Sport watches are affecting the athletes posture at the finish line.

Many of us use sport watches both during training and racing. The actual use of sport watches might be one of the least understood digital technologies in relation to the vast everyday use. Using a sport watch when participating in a race has several purposes. During the activity such as running, biking or skiing, the sport watch will be used to measure split times, expected finish time, power and heart rate. After the race, the data collected during the race will be used to analyse or relive the event.

The use of sport watches at races has impact beyond the actual data collection. At Ironman triathlon races, the race director inform the athletes at the race briefing (the day before the race) to re-think what they do when crossing the finish-line . At the Ironman Kalmar 2019 race briefing, the race director illustrated how too many athletes have a finish-line posture where they put the right hand over the wrist of the left hand to stop the time on the sport watch. This behaviour would not have been a problem unless that at the same time the photo is taken of the athlete crossing the finish-line. This means that the most emotional and therefore important photo or video from the race, namely when crossing the finish line, faces the risk of documenting an athlete stopping the time on their watch…rather than raising the arms into the air and celebrating the successful end of the race. 

Would it be possible to develop some sort of ”at-the-finish-line”-sensor that automatically handle the task and stop the time of the sport watch. The sport watch induced finish-line posture is seen both among recreational athletes as well as at the elite level. By studying how athletes use and behave around sport watch technology would most likely generate great insights for the product and service development teams at companies such as Garmin, Polar and Suunto.

Reading suggestions:

Arefin Shimon, S. S., Lutton, C., Xu, Z., Morrison-Smith, S., Boucher, C., & Ruiz, J. (2016, May). Exploring non-touchscreen gestures for smartwatches. In Proceedings of the 2016 CHI Conference on Human Factors in Computing Systems (pp. 3822-3833).

Heo, S., Annett, M., Lafreniere, B. J., Grossman, T., & Fitzmaurice, G. W. (2017, May). No Need to Stop What You’re Doing: Exploring No-Handed Smartwatch Interaction. In Graphics Interface (pp. 107-114).

Algorithmic obscurity in Zwift?

Saying that Zwift cycling has become a global phenomena and revolutionised indoor cycling is not provocative. The popularity of Zwift as a training tool has even caused problems such as capacity break-downs and subsequent massive negative reactions among its users.

This means that Zwift has become a powerful platform that affect cyclists all over the world in ways that goes beyond its features of providing indoor virtual cycling training and racing. Recently, there has been new types of questions in the many online-forums for Zwift riders, that does not concern questions regarding how to get started or general trouble-shooting. The new questions target the behaviour of ones avatar when Zwift-riding.

The question below is from Swedish Zwift-riders on Facebook and address why the cyclists own avatar tend to be positioned in a less favoured positions when transitioning through the curve. Other users in the Facebook group make comments that it is similar for everyone. Others comment that they have tried to modify their cycling pattern in order to affect the avatar behaviour. 

Independently of what is causing the behaviour, these very specific issues seem to engage the platform users in some-what elaborate sense-making processes in order to better understand the algorithmic obscurity of the Zwift platform.

Saknas det inom idrotten bra verktyg för att organisera individbaserad träning?

I den ofta väldigt intressanta podden Tyngre Träningssnack kunde vi avsnittet den 25 nov lyssna på Niklas Heckscher som bland annat arbetar med fysträning inom SOK:s topp och talangprogram. Ganska sent in i podden (59:57) ställer Jakob Gudiol frågan kring hur de arbetar med att i praktiken hålla igång kommunikationen mellan tränare och atleter, samt om SOK har någon dedikerad plattform/program eller app för ändamålet. Svaret från Niklas som inte  är helt överraskande är att det saknas specifika verktyg men att det använder Dropbox för att dela träningsprogram, de använder WhatsApp för samtal och att kunna coacha via video i specifika träningsmoment. Dropbox upplevdes som effektivt då både tränare och atlet kan lägga in information och ändra i samma dokument. WhatsApp fungerar bra men att det finns problem med att bilden inte hänger med vid övningar som ryck eller frivändningar med skivstång. Niklas berättade också att de provat på att koppla ihop atlet och tränare som är på distans från varandra men med hjälp av sätta upp en videokamera på gymmet för åstadkomma träning tillsammans. 

Så frågan blir uppenbar; Saknas det bra verktyg för att organisera individbaserad träning?
Svaret är nog tyvärr mer komplext än vad som berättelserna från SOK kan förmedla. Det ska dock poängteras att Niklas Hechscher påvisar att det finns en uppfinningsrikedom i användandet av lite olika digitala verktyg. Det är i sig positivt att tränare söker olika typer av lösningar. Här behöver man kanske också ställa sig frågan vad vi menar med bra verktyg. Det skulle vara spännande att lyssna av hur olika fystränare gör får att nå ut till sina atleter nu när många behöver sköta sin träning mer på egen hand utan att träffas.

Givet att det finns en stark orientering till individbaserad träning oavsett sport, så borde SOK och RF kunna erbjuda någon form av mer specifika lösningar. Vi ser en snabb utveckling av användning av digitala coachplattformar inom uthållighetssporterna med TodaysPlan och TrainingPeaks. Att det saknas specifika stöd för tränare i att kunna nå ut till atleterna är inte förvånande då digitalisering sällan sker jämt fördelat eller i en jämn takt i samhället.

Det står dock klart att det finns behov av fler studier kring hur tränare ser på digitala verktyg som kan bidra till att bättre organisera och genomföra individbaserad träning. Kunskapen från en sådan studie skulle ge värdefull information för kommande utvecklingsprojekt.

Utöver den lilla aspekten kring digitala verktyg så är intervjun med Niklas Heckscher på Tyngre Träningssnack väldigt lyssningsvärd då den också ger en insikt i hur Topp och Talang -programmet fungerar i relation till ordinarie tränare.

“Löplopp är smittsäkra” – en nyhet med svårfunnen bakomliggande studie.

Många organisationer kämpar med att få till fungerande omständigheter för att kunna genomföra motionslopp trots de utmaningar som rådande pandemi innebär. Vasaloppet genomför en rad spännande förändringar för att kunna genomföra vinterns skidevenemang.

Vasaloppet, Stockholm Marathon, Göteborgsvarvet och många andra är naturligtvis beroende av vetenskaplig kunskap för att kunna skapa arrangemang som svarar upp mot de behov som finns kring att minimera riskerna för smittspridning.

I veckan kom den i sammanhanget glädjande nyheten, nämligen en studie gjord av Japanska friidrottsförbundet, som visar att löptävlingar är smittsäkra. Nyheten förmedlades av Orienteringsmagasinet Skogssport , Runnersworld.se och SVT.se med flera.

Orienteringsmagasinet.se är den svenska ursprungskällan för denna i sammanhanget fantastiska nyhet. I Orienteringsmagasinets nyhet finns FHM med Anders Tegnell med och uttalar att resultaten inte är förvånande

Då jag är intresserad av ämnet och tänker mig att den Japanska studien eventuellt kommer peka på spännande teknikanvändning för att skapa smittsäkra evenemang så jag bestämde mig för att försöka att leta upp den.

I orienteringsmagasinets nyhetstext som publicerades den 13 november saknas källreferens. I kontakt med Orienteringsmagasinet.se fick jag en länk som de använt som grund i sin rapportering.

Blogg
Den aktuella länken pekade på en blogg med japanska löpnyheter.
(Update 210106: Sedan en tid tillbaks har bloggen lagt in en länk till dokumentet nedan. Så nu är källan lite enklare att finna. Dock saknas en mer omfattande dokumentation av själva studien)

Yahoo news
I bloggposten används en referens till en ursprungskälla på news.yahoo.co.jp .

I nyheten, aggregerad av Yahoo Japan, saknas referens till studien eller källan. Dock finns det en tydlig indikation att studien kommer från Japanska friidrottsförbudet.

Automatiska översättningar
På förbundets engelska sida går det inte att finna någon studie med detta viktiga och värdefulla innehåll. Men efter ett visst sökande på den japanska versionen av deras webb återfinns en sida som efter en automatisk översättning indikerar att kunna vara den ursprungliga källan. https://www.jaaf.or.jp/news/article/14479/

Sidan gav dock inte klarhet kring själva studien men pekade vidare på ett pdf-dokument. https://www.jaaf.or.jp/files/upload/202011/09_175620.pdf

Vid en automatisk översättning av detta dokument framkom att dokumentet är en presentation där de centrala siffrorna i rapporteringen återfinns. Dock saknas tillgång till en mer systematisk redogörelse för studien, dess metod och resultat. Lite synd då dess innehåll fått en sådan spridning.

Den lite grovt hanterade automatiska översättningen resulterade i följande.

Finns det mer information om den underliggande studien så tveka inte att höra av er till mig.

Efter att försökt hitta källan så står det klart att det finns goda skäl att önska mer från media och experter som uttalar sig om eller hänvisar till studier.

Kontinuitetsplanering fur alle

Kontinuitetsplanering ett ord som i den vanliga grå vardagen inte genererar några större känsloyttringar. Men när vardagen blivit lite mer utmanande och mängden otur som en organisation kan drabbas av har hittat nya nivåer, då är kontinuitetsplanering eftertraktat.

År 2020 borde vara det året då kontinuitetsplaneringen fick sitt stora genombrott där alla verksamheter på bredd och djup engagerar sig i sådana frågor. Problemet är att det i många fall är svårt eller mycket svårt att förutspå de problem en organisation kan hamna i. Få av oss trodde att arbete på distans i en hemmiljö skulle kunna ske i en sådan omfattning som nu blev fallet. Inte heller tror vi att det gick att överleva att i flera veckor arbeta utan en epostinfrastruktur med tillhörande kalendertjänster.

Under 2020 har mina medarbetare behövt anpassa sitt sätt att arbeta på, den plats de arbetar från och de verktyg de arbetar med. Denna omställning har skett utan en omfattande kontinuitetsplanering. Snarare har omställningen skett genom framåtblickande arbete, lojalitet och ett lugn i att inse läget och stundens allvar.  Vår organisations förmåga att möta störningar och utmaningar har byggt på andra egenskaper än beredskap och förberedelser. Istället har egenskaper som flexibilitet och anpassningsbarhet varit vägledande.

Vad detta innebär för traditionell kontinuitetsplanering är lite oklart. Men kanske blir mixen av beredskap, förberedelser, flexibilitet och anpassningsbarhet något att beakta. Att designa en organisation som både kan ha beredskap och tänka-efter före, samt en flexibilitet att anpassa efter situationen blir en härlig utmaning att arbeta vidare med.

Vilken är den mest spännande litteraturen kring designorienterad kontinuitetsplanering? Ge gärna tips.

Rent empiriskt finns en rad organisationer som under året behövt möta utmaningar där ovan egenskaper rimligen varit vägledande. Här tror jag att det finns spännande studier där organisationerna bakom massmotionslopp som Vasaloppet, Stockholm Marathon, Vätternrundan och Göteborgsvarvet sitter på spännande erfarenheter och perspektiv.

2020 är nog året där kontinuitetsplanering fur alle slog igenom på bred front. Det var nog länge sedan som så många organisationer skyndsamt fått planera om både i det korta perspektivet men också långsiktigt.

Att kontinuitetsplanering är relevant och i ropet just nu är MSBs nya webbkurs ett bra tecken på. Följ MSBs råd och påbörja arbetet och reflektioner kring en plan B.

… i det blå skåpet. Sportentreprenörer trotsar myndigheternas senfärdighet. Dags att göra gemensamma ansträngningar.

Det har nog inte undgått någon att det finns en stor ilska inom svensk idrott kring hanteringen av frågan kring max antal personer i samband med idrottsarrangemang.  Nu ser vi de första exemplen på att myndigheters inkonsekventa hantering nått vägs ände. ….det berömda blå skåpet har fått en påhälsning.

Triatleten och träningsprofilen Jonas Colting går nu ut med att han avser att trotsa de begränsningar som olika myndigheter satt upp för att kunna genomföra Borås Triathlon och Borås Swimrun. Colting är högljudd i sin kritik men inte ensam. Tidigare under sommaren har vi sett träningstävlingar som genomförts delvis under radarn. I andra fall har tävlingsliknande arrangemang omformulerats som träningsresor. Viljan att komma igång med arrangemang är betydande.

Hanteringen av frågan kring hur idrottsarrangemang kan organiseras i ljuset av covid-19 visar på en bristande insikt. Det tycks saknas insikter hos politiker och tjänstemän kring idrottens förutsättningar och de möjligheter som trots allt finns att organisera idrottsevenemang även i situationer där smittskydd mot covid-19 behöver upprätthållas.  Det är oroande att myndigheter och i slutändan regeringen inte valt att söka framåtsyftande lösningar.

Det har funnits tid att skjuta till innovationsmedel för att utforska helt nya organisatoriska och digitala möjligheter. Istället har sportentreprenörer fått kämpa i motvind och söka egna lösningar för att möta obegripliga krav från vad som uppfattas som tondöva myndigheter.

I ett längre perspektiv behöver myndigheter som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap fundera vad detta får för konsekvenser. Tilltron till myndigheternas förmåga att agera i och efter kris har fått en rejäl smäll. När en hel idrottsrörelse upplever att deras frihet är kringskuren på ett obegripligt sätt….jag då är det illa.

Nu är det verkligen dags att svensk idrottsrörelse tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap inleder ett aktivt samarbete kring att utveckla förutsättningarna att kunna arrangera idrotts-evenemang även när samhället är under belastning. I ett sådant samarbete behöver naturligtvis sportentreprenörer få en central roll. Akademiska aktörer har givetvis massor att bidra med. Att digitalisering är en dimension som kommer att genomsyra ett sådant arbete ser vi nog alla som en självklarhet. Nu är det dags för gemensamma ansträngningar och skapa lösningar på det absurda läget.

Organisatörer av idrottstävlingar är rasande – dags att nyttja digitaliseringens kraft för att få igång de stora idrottsarrangemangen – eller bli mer rebellisk.

I mars månad 2020, bara dagar efter årets stora Vasaloppsvecka, genomfördes en snabb nerstängning av alla planerade idrottsarrangemang i syfte att begränsa smittspridningen av corona. Nerstängningen resulterade i framflyttning och inställda lopp, med många frågor och en del kritik från anmälda motionärer kring hanteringen[2].

Kunskapsläget har sedan dess utvecklats och en mängd erfarenheterna har gjorts inom en rad olika områden kring att tillämpa smittskydd. Tyvärr finns det fortfarande lagstiftning som gör att det kan upplevas som om myndigheterna silar mygg men sväljer kameler avseende hur smittskydd säkerställs. Exempelvis är det ok att transporteras i flygplan, handla på stormarknader och outlets, där trängsel är en naturlig och tydligen en ofrånkomlig del. Men det är inte ok att organisera storskaliga idrottstävlingar utomhus som Ironman Kalmar, Ö-till-Ö, Stockholm marathon eller motionslopp där antalet deltagare är fler än 50 och i många fall hundratals eller flera tusen. Naturligtvis skapar detta frustration hos idrottsutövare. Många organisatörer för sådana idrottstävlingar är naturligtvis kritiska[3] och en del av dem tycks vara rasande[1].

Corona har inneburit en fantastisk innovationskraft hos tävlingsarrangörer och digitala tjänsteutvecklare runt om i världen där begrepp som ’virtual racing’ och ’app-runs’ nu är vedertagna begrepp. Med hjälp av digital teknologi har tävlingar och motionslopp kunnat genomföras på helt nya sätt. Det vi sett från mars månad och till idag är första steget kring hur digitalisering leder till nya innovationer för publika storskaliga idrottstävlingar. Det som nu behöver ske är steg två, nämligen att organisatörer av idrottstävlingar och motionslopp får visa att det med hjälp av digitala tjänster är fullt möjligt att organisera  idrottstävlingar och motionslopp på ett sådant sätt att det blir säkert för stora grupper av idrottare att genomföra tävlingar på ett smittskyddssäkert sätt. Med hjälp av digitala verktyg kan en ökad logistisk komplexitet hanteras så att resor, logi, startområde, tävlingsområde och målgång kan hanteras så att grundpelarna i smittskyddet fortsatt upprätthålls.

Med hjälp av digitala tjänster kan organisatörerna säkerställa att atleterna är friska veckorna inför tävlingen. Redan idag loggar väldigt många idrottare sina hälsodata i olika appar, där minsta tecken på infektion leder till justering av träningen. Delar av denna data skulle kunna delas med arrangören för att säkerställa att den tävlande är frisk och har varit frisk veckorna inför arrangemanget. Med andra mobila digitala tjänster skulle det vara full möjligt att säkerställa att nödvändiga avstånd mellan olika grupper av atleter upprätthålls. På samma sätt kan medföljande anhörig publik få tydliga instruktioner men kanske också vägledas genom kloka positioneringstjänster så att de befinner sig i avsedda publikområden. Även om sådana tjänster tycks kräva allvarliga intrång i den personliga integriteten så är det möjligt att designa sådana tjänster för att hjälpa deltagande och publik att göra rätt snarare än att samla in uppgifter om de som använder tjänsten. Vidare kan onödiga fysiska beröringspunkter minimeras genom automatiserad incheckningar, startgrupper som på plats leds med hjälp av digitala tjänster och funktionärer . Kom igen, det finns ju massor av möjligheter om viljan finns.

Smittskyddande myndigheter bör nog inhämta kunskap från landets sportentreprenörer och söka fysiska och digitala lösningar så att de stora motionsloppen och idrottstävlingarna återigen kan genomföras, om än på ett nytt och utvecklat sätt. Sök upp kunskap i ämnet, kanske finns det någon professor i ämnet tillämpat smittskydd med inrikning mot publika idrotttsarrangemang någonstans i världen. Att som idag ta spjärn mot bedömningar som görs av bland annat polismyndighet, utifrån en fyrkantig lagstiftning, är inte särskilt framåtsyftande. De nuvarande förslagen i den ny pågående snabbremissen ”Förberedelser för lättnader i förbudsförordningen” missar de behov som den stora idrottsrörelsen behöver.

En annan tanke: Om idrottsrörelsen varit mer rebellisk så skulle vi i Göteborgsområdet se traillöpningslopp med start i det kommersiella handelscentrum Hede-outlet i Kungsbacka, med fin löpning genom angränsande Sandsjöbacka naturreservat och målgång på Bauhaus eller någon annan kommersiell handelsplats i Sisjöns industriområde. Både Hede-outlet och Bauhaus är ju godkända platser för trängsel och kan uppenbarligen hantera mycket stora flöden med människor. Liknande platser finns nog på många ställen runt i Sverige. Men just denna aspekt har väldigt lite digitalisering att göra men kanske pekar på behovet av ett designperspektiv där provokation [4] kan vara en ledande dimension.

1. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/pLoe5V/trangsel-pa-gekas-men-motionsloppen-stalls-in

2. https://www.marathon.se/lopp/marathongruppens-vd-besvarar-kritiken-det-finns-inga-perfekta-knappt-ens-nagra-bra-alternativ

3. https://springlfa.se/tankefel-av-regeringen-nar-det-galler-motionslopp/

4. Bardzell, Shaowen, Jeffrey Bardzell, Jodi Forlizzi, John Zimmerman, and John Antanitis. “Critical design and critical theory: the challenge of designing for provocation.” In Proceedings of the Designing Interactive Systems Conference, pp. 288-297. 2012.

GARMIN – we have a problem!

Denna post är en mer strukturerad reflektion baserad på gårdagens inlägg.

Sedan den 23 juli ligger (stora) delar av Garmins digitala infrastruktur nere. Ropen i de sociala medierna ekar. Obekräftad information gör gällande att företaget är utsatt för en ransomware attack – alltså utpressning, en kriminell handling.

Hela känsloregistret kräks ut i sociala medier
Användare av Garmins-produkter har reagerat på en mängd olika sätt sedan deras sportklockor och cykeldatorer slutat att kunna ladda upp genomförda träningspass. Reaktionerna från användarna har över tid förskjutits från inledande förvåning till humoristiska skämt, frustration, förståelse, och nu oro. De första reaktionerna som poppade fram i sociala medier var frågor kring om andra användare upplevde liknande problem med att ladda upp aktiviteter. Sedan kom en hel del varianter på att det skojades om den abstinens som uppstår när Garmins plattform inte fungerar. Därefter och allt efter tiden gått har uttryck som tyder på en massiv frustration hos användarna då företaget i princip tigit som muren kring vad som hänt och vad som görs. Men även om många är frustrerade så uttrycks också stor förståelse för de problem som Garmin har att hantera om det är så att de är utsatta för ransomware. Nu börjar dock mer och mer oro göra sig synlig där aspekter kring om användarnamn och lösenord kan vara på drift. Detta är särskilt oroande för dem som använder samma epostadress och samma lösenord för en rad olika tjänster, tex för Garmin Connect, TrainingPeaks,  och Strava. En del oro har också uttryckts kring Garmin Pay och eventuella risker kring att kontouppgifter kring betalkort med mera kan vara på drift.

Tystnad som kriskommunikationsstrategi
I de dagar som nu passerat sedan den 23/7 så har företaget Garmin varit mycket tyst. I de olika grupperna på Facebook med tex Garmin Connect Sverige eller den svenska Garmin sidan på FB finns ingen kommunikation från företaget mer än en mycket kortfattad text. Denna tystnad beror rimligtvis inte på att Garmin leds av ett gäng icke-kommunikativa ledargestalter som stoppat huvudet i sanden. Tystnaden beror rimligtvis inte heller på att den nordiska organisationen och det svenska kontoret är på semester. Tystnaden är rimligtvis ett tecken på den mycket svåra situation som företaget befinner sig i. Troligtvis finns det företagsjurister i USA som beordrat denna för oss i Skandinavien mycket märkliga kriskommunikationsstrategi. 

Reaktioner från profiler i communityn
Det är dock glädjande att se hur aktörer som tex Cykelwebben inom cykelområdet och DCrainmaker inom Triathlong/löpning/uthållighetsidrott i allmänhet har klivit fram. Dessa profiler/aktörer har gjort det som rimligtvis Garmin borde gjort, nämligen att instruera användarna av Garmin-produkterna hur de kan hitta alternativa lösningar för att ladda upp sina pass.

Reaktioner från konkurrenter och partners i det digitala ekosystemet
Det är intressant att Strava inte på ett tydligt sätt klivit fram och i denna svåra stund för Garmin, hjälpa till med att säkerställa att Garminanvändarna kan ladda upp sin data. Kommer företag som Polar och Suunto inom segmentet löparklockor att se en uppsjö nya kunder som nu tröttnat på att det saknas besked från Garmin?  Kommer löpare och cyklister att börja använda flera olika märken av sportklockor och cykeldatorer, som i sin tur innebär att Strava, TrainingsPeak och Todaysplan bli de stora vinnarna som kan samla data från flera olika tillverkare? Kommer de device-specifika leverantörerna kollektivt åka på en smäll? Frågorna är många och spekulationerna går heta.

Problemet kan vara ännu större
Det är naturligtvis trist att Garmins användare med intresse för uthållighetsidrott inte kan logga sina träningspass. Men problemet som Garmin har att hantera är betydligt större om den nu pågående situationen också påverkar eller har drabbat områdena Aviation, Automotive och Marine(1). Ännu större problem blir det om vi också betänker att Garmin eventuellt har en del kunder inom säkerhet och militärområdet. 

Sommaren när träningsinfrastruktur blev kritisk infrastruktur
Den aktuella situationen för Garmin sätter ljuset på behovet av mer kunskap kring design av digitala infrastrukturer och design av cybersäkerhet/cyberförsvar. Det vi nu bevittnar i sommarvärmen är nog tyvärr mycket värre än att mitt senaste löppass inte kan laddas upp och på ett självförhärligande sätt kan visas upp för mina vänner. 2020 är året med de många överraskningarna, inte tänkte vi att det var i år som vi skulle lära oss att träningsinfrastruktur är kritisk infrastruktur.

1).https://www.wired.com/story/garmin-outage-ransomware-attack-workouts-aviation/#intcid=recommendations_wired-homepage-right-rail_dc3f6445-0b82-4004-a763-fa74055dc474_popular4-1

När sportklockan inte kan synka för att Garmin connect ligger nere – då gråter träningsfolket

Sportklockor, träningsappar och tillhörande molntjänster är viktig infrastruktur i en allt mer digitaliserad träningskultur.

Sedan den 23 juli ligger Garmin Connect nere, enligt vissa uppgifter på grund av att de är utsatta för ransomware. Utan GC så kan träningspasset som loggats i Garmin-klocka inte laddas upp, analyseras, visas upp för andra, eller delas till andra appar och tjänster.

23 juli 21:57

Naturligtvis innebär detta frustration, oro och ångest. Frågor kring vad som händer med träningspassen som bara finns lagrade i klockan om de kan försvinna, hur många träningspass som kan lagras i klockan, och om ‘streaks’ kommet att loggas rätt, fyller Facebookgrupper och träningsforum. Samtidigt återfinns galghumor men med en underton av allvar.

De som tränar med Garmins klockor och cykeldatorer är förbannade och oroade. Det handlar om ytterst väldigt viktig data som kanske kan gå förlorad. Träningsdata är nämligen personlig, rik på insikter och ofta en del av en mycket lång insamling. Att nu läsa att Garmin är utsatt för ransomware gör att diskussionen kring hur data lagras och hanteras i dessa globala tjänster blir allt mer relevant.

Att riskera bli av med sin träningsdata är ångestframkallande för vilken tränande människa som helst. Uttryck kring oro men också humor återfinns i social media och speglar betydelsen av tjänsterna i tränande människors vardag.

Här krävs en bra krishantering av Garmin. Tyvärr tycks (min egen tolkning) de nationella Garminkontoren fått instruktioner att endast hänvisa till den globala kommunikationen. Användare ställer frågor som är viktiga att få besvarade, men med få eller inga svar från Garmin. Följande ‘öppna’ brev till Garmin Sverige visar på den frustration som råder, men också att viktiga besked hänger obesvarade.

Bristen på en mer öppen kriskommunikation är synd då Garmin i många fall, och särskilt Sverige, har en fantastisk lokalorganisation som vet hur kundrelationer byggs och utvecklas.

Lyckligtvis sitter Garmin-användare inte fullständigt hjälplösa då det finns sätt att få sin data ur prylarna även om det krävs lite manuellt arbete. Det är nämligen så att Garmin har en större öppenhet till filerna som lagras i Garminprylen jämfört med många andra leverantörer. Koppla upp din klocka med kabel till din dator och leta upp dagens pass. Ladda upp den till ditt Strava eller Todaysplan konto. Läs den utförliga beskrivningen hos den alltid så briljante DCRainmaker.

Kommer denna händelse att påverka Todaysplan, Trainingpeaks och Strava som nu tillfälligtvis inte får in lika mycket data från sina kunder som kör Garmin? Hur kommer de att agera? Kommer de andra klock- och cykeldatorleverantörerna att ta chansen att locka över Garminanvändare?

Kanske är det så att alla träningsdataplattformar sitter och funderar över sin IT-säkerhet och möjligheterna att hantera en sådan situation som nu Garmin tycks sitta fast i.

Under tiden så sitter idrottaren med sin Garmin i handen och postar gråtande smileys.

Dålig design riskerar begränsa spridningen av Covid-19-app

Appen Covid-19 symptom tracker har nu börjat få spridning i Sverige [1]. Syftet med appen är att individer genom självrapportering ska kunna bidra med underlag för att forskare ska kunna beräkna och visualisera hur virusspridningen ser ut Sverige. Att skapa appar som privatpersoner kan använda för att bidra med självrapporterade uppgifter till myndigheter eller till forskning är inget nytt fenomen. I hanteringen kring corona har myndigheter dock haft vissa betänkligheter kring konsekvenserna av den här typen av data insamling. Ett långt framskridet arbete [3] hos MSB i frågan lades överraskande på is [2].
Det finns en mängd utmaningar när insamling ska ske via en app av individers självuppskattningar oavsett om det handlar om hälsodata eller inte. En av dessa utmaningar handlar om utformningen av själva appen som tas fram för att stödja sådan insamling.

I fallet med Covid-19 symptom tracker finns en hel del möjligheter till förbättringar av det grafiska användargränssnittet. Tyvärr har appen brister som är helt onödiga och riskerar att påverka insamlingen av data. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att kritiken mot hur gränssnittet är designat inte handlar om huruvida forskarna bakom studien gör ett bra jobb inom sin domän eller inte. Kritiken som lyfts fram i denna text handlar endast om dålig design av användargränssnitt.

Appen Covid-19 symptom tracker är tänkt att användas dagligen. Att designa en app som ska användas dagligen är en utmaning. I appen saknas funktionalitet som anpassar gränssnittet efter hur länge (antal dagar) som användaren varit igång med sin rapportering. Det är heller inte tydligt för användaren om rapportering genomförts en specifik dag eller inte. Det finns många kloka sätt att inspirera användaren att fortsätta med rapportering varje dag över lång tid. Inte minst finns en del bra inspiration att finna inom olika tränings- och hälsoappar.

Ett specifikt område som brukar resultera i frustration hos användare är hur inmatning av information utformas. I appen ligger ett omfattande fokus på att svara JA eller Nej på en rad frågor. Där används dropdown-menyer istället för designelement som är mer anpassade för att effektivt svara på just frågor med endast två svarsalternativ [4]. Genomgående i appen används dropdown menyer i ganska stor omfattning istället för att använda mer specifika och effektiva inmatningsalternativ. Det är synd att en så viktig och relevant app inte har en mer effektiv design[5].

När den dagliga rapporteringen är genomförd är återkopplingen till användaren begränsad. Här skulle det varit på sin plats med lite specifik information till användaren kring den rapportering som gjorts. Det saknas också information kring rapporteringen som genomförts dag för dag över tid.  Det tycks dessutom som att det går att skicka in rapporter flera gånger per dag. Avsaknaden av möjlighet att se sin tidigare rapportering påverkar användarupplevelsen. Sådan funktionalitet skulle kunna ge kraft att upprätthålla intresse så att användaren på ett uthålligt sätt fortsätter med rapportering av hög kvalité över tid.  

Den nuvarande designen är enligt min tolkning i stora delar ett digitaliserat formulär som missar de möjligheter som ett modernt app-koncept  skulle kunna innebära. Lite synd då en Covid-app skulle kunna vara så mycket mer, bara genom en lite mer genomarbetad design. Det skulle naturligtvis vara mycket intressant att se på användningsdata och spridningsstatistik för själva appen.

Det finns risk att nuvarande design minskar spridningen och användningen av appen, men förhoppningsvis inte i alltför omfattande utsträckning. Troligtvis kommer flera av ovan brister att vara korrigerade i en uppdaterad version av appen.


1 https://www.forskning.se/2020/04/29/ge-appen-covid-symptom-tracker-1-minut-om-dagen/

2 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stoppade-corona-appen-kan-kosta-miljoner-msb-har-inte-sagt-upp-avtalet

3 https://www.mynewsdesk.com/se/msb/news/status-foer-paagaaende-arbete-med-digitalt-verktyg-400603

4 https://uxplanet.org/checkbox-vs-toggle-switch-7fc6e83f10b8

5 https://www.interaction-design.org/literature/article/shneiderman-s-eight-golden-rules-will-help-you-design-better-interfaces

Robot-based digital doping

In the world of cycling, lots of attention has been brought upon a ‘doping’ incident on Zwift. The story is along the well-known lines where an athlete, Cameron Jeffers, has taken a chance to cut corners in order to be as competitive as possible.

Digital doping is a phenomena that most likely will become a common problem when the digital-physical boundary in sports become increasingly blurred.

Read the whole story here: Champion Cyclist Confesses To Robo-Doping, Stripped Of National Esports title.

Also have a look at the article, Zwift Hackers Expose the Next Generation of Cycling Doping, that outlines how Zwift could be manipulated.

Call for papers on Sports Technology Research

Call for Papers Special Issue Sport Technology Journal of High Technology Management Research

  • Virtual reality, wearables, smart phone apps
  • Drones, tablet displays, camera usage in sport
  • Interconnected sport arenas and mobile commerce
  • Sustainable sport technology, environmental management
  • Data analytics, big data, internet of things
  • Smart helmets and equipment
  • Electronic sports

Aim of special journal issue: The sport industry has rapidly changed in recent years due to emerging technologies developed that have altered the sport experience. Data analytics, mobile commerce and the internet-of-things have transformed the way sport is viewed and consumed in society. New technology such as virtual reality will further change how sport is perceived as a form of entertainment but also for performance results. Smart phone apps are another technology that has altered the way individuals interact in a sport context by tracking their performance in terms of GPS, track times and heart rates. The way these emerging technologies are changing the sport experience is staggering and is expected to grow in the future. Other technologies such as drones are being increasingly used in sport events to highlight different features and obtain a better viewing experience. In addition, goal line technology in football and other sports have made computer technology necessary in decision making. Devices like smart watches and fitness trackers are being used more and this has created new sport start ups that are entering unchartered territory. The aim of this special journal issue is to focus on emerging technologies in sport thereby developing new theory and fostering more discussion about their advantages and disadvantages. Possible topics to consider for the special journal issue include:

https://www.sciencedirect.com/journal/the-journal-of-high-technology-management-research
Deadline:  30 December 2019
Guest editor : Dr Vanessa Ratten