Den 23 feb skriver Andreas Ivarsson en mycket bra gästkrönika i Hallandsposten med denna rubrik. Det är en viktig fråga och flera aktörer uppmärksammade Andreas text, däribland Kungsbacka kommun som la ut den på sin FB sida.
Det finns precis som Andreas poängterar en mängd förklaringar till varför unga personer slutar att idrotta. Det är dock viktigt att i sammanhanget nämna att det idrottande som det pratas om här är den föreningsbaserat idrottande. När det gäller idrottande inom den kommersiella sektorn så är bilden en annan.
För att kunna vända den dystra trenden för föreningsidrotten så finns det en mängd saker som olika aktörer behöver åtgärda. Då jag har en bakgrund som ledare i en idrottsförening i Kungsbacka kommun så kommer jag att använda just denna kommun som ett exempel men jag kommer också ge lite tips om vad RF/SISU kan göra på utbildningssidan.
Kungsbacka kommun ( och liknande kommuner) behöver förändra sin syn på de idrottshallar som ligger vid skolor och se dessa hallar som idrottsanläggningar med full service.
En sådan förskjutning skulle då kunna innebära en uppgradering av dessa miljöer på ett antal punkter:
- se till att omklädningsrummen blir trygga och har en god kvalité. Säkerställ att det inte går att se rakt in i omklädningsrummen när personer passerar ut och in i rummen. Se till att bänkar, klädkrokar, toalett och duschar inte andas 50-tal. Hämta inspiration från gymbranschen.
- se till att det finns utrustning så att det går att hålla rent i lokalerna, ex rikligt med soptunnor vid läktare eller ytorna för avbytarbås, bra städutrustning så att föreningarna kan hålla lokalerna rena.
- se till att idrottshallarna har ytor där föreningslivet kan ha kioskverksamhet så att hallarna av föreningarna kan hållas öppna för ungdomarna på kvällar och helgnätter.
- utrusta anläggningarna med fungerande ljudanläggning, videoprojektor och trådlösuppkoppling så att ungdomarna kan skapa sin inramning för sitt idrottande
- se till att anläggningen kan bokas för spontanidrott genom en enkel bokningsapp som har ungdomar som målgrupp
- utrusta anläggningarna med vikter och skivstänger så att föreningarna kan organisera rehabträning för de ungdomar som inte fullt ut kan delta i aktiviteterna på idrottsplanen. Här skulle en samverkan med företag inom träningsutrustning vara en naturlig sak.
Här skulle RF kunna införa ett certifieringssystem med en klassificering av idrottshallar i syfte att uppmuntra kommunerna att ha vettiga idrottshallar.
Många idrottshallar saknar delvis eller helt ovan delar.
RF/SISU behöver förändra hur de organiserar, paketerar och levererar utbildningar. Sådana förändringar skulle då kunna innebära följande:
- utbildningarna behöver förändras så att de blir mer attraktiva för den yngre generationen i termer av val av pedagogik, digitala verktyg och paketering av information.
- utbildningarna behöver handla mer om idrottandet än om organisering av föreningsliv. Här borde RF/SISU skapa utbildningar som ökar de ungas kunskap om träning och kring hur de kan utvecklas som idrottare, snarare än att i stora delar fokusera på tränarrollen. Det är dags att skapa nya typer av utbildningar.
- utbildningar med fokus på tränarrollen behöver betyda något, här skulle certifiering av tränare mot tydliga kunskaps- och beteendekrav behövas. Att bli godkänd som tränare bara för att man deltagit på en utbildning är inte tillräckligt om vi ska få fram ledare som har kunskap och kan möta den yngre generationen.
- utbildningarna behöver ges av personer som har pedagogisk kompetens och inte av personer med endast djup kunskap i ämnet. Ska vi nå fram till våra ungdomar då gäller det inte att arbeta med auktoritet utan med relationskapital där vi möter ungdomarna på deras planhalva.
Skulle idrottsrörelsen RF/SISU och de lokala aktörerna, kommuner, genomföra några av dessa åtgärder så skulle det i alla fall inte accelerera den negativa utvecklingen. Om vi verkligen vill förändra den dystra utvecklingen kring ungas idrottande i föreningsidrotten så föreslår jag ovan 9 åtgärder som till rimlig kostnad kommer att skapa positiva värden över tid.
Flera av åtgärderna handlar om att säkerställa att det finns fungerande digital infrastruktur på plats, i andra delar handlar det om att använda sina digitala system på ett mer plattformsliknande sätt med fler målgrupper, i ett tredje fall handlar det om samarbete med andra aktörer på nya sätt, ett fjärde område handlar om digital kompetens och att ha en förmåga att arbeta på nya sätt. I stora delar handlar det om sunt förnuft.
Att bara tänka goda tankar räcker inte. Nu krävs det åtgärder.
Vilka åtgärder tycker du att kommun och RF/SISU ska verka för?