Shift in direction

Once and awhile one is confronted by points in time when it is time to reflect upon what one is doing and if there is a need to adjust ones direction in (work-) life. Early this year, I decided to assume a role where I will spend more time on organisational and leadership tasks and actively move away from the domain of emergency and crisis response.

I will continue to adopt ethnography along with design thinking when exploring wicked problems and in shaping new possible solutions. The cases will most likely shift from IT-use in organising large-scale response in emergencies, pandemics and forced migration. Instead I hope there will be studies oriented towards the use of digital technology for coaching in individual and team-based physical performance.

However, the absolute majority of my time will be spent on building and maintaining an organisational infrastructure that allow the scholars at the department of Applied IT to succeed and excel in their professional efforts.

As a consequence of this, the content of this blog will shift focus, away from the domain of emergency and crisis response.

Advertisements

Digital infrastructures for sustainable urban environments

Digital infrastructures for sustainable urban environments

This autumn, I have the pleasure to be teaching at the Digital Leadership masters programme at the Department of Applied IT. The course that I am involved in is the Digital Infrastructure course where we learn about infrastructures as a socio-technical phenomena. The literature ranges from the seminal work by Susan Lee Star, to intriguing text by Brian Larkin in Cultural studies, to more information systems oriented text from Ole Hanseth, as well as insights from the PD-community with texts by Helena Karasti.

After an initial theory-block course participants move into a design-block where they are exploring how digital infrastructures might be designed to improve sustainability in urban environments. This design challenge is run in collaboration with WHITE, one of Swedens most prominent architect agencies.

The design challenge is super open-ended and the students are therefore adopting design thinking and human centered design in order to explore the problem and identify possible solutions, such as increased democracy in local planning processes, urban farming and hyper local food production, digitally  adjustable streets, safety solutions in the home-sharing economy, incentive driven road-taxes, and several other great ideas.

HCD workshop DL.jpg
Prototype of an autonomous urban farming infrastructure

Using design thinking in an academic course is not without problems. For example, do we have any studies showing that design thinking and its various practical methods work? Thankfully, we have a great study by Micheli, Wilner, Bhatti, Mura & Beverland showing that design thinking is not unproblematic, there is a lack of evidence of its usefulness, along with a not too solid theoretical foundation. The authors highlights the need for more studies of practice and they indicate that the community of practice perspective could be a good foundation for further explorations.

Screenshot 2018-11-02 at 11.36.31

Micheli, P., Wilner, S. J., Bhatti, S. H., Mura, M., & Beverland, M. B. (2018). Doing Design Thinking: Conceptual Review, Synthesis, and Research Agenda. Journal of Product Innovation Management.

Infrastructure view on refugees use of digital tools on their journey to Europe

Now and then, one stumble across papers that make an impact on how you think about your own research. The other day, I read the following paper by Gillespie, Osseiran and Cheesman. 

Gillespie, M., Osseiran, S., & Cheesman, M. (2018). Syrian refugees and the digital passage to Europe: Smartphone infrastructures and affordances. Social Media+ Society, 4(1) [link]

In this paper they study the use of information technology by refugees during their journey to and through Europe. It was particularly refreshing to see how they use ’affordances’ by Gibson as well as ’ infrastructures’ by Star to unpack how information technology use present  possibilities but also vulnerabilities for refugees. 

This is an insightful paper that opens up an important discussion of the need of more studies on socio-technical dimensions in the refugee context. 

This paper underline the importance of studying groups that typically are not percieved as technology users. This study illustrates how refugees are a very interesting user category in technology use research. Lastly, the paper also shows that a better understanding of sociotechnical entanglement is important in order to formulate meaningful policies in the refugee context.

Important studies presented at the NEEDS2018 conference

At the Third Northern European Conference on Emergency and Disaster Studies (NEEDS) on March 21-23 there we many insightful presentations on important aspects on crisis and disaster response. There were specifically two presentations that really made an impression on me. One was done by Myfanwy James and the other by Darryl StellmachThe photos below give an indication of the topics.

 

 

Inspirerande arbete av Jesuit Refugee Services i Amman.

I samband att jag besökte Jordanien för ett par veckor sedan fick jag möjlighet att återigen besöka organisationen Jesuit Refugee Services (JRS) i Amman. Organisationen som leds i Jordanien av Insherah Mousa. JRS genomför ett omfattande och synnerligen viktigt arbete med att skapa social trygghet och erbjuda utbildning till personer som befinner sig på flykt och nu försöker få till en hållbar tillvaro i Amman. Det sociala arbetet sker genom hembesök hos flyktingfamiljer i syfte att säkerställa att familjens alla medlemmar får fotfäste och en förankring i lokalsamhället. 

Insherah Mousa berättar att arbetet handlar om att säkerställa att familjerna inte hamnar i isolerande omständigheter utan får hjälp med medicinska, sociala, försörjnings- och utbildningsmässiga behov.  I detta sammanhanget skall det dock poängteras att det främst handlar om hjälp till självhjälp där den enskildes ansvar är stort men där JRS bidrar med stödjande aktiviteter. Deras sociala arbete baseras på team med män och kvinnor som i många fall har egna erfarenheter av flykt och migration, utbildats av JRS i psykosocialt arbete och där de tillsammans i grupper av minst en kvinna och en man genomför uppsökande arbete, knackar dörr och besöker de som i många fall ingen annan bryr sig om att söka upp och över tid på olika sätt ge stöd till.

Kanske skulle svenska kommuner kunna hämta en hel del inspiration från det fantastiska arbetet som JRS med Insherah Mousa och hennes kollegor bedriver.

JRS_bild3
Jonas, Jumana (utbildningskoordinator JRS), Insherah (Country Manager JRS)

 

555 sidor som kanske kan innebära ett uppvaknande för svensk krisberedskap

I slutet av veckan kom då till slut den slutliga och fullständiga versionen av SOU 2017-114 med den kanske inte helt ödmjuka titeln reboot – omstart för den digitala förvaltningen. 

Det är tyvärr ingen snabb genomvandring som är möjlig av de massiva 555 sidorna som presenterar resultatet av utredaren Hans-Eric Holmqvist uppdrag att analysera och ge förslag till effektiv styrning av utveckling, införande och förvaltning av nationella digitala tjänster. I den omfattande utredningen finns flera godbitar. Men kanske är följande text på sidan 52 av glädje men kanske också stress för många inom svensk krisberedskap:

Mål för de statliga myndigheternas digitaliseringsarbete:

2 § Målet för de statliga myndigheternas digitaliseringsarbete är att den statliga förvaltningens användning av digitala medel ska leda till att det blir så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av den statliga förvaltningens service. De statliga myndigheternas användning av digitala medel ska vara säker samt öka kvaliteten och effektiviteten i den offentliga förvaltningen som helhet.

Kanske kommer detta innebära att följande snart kan förverkligas:

  • dropbox-liknande funktionalitet som nås via ett uppdaterat WIS ª.
  • en myndighetsöverskidande epost-tjänst där personal från olika myndigheter kan skapa mailgrupper tvärs över myndighetsgränser, krypterat och klart ª.
  • samarbetsplattform där myndigheter kan förmedla uppdrag till tillfälligt organiserade (och identifierade) grupper i allmänheten, i syfte att avlasta överbelastade myndigheter†.
  • prognostjänster som drar nytta av all data som rapporteras in till IDA och andra databaser vilket skulle kunna bidra med algoritmifierad rådgivning vid pågående insatser‡.

Svensk krisberedskap behöver kanske inte mer av krut och kanoner utan snarare mycket snabb och robust kommunikation varpå vilken en mängd plattformar för olika former av organisering kan styras och ledas. Hantering av konsekvenserna i framtida samhällsstörningar med gråzons problematik kommer att vara beroende av massiv kommunikationskapacitet snarare än vapenkapacitet. Att ta fram nya kraftfullare digitala tjänster för krisberedskap kan vara att ta ett par första viktiga steg.

Noter:

ª lite för ofta och i ganska besvärliga sammanhang har amerikanska molntjänster använts på ett kanske lite för naivt sätt.

† civilsamhället är fantastiskt men det är inte alltid goda krafter som väljer att blir engagerade i frivillig-grupper. Är ett kris-idkort på uppsegling?

‡ mönsteranalys som indikerar om valda insatser följer invanda mönster eller om de bryter ny mark borde vara en smal sak för en krishanteringsbeteende-algoritm.

Plattformar och Infrastrukturer – dags för fördjupade studier

Studier av plattformar och digital infrastrukturer har blivit det kanske viktigaste (trendigaste) området inom IS-forskningen. Plattform och infrastrukturer som artefakt innebär spännande utmaningar för forskarsamhället då det i en del fall behövs delvis nya ansatser och metoder för att kunna studera dessa nya sociotekniska företeelser.

Ett bra exempel på sådan forskning är de studier med fokus på Spotify  http://pellesnickars.se/2017/11/discovering-spotify/, med intressanta metodutmaningar. Att Spotify inte heller var helt nöjda med studierna är också intressant men kanske på en annan nivå.

Ett annat exempel är en studie av Uber som presenteras i artikeln:
Mirsadikov, A., Harrison, A., & Mennecke, B. (2016). Tales From the Wheel: An IT-Fueled Ride as an UBER Driver. http://lib.dr.iastate.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1017&context=scm_conf

Men varför är detta intressant ur ett krisberedskapsperspektiv? Jo, kanske är det så att vi mycket snart behöver fundera igenom hur plattformar som WIS och infrastruktur som RAKEL kan studeras. Både WIS och RAKEL har vuxit sig starka över tid och är mer än bara någon form av verktyg. Syftet är då att teknologin i sig själv är fokus snarare än vid tidigare studier där teknik i många fall har setts som ett verktyg eller metod för att genomföra verksamhet. WIS och RAKEL är intressanta företeelser i sig själva och borde därför studeras då de utgör kärnan och dominerande förutsättningar för ledning och samverkan.