjuta till innovationsmedel för att utforska helt nya organisatoriska och digitala möjligheter. Istället har sportentreprenörer fått kämpa i motvind och söka egna lösningar för att möta obegripliga krav från vad som uppfattas som tondöva myndigheter.

I ett längre perspektiv behöver myndigheter som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap fundera vad detta får för konsekvenser. Tilltron till myndigheternas förmåga att agera i och efter kris har fått en rejäl smäll. När en hel idrottsrörelse upplever att deras frihet är kringskuren på ett obegripligt sätt….jag då är det illa.

Nu är det verkligen dags att svensk idrottsrörelse tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap inleder ett aktivt samarbete kring att utveckla förutsättningarna att kunna arrangera idrotts-evenemang även när samhället är under belastning. I ett sådant samarbete behöver naturligtvis sportentreprenörer få en central roll. Akademiska aktörer har givetvis massor att bidra med. Att digitalisering är en dimension som kommer att genomsyra ett sådant arbete ser vi nog alla som en självklarhet. Nu är det dags för gemensamma ansträngningar och skapa lösningar på det absurda läget.

Organisatörer av idrottstävlingar är rasande – dags att nyttja digitaliseringens kraft för att få igång de stora idrottsarrangemangen – eller bli mer rebellisk.

I mars månad 2020, bara dagar efter årets stora Vasaloppsvecka, genomfördes en snabb nerstängning av alla planerade idrottsarrangemang i syfte att begränsa smittspridningen av corona. Nerstängningen resulterade i framflyttning och inställda lopp, med många frågor och en del kritik från anmälda motionärer kring hanteringen[2].

Kunskapsläget har sedan dess utvecklats och en mängd erfarenheterna har gjorts inom en rad olika områden kring att tillämpa smittskydd. Tyvärr finns det fortfarande lagstiftning som gör att det kan upplevas som om myndigheterna silar mygg men sväljer kameler avseende hur smittskydd säkerställs. Exempelvis är det ok att transporteras i flygplan, handla på stormarknader och outlets, där trängsel är en naturlig och tydligen en ofrånkomlig del. Men det är inte ok att organisera storskaliga idrottstävlingar utomhus som Ironman Kalmar, Ö-till-Ö, Stockholm marathon eller motionslopp där antalet deltagare är fler än 50 och i många fall hundratals eller flera tusen. Naturligtvis skapar detta frustration hos idrottsutövare. Många organisatörer för sådana idrottstävlingar är naturligtvis kritiska[3] och en del av dem tycks vara rasande[1].

Corona har inneburit en fantastisk innovationskraft hos tävlingsarrangörer och digitala tjänsteutvecklare runt om i världen där begrepp som ’virtual racing’ och ’app-runs’ nu är vedertagna begrepp. Med hjälp av digital teknologi har tävlingar och motionslopp kunnat genomföras på helt nya sätt. Det vi sett från mars månad och till idag är första steget kring hur digitalisering leder till nya innovationer för publika storskaliga idrottstävlingar. Det som nu behöver ske är steg två, nämligen att organisatörer av idrottstävlingar och motionslopp får visa att det med hjälp av digitala tjänster är fullt möjligt att organisera  idrottstävlingar och motionslopp på ett sådant sätt att det blir säkert för stora grupper av idrottare att genomföra tävlingar på ett smittskyddssäkert sätt. Med hjälp av digitala verktyg kan en ökad logistisk komplexitet hanteras så att resor, logi, startområde, tävlingsområde och målgång kan hanteras så att grundpelarna i smittskyddet fortsatt upprätthålls.

Med hjälp av digitala tjänster kan organisatörerna säkerställa att atleterna är friska veckorna inför tävlingen. Redan idag loggar väldigt många idrottare sina hälsodata i olika appar, där minsta tecken på infektion leder till justering av träningen. Delar av denna data skulle kunna delas med arrangören för att säkerställa att den tävlande är frisk och har varit frisk veckorna inför arrangemanget. Med andra mobila digitala tjänster skulle det vara full möjligt att säkerställa att nödvändiga avstånd mellan olika grupper av atleter upprätthålls. På samma sätt kan medföljande anhörig publik få tydliga instruktioner men kanske också vägledas genom kloka positioneringstjänster så att de befinner sig i avsedda publikområden. Även om sådana tjänster tycks kräva allvarliga intrång i den personliga integriteten så är det möjligt att designa sådana tjänster för att hjälpa deltagande och publik att göra rätt snarare än att samla in uppgifter om de som använder tjänsten. Vidare kan onödiga fysiska beröringspunkter minimeras genom automatiserad incheckningar, startgrupper som på plats leds med hjälp av digitala tjänster och funktionärer . Kom igen, det finns ju massor av möjligheter om viljan finns.

Smittskyddande myndigheter bör nog inhämta kunskap från landets sportentreprenörer och söka fysiska och digitala lösningar så att de stora motionsloppen och idrottstävlingarna återigen kan genomföras, om än på ett nytt och utvecklat sätt. Sök upp kunskap i ämnet, kanske finns det någon professor i ämnet tillämpat smittskydd med inrikning mot publika idrotttsarrangemang någonstans i världen. Att som idag ta spjärn mot bedömningar som görs av bland annat polismyndighet, utifrån en fyrkantig lagstiftning, är inte särskilt framåtsyftande. De nuvarande förslagen i den ny pågående snabbremissen ”Förberedelser för lättnader i förbudsförordningen” missar de behov som den stora idrottsrörelsen behöver.

En annan tanke: Om idrottsrörelsen varit mer rebellisk så skulle vi i Göteborgsområdet se traillöpningslopp med start i det kommersiella handelscentrum Hede-outlet i Kungsbacka, med fin löpning genom angränsande Sandsjöbacka naturreservat och målgång på Bauhaus eller någon annan kommersiell handelsplats i Sisjöns industriområde. Både Hede-outlet och Bauhaus är ju godkända platser för trängsel och kan uppenbarligen hantera mycket stora flöden med människor. Liknande platser finns nog på många ställen runt i Sverige. Men just denna aspekt har väldigt lite digitalisering att göra men kanske pekar på behovet av ett designperspektiv där provokation [4] kan vara en ledande dimension.

1. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/pLoe5V/trangsel-pa-gekas-men-motionsloppen-stalls-in

2. https://www.marathon.se/lopp/marathongruppens-vd-besvarar-kritiken-det-finns-inga-perfekta-knappt-ens-nagra-bra-alternativ

3. https://springlfa.se/tankefel-av-regeringen-nar-det-galler-motionslopp/

4. Bardzell, Shaowen, Jeffrey Bardzell, Jodi Forlizzi, John Zimmerman, and John Antanitis. “Critical design and critical theory: the challenge of designing for provocation.” In Proceedings of the Designing Interactive Systems Conference, pp. 288-297. 2012.

GARMIN – we have a problem!

Denna post är en mer strukturerad reflektion baserad på gårdagens inlägg.

Sedan den 23 juli ligger (stora) delar av Garmins digitala infrastruktur nere. Ropen i de sociala medierna ekar. Obekräftad information gör gällande att företaget är utsatt för en ransomware attack – alltså utpressning, en kriminell handling.

Hela känsloregistret kräks ut i sociala medier
Användare av Garmins-produkter har reagerat på en mängd olika sätt sedan deras sportklockor och cykeldatorer slutat att kunna ladda upp genomförda träningspass. Reaktionerna från användarna har över tid förskjutits från inledande förvåning till humoristiska skämt, frustration, förståelse, och nu oro. De första reaktionerna som poppade fram i sociala medier var frågor kring om andra användare upplevde liknande problem med att ladda upp aktiviteter. Sedan kom en hel del varianter på att det skojades om den abstinens som uppstår när Garmins plattform inte fungerar. Därefter och allt efter tiden gått har uttryck som tyder på en massiv frustration hos användarna då företaget i princip tigit som muren kring vad som hänt och vad som görs. Men även om många är frustrerade så uttrycks också stor förståelse för de problem som Garmin har att hantera om det är så att de är utsatta för ransomware. Nu börjar dock mer och mer oro göra sig synlig där aspekter kring om användarnamn och lösenord kan vara på drift. Detta är särskilt oroande för dem som använder samma epostadress och samma lösenord för en rad olika tjänster, tex för Garmin Connect, TrainingPeaks,  och Strava. En del oro har också uttryckts kring Garmin Pay och eventuella risker kring att kontouppgifter kring betalkort med mera kan vara på drift.

Tystnad som kriskommunikationsstrategi
I de dagar som nu passerat sedan den 23/7 så har företaget Garmin varit mycket tyst. I de olika grupperna på Facebook med tex Garmin Connect Sverige eller den svenska Garmin sidan på FB finns ingen kommunikation från företaget mer än en mycket kortfattad text. Denna tystnad beror rimligtvis inte på att Garmin leds av ett gäng icke-kommunikativa ledargestalter som stoppat huvudet i sanden. Tystnaden beror rimligtvis inte heller på att den nordiska organisationen och det svenska kontoret är på semester. Tystnaden är rimligtvis ett tecken på den mycket svåra situation som företaget befinner sig i. Troligtvis finns det företagsjurister i USA som beordrat denna för oss i Skandinavien mycket märkliga kriskommunikationsstrategi. 

Reaktioner från profiler i communityn
Det är dock glädjande att se hur aktörer som tex Cykelwebben inom cykelområdet och DCrainmaker inom Triathlong/löpning/uthållighetsidrott i allmänhet har klivit fram. Dessa profiler/aktörer har gjort det som rimligtvis Garmin borde gjort, nämligen att instruera användarna av Garmin-produkterna hur de kan hitta alternativa lösningar för att ladda upp sina pass.

Reaktioner från konkurrenter och partners i det digitala ekosystemet
Det är intressant att Strava inte på ett tydligt sätt klivit fram och i denna svåra stund för Garmin, hjälpa till med att säkerställa att Garminanvändarna kan ladda upp sin data. Kommer företag som Polar och Suunto inom segmentet löparklockor att se en uppsjö nya kunder som nu tröttnat på att det saknas besked från Garmin?  Kommer löpare och cyklister att börja använda flera olika märken av sportklockor och cykeldatorer, som i sin tur innebär att Strava, TrainingsPeak och Todaysplan bli de stora vinnarna som kan samla data från flera olika tillverkare? Kommer de device-specifika leverantörerna kollektivt åka på en smäll? Frågorna är många och spekulationerna går heta.

Problemet kan vara ännu större
Det är naturligtvis trist att Garmins användare med intresse för uthållighetsidrott inte kan logga sina träningspass. Men problemet som Garmin har att hantera är betydligt större om den nu pågående situationen också påverkar eller har drabbat områdena Aviation, Automotive och Marine(1). Ännu större problem blir det om vi också betänker att Garmin eventuellt har en del kunder inom säkerhet och militärområdet. 

Sommaren när träningsinfrastruktur blev kritisk infrastruktur
Den aktuella situationen för Garmin sätter ljuset på behovet av mer kunskap kring design av digitala infrastrukturer och design av cybersäkerhet/cyberförsvar. Det vi nu bevittnar i sommarvärmen är nog tyvärr mycket värre än att mitt senaste löppass inte kan laddas upp och på ett självförhärligande sätt kan visas upp för mina vänner. 2020 är året med de många överraskningarna, inte tänkte vi att det var i år som vi skulle lära oss att träningsinfrastruktur är kritisk infrastruktur.

1).https://www.wired.com/story/garmin-outage-ransomware-attack-workouts-aviation/#intcid=recommendations_wired-homepage-right-rail_dc3f6445-0b82-4004-a763-fa74055dc474_popular4-1

När sportklockan inte kan synka för att Garmin connect ligger nere – då gråter träningsfolket

Sportklockor, träningsappar och tillhörande molntjänster är viktig infrastruktur i en allt mer digitaliserad träningskultur.

Sedan den 23 juli ligger Garmin Connect nere, enligt vissa uppgifter på grund av att de är utsatta för ransomware. Utan GC så kan träningspasset som loggats i Garmin-klocka inte laddas upp, analyseras, visas upp för andra, eller delas till andra appar och tjänster.

23 juli 21:57

Naturligtvis innebär detta frustration, oro och ångest. Frågor kring vad som händer med träningspassen som bara finns lagrade i klockan om de kan försvinna, hur många träningspass som kan lagras i klockan, och om ‘streaks’ kommet att loggas rätt, fyller Facebookgrupper och träningsforum. Samtidigt återfinns galghumor men med en underton av allvar.

De som tränar med Garmins klockor och cykeldatorer är förbannade och oroade. Det handlar om ytterst väldigt viktig data som kanske kan gå förlorad. Träningsdata är nämligen personlig, rik på insikter och ofta en del av en mycket lång insamling. Att nu läsa att Garmin är utsatt för ransomware gör att diskussionen kring hur data lagras och hanteras i dessa globala tjänster blir allt mer relevant.

Att riskera bli av med sin träningsdata är ångestframkallande för vilken tränande människa som helst. Uttryck kring oro men också humor återfinns i social media och speglar betydelsen av tjänsterna i tränande människors vardag.

Här krävs en bra krishantering av Garmin. Tyvärr tycks (min egen tolkning) de nationella Garminkontoren fått instruktioner att endast hänvisa till den globala kommunikationen. Användare ställer frågor som är viktiga att få besvarade, men med få eller inga svar från Garmin. Följande ‘öppna’ brev till Garmin Sverige visar på den frustration som råder, men också att viktiga besked hänger obesvarade.

Bristen på en mer öppen kriskommunikation är synd då Garmin i många fall, och särskilt Sverige, har en fantastisk lokalorganisation som vet hur kundrelationer byggs och utvecklas.

Lyckligtvis sitter Garmin-användare inte fullständigt hjälplösa då det finns sätt att få sin data ur prylarna även om det krävs lite manuellt arbete. Det är nämligen så att Garmin har en större öppenhet till filerna som lagras i Garminprylen jämfört med många andra leverantörer. Koppla upp din klocka med kabel till din dator och leta upp dagens pass. Ladda upp den till ditt Strava eller Todaysplan konto. Läs den utförliga beskrivningen hos den alltid så briljante DCRainmaker.

Kommer denna händelse att påverka Todaysplan, Trainingpeaks och Strava som nu tillfälligtvis inte får in lika mycket data från sina kunder som kör Garmin? Hur kommer de att agera? Kommer de andra klock- och cykeldatorleverantörerna att ta chansen att locka över Garminanvändare?

Kanske är det så att alla träningsdataplattformar sitter och funderar över sin IT-säkerhet och möjligheterna att hantera en sådan situation som nu Garmin tycks sitta fast i.

Under tiden så sitter idrottaren med sin Garmin i handen och postar gråtande smileys.

Robot-based digital doping

In the world of cycling, lots of attention has been brought upon a ‘doping’ incident on Zwift. The story is along the well-known lines where an athlete, Cameron Jeffers, has taken a chance to cut corners in order to be as competitive as possible.

Digital doping is a phenomena that most likely will become a common problem when the digital-physical boundary in sports become increasingly blurred.

Read the whole story here: Champion Cyclist Confesses To Robo-Doping, Stripped Of National Esports title.

Also have a look at the article, Zwift Hackers Expose the Next Generation of Cycling Doping, that outlines how Zwift could be manipulated.

Att springa fort utför och samtidigt titta på klockan för att se aktuell hastighet är klurigt.

I söndags sprang jag Icebug Backyard trail, ett 16km fantastiskt vackert trail-lopp i skogarna kring Härkeshult och Maderna med start vid Icebugs HQ i Jonsereds Fabriker. Ett verkligen välorganiserat och härligt lopp. Gänget på Icebug vet hur trail ska organiseras.

Loppet var i sin mittsektion och avslutande del en härlig löpning i utförsläge där det fanns mycket goda möjligheter att verkligen trycka på. I en av dessa underbara utförslöpor fick jag ett trängande behov av att se hur snabbt jag verkligen sprang. Dock visade det sig vara mycket svårt att både springa fort utan att snubbla rätt ut i skogen och att snabbtitta på min Garmin Fenix3 för att där se hastigheten. Det fanns naturligtvis en mängd faktorer som påverkade min förmåga att göra så, där min bristande koordination, dåliga syn, maxade puls samt mitt allmänna euforiska läge gjorde att en snabbtitt var klurig att få till.

Svårt att se på klockan när pulsen är på topp och hastigheten hög.

Kanske är det så att detta är något som löpare behöver träna på samt organisera på något sätt. Det finns ju rikligt med generösa inställningsmöjligheter på en Garmin. Kanske kan en mer anpassad design än det som jag hade valt vara en väg framåt. Kan det vara så att framtidens sportklockor behöver känna av vad jag gör och vill, utöver att den ska känna av vad för aktivitet som jag utför.

Det finns lite roliga studier som gjorts kring design av sportklockors grafiska och fysiska gränssnitt.

Stapeldiagram är effektivare vid en snabbtitt på klockan
Bland annat tycks diagramtypen spela roll för hur snabbt och korrekt som vi kan uppfatta värden.
Blascheck, T., Besançon, L., Bezerianos, A., Lee, B., & Isenberg, P. (2019). Glanceable Visualization- Studies of Data Comparison Performance on Smartwatches. IEEE transactions on visualization and computer graphics, 25(1), 630-640

Abstract—We present the results of two perception studies to assess how quickly people can perform a simple data comparison task for small-scale visualizations on a smartwatch. The main goal of these studies is to extend our understanding of design constraints for smartwatch visualizations. Previous work has shown that a vast majority of smartwatch interactions last under 5 s. It is still unknown what people can actually perceive from visualizations during such short glances, in particular with such a limited display space of smartwatches. To shed light on this question, we conducted two perception studies that assessed the lower bounds of task time for a simple data comparison task. We tested three chart types common on smartwatches: bar charts, donut charts, and radial bar charts with three different data sizes: 7, 12, and 24 data values. In our first study, we controlled the differences of the two target bars to be compared, while the second study varied the difference randomly. For both studies, we found that participants performed the task on average in <300 ms for the bar chart, <220 ms for the donut chart, and in <1780 ms for the radial bar chart. Thresholds in the second study per chart type were on average 1.14–1.35× higher than in the first study. Our results show that bar and donut charts should be preferred on smartwatch displays when quick data comparisons are necessary. 

Att pilla med klockan medan man springer
I en annan studie har forskare undersökt hur löpningen påverkas när löparen interagerar med klockan. Seuter, M., Pfeiffer, M., Bauer, G., Zentgraf, K., & Kray, C. (2017). Running with Technology: Evaluating the Impact of Interacting with Wearable Devices on Running Movement. Proceedings of the ACM on Interactive, Mobile, Wearable and Ubiquitous Technologies1(3), 101.

Abstract: The use of wearable devices during running has become commonplace. Although there is ongoing research on interaction techniques for use while running, the effects of the resulting interactions on the natural movement patterns have received little attention so far. While previous studies on pedestrians reported increased task load and reduced walking speed while interacting, running movement further restricts interaction and requires minimizing interferences, e.g. to avoid injuries and maximize comfort. In this paper, we aim to shed light on how interacting with wearable devices affects running movement. We present results from a motion-tracking study (N=12) evaluating changes in movement and task load when users interact with a smartphone, a smartwatch, or a pair of smartglasses while running. In our study, smartwatches required less effort than smartglasses when using swipe input, resulted in less interference with the running movement and were preferred overall. From our results, we infer a number of guidelines regarding interaction design targeting runners.

Behov av studier av användning när folk springer med sina klockor
Det behövs mer forskning kring användning av sportklockor / smart watches. Hur idrottare använder sina klockor i sin träningstillvaro och under högprestation i samband med lopp är hyperintressant men ganska utmanande att studera.

Två spännande innovationer

Under våren är min ambition att fördjupa mig lite i två mycket coola digitala innovationer som på olika sätt skapar helt nya förutsättningar för träning och uthållighetsprestationer.

Den ena är svenska Race Fox som är en digital coach som i realtid hjälper till med att underlätta utvecklandet av ett bättre löpsteg. Race Fox är en cool och spännande pryl i form av ett ‘smart’ pulsband som med tillhörande app ger nya insikter under och efter löppasset. Extra kul är att Race Fox är ett lyckat resultat från svensk IT-forskning.

Den andra är Analytics från Guided Hereos där proffscykeltränaren Mattias Reck med vänner anpassat plattformen från australiensiska Todays Plan till att bli ett grymt digitalt träningsverktyg. I kombination med effektpedaler från ex Garmin så ger Analytics från Guided Hereos grymt djupa insikter.

Förhoppningsvis kommer några systematiska analyser av både Race Fox och Analytics att genomföras inom de närmaste månaderna.

Inspiring papers published 2018

The department of Applied IT head of division of Informatics, Johan Magnusson, asked his fellows about the top-3 papers that has been published in 2018. Since I am Johans manager, I also wanted to (and was asked to) contribute with my list. So here are the three papers from 2018 that has been particularly useful and interesting.

The first paper is published in the excellent venue CoDesign. The paper is co-authored by Eva Eriksson who is a brilliant researcher that a few years ago was part of the division of Interaction Design, during the time when I was the head of division.

Saad-Sulonen, J., Eriksson, E., Halskov, K., Karasti, H., & Vines, J. (2018). Unfolding participation over time: temporal lenses in participatory design. CoDesign14(1), 4-16.

The second paper is written by Helena Karasti and Volkmar Pipek along with Geoffrey Bowker, and contributes to the discourse on infrastructure, design and participation. This paper is a great source for inspiration in the otherwise dull waters of too much management-centric infrastructure papers. It is great to see that the PD-associated people are making useful contributions.

Karasti, H., Pipek, V., & Bowker, G. C. (2018). An Afterword to ‘Infrastructuring and Collaborative Design’. Computer Supported Cooperative Work (CSCW)27(2), 267-289.

The third paper is written by the always brilliant Leysia Palen together with Robert Sodden, and it elaborates on the digitalisation and the data-fication of crisis management. Since Leysia is a thought-leader of the discipline, Crisis Informatics, this paper is an important contribution to further develop the field. The paper is also great since it re-discover Zuboffs concept of ‘informating‘.

Soden, R., & Palen, L. (2018). Informating Crisis: Expanding Critical Perspectives in Crisis Informatics. Proceedings of the ACM on Human-Computer Interaction2(CSCW), 162.

Our history is based on great insights by great people

BigNamesInOurField
Great researchers from top-left Susanne Bödker, Bo Dahlbom, Börje Langefors, Lucy Suchman, Pelle Ehn

Suddenly one realise that it is too easy to forget about publications from back in the days that really have had an impact on my understanding of our field of study.  Have a look at these papers and books and imagine which texts of today will be on a list 20-30-40-50 years in the future.

Dahlbom, B. (1996). The new informatics. Scandinavian Journal of Information Systems, 8(2), 3. http://iris.cs.aau.dk/tl_files/volumes/volume08/no2/02_dahlbom_p29-48.pdf

Pfaffenberger, B. (1988). The social meaning of the personal computer: Or, why the personal computer revolution was no revolution. Anthropological Quarterly, 39-47.

Bødker, S., Ehn, P., Knudsen, J., Kyng, M., & Madsen, K. (1988, January). Computer support for cooperative design. In Proceedings of the 1988 ACM conference on Computer-supported cooperative work (pp. 377-394). ACM.

https://tidsskrift.dk/daimipb/article/download/6550/5669

Suchman, L. A. (1987). Plans and situated actions: The problem of human-machine communication. Cambridge university press. http://www.lancaster.ac.uk/sociology/about-us/people/lucy-suchman

Ehn, P., & Kyng, M. (1985). A tool perspective on design of interactive computer support for skilled workers. DAIMI Report Series, 14(190).

https://www.researchgate.net/profile/Morten_Kyng/publication/242501395_A_Tool_Perspective_on_Design_of_Interactive_Computer_Support_for_Skilled_Workers/links/0c96052ef81341ee4d000000/A-Tool-Perspective-on-Design-of-Interactive-Computer-Support-for-Skilled-Workers.pdf

Weizenbaum, J. (1966). ELIZA—a computer program for the study of natural language communication between man and machine. Communications of the ACM, 9(1), 36-45. http://www.academia.edu/download/31085335/ElizaScript.pdf

Langefors, B. (1963). Some approaches to the theory of information systems. BIT Numerical Mathematics, 3(4), 229-254.

https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/BF01956863.pdf

See also: An Interview with Börje Langefors, by Bubenko, J., & Dahlstrand, I. (2003, June). . In IFIP Conference on History of Nordic Computing (pp. 7-22). Springer, Boston, MA. https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/0-387-24168-X_2.pdf

.

Shift in direction

Once and awhile one is confronted by points in time when it is time to reflect upon what one is doing and if there is a need to adjust ones direction in (work-) life. Early this year, I decided to assume a role where I will spend more time on organisational and leadership tasks and actively move away from the domain of emergency and crisis response.

I will continue to adopt ethnography along with design thinking when exploring wicked problems and in shaping new possible solutions. The cases will most likely shift from IT-use in organising large-scale response in emergencies, pandemics and forced migration. Instead I hope there will be studies oriented towards the use of digital technology for coaching in individual and team-based physical performance.

However, the absolute majority of my time will be spent on building and maintaining an organisational infrastructure that allow the scholars at the department of Applied IT to succeed and excel in their professional efforts.

As a consequence of this, the content of this blog will shift focus, away from the domain of emergency and crisis response.

Infrastructure view on refugees use of digital tools on their journey to Europe

Now and then, one stumble across papers that make an impact on how you think about your own research. The other day, I read the following paper by Gillespie, Osseiran and Cheesman. 

Gillespie, M., Osseiran, S., & Cheesman, M. (2018). Syrian refugees and the digital passage to Europe: Smartphone infrastructures and affordances. Social Media+ Society, 4(1) [link]

In this paper they study the use of information technology by refugees during their journey to and through Europe. It was particularly refreshing to see how they use ’affordances’ by Gibson as well as ’ infrastructures’ by Star to unpack how information technology use present  possibilities but also vulnerabilities for refugees. 

This is an insightful paper that opens up an important discussion of the need of more studies on socio-technical dimensions in the refugee context. 

This paper underline the importance of studying groups that typically are not percieved as technology users. This study illustrates how refugees are a very interesting user category in technology use research. Lastly, the paper also shows that a better understanding of sociotechnical entanglement is important in order to formulate meaningful policies in the refugee context.

Plattformar och Infrastrukturer – dags för fördjupade studier

Studier av plattformar och digital infrastrukturer har blivit det kanske viktigaste (trendigaste) området inom IS-forskningen. Plattform och infrastrukturer som artefakt innebär spännande utmaningar för forskarsamhället då det i en del fall behövs delvis nya ansatser och metoder för att kunna studera dessa nya sociotekniska företeelser.

Ett bra exempel på sådan forskning är de studier med fokus på Spotify  http://pellesnickars.se/2017/11/discovering-spotify/, med intressanta metodutmaningar. Att Spotify inte heller var helt nöjda med studierna är också intressant men kanske på en annan nivå.

Ett annat exempel är en studie av Uber som presenteras i artikeln:
Mirsadikov, A., Harrison, A., & Mennecke, B. (2016). Tales From the Wheel: An IT-Fueled Ride as an UBER Driver. http://lib.dr.iastate.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1017&context=scm_conf

Men varför är detta intressant ur ett krisberedskapsperspektiv? Jo, kanske är det så att vi mycket snart behöver fundera igenom hur plattformar som WIS och infrastruktur som RAKEL kan studeras. Både WIS och RAKEL har vuxit sig starka över tid och är mer än bara någon form av verktyg. Syftet är då att teknologin i sig själv är fokus snarare än vid tidigare studier där teknik i många fall har setts som ett verktyg eller metod för att genomföra verksamhet. WIS och RAKEL är intressanta företeelser i sig själva och borde därför studeras då de utgör kärnan och dominerande förutsättningar för ledning och samverkan.