Två spännande innovationer

Under våren är min ambition att fördjupa mig lite i två mycket coola digitala innovationer som på olika sätt skapar helt nya förutsättningar för träning och uthållighetsprestationer.

Den ena är svenska Race Fox som är en digital coach som i realtid hjälper till med att underlätta utvecklandet av ett bättre löpsteg. Race Fox är en cool och spännande pryl i form av ett ‘smart’ pulsband som med tillhörande app ger nya insikter under och efter löppasset. Extra kul är att Race Fox är ett lyckat resultat från svensk IT-forskning.

Den andra är Analytics från Guided Hereos där proffscykeltränaren Mattias Reck med vänner anpassat plattformen från australiensiska Todays Plan till att bli ett grymt digitalt träningsverktyg. I kombination med effektpedaler från ex Garmin så ger Analytics från Guided Hereos grymt djupa insikter.

Förhoppningsvis kommer några systematiska analyser av både Race Fox och Analytics att genomföras inom de närmaste månaderna.

Inspiring papers published 2018

The department of Applied IT head of division of Informatics, Johan Magnusson, asked his fellows about the top-3 papers that has been published in 2018. Since I am Johans manager, I also wanted to (and was asked to) contribute with my list. So here are the three papers from 2018 that has been particularly useful and interesting.

The first paper is published in the excellent venue CoDesign. The paper is co-authored by Eva Eriksson who is a brilliant researcher that a few years ago was part of the division of Interaction Design, during the time when I was the head of division.

Saad-Sulonen, J., Eriksson, E., Halskov, K., Karasti, H., & Vines, J. (2018). Unfolding participation over time: temporal lenses in participatory design. CoDesign14(1), 4-16.

The second paper is written by Helena Karasti and Volkmar Pipek along with Geoffrey Bowker, and contributes to the discourse on infrastructure, design and participation. This paper is a great source for inspiration in the otherwise dull waters of too much management-centric infrastructure papers. It is great to see that the PD-associated people are making useful contributions.

Karasti, H., Pipek, V., & Bowker, G. C. (2018). An Afterword to ‘Infrastructuring and Collaborative Design’. Computer Supported Cooperative Work (CSCW)27(2), 267-289.

The third paper is written by the always brilliant Leysia Palen together with Robert Sodden, and it elaborates on the digitalisation and the data-fication of crisis management. Since Leysia is a thought-leader of the discipline, Crisis Informatics, this paper is an important contribution to further develop the field. The paper is also great since it re-discover Zuboffs concept of ‘informating‘.

Soden, R., & Palen, L. (2018). Informating Crisis: Expanding Critical Perspectives in Crisis Informatics. Proceedings of the ACM on Human-Computer Interaction2(CSCW), 162.

Digital technologies for endurance athletics

In order to develop the skills and capacity in endurance athletics such as long-distance running, open water swimming and cycling, digital technologies have become an increasingly important aspect during practice and racing.

Heart-rate monitoring, watt-power meters, GPS-based distance measurement are among the core technologies that has opened up a wast field of opportunities in learning more about how to further develop as an athlete. Today, amateur athletes are able to track, analyse and adapt their training in similar ways as professional athletes. 

There are some great research studies and peer-reviewed papers that cover different aspects of this development. Some of the papers are descriptive and explain how technologies has become a vital part of the sport, other papers suggest new technical possibilities.

Düking, P., Hotho, A., Holmberg, H. C., Fuss, F. K., & Sperlich, B. (2016). Comparison of non-invasive individual monitoring of the training and health of athletes with commercially available wearable technologies. Frontiers in physiology7, 71.

Fister Jr, I., Ljubič, K., Suganthan, P. N., Perc, M., & Fister, I. (2015). Computational intelligence in sports: challenges and opportunities within a new research domain. Applied Mathematics and Computation262, 178-186.

Hassan, M., Daiber, F., Wiehr, F., Kosmalla, F., & Krüger, A. (2017). Footstriker: An EMS-based foot strike assistant for running. Proceedings of the ACM on Interactive, Mobile, Wearable and Ubiquitous Technologies1(1), 2.

Ianella, F., & Morandini, A. (2017). Digital innovation in the sport industry: the case of athletic performance.

Lee, V. R., & Drake, J. (2013). Digital physical activity data collection and use by endurance runners and distance cyclists. Technology, Knowledge and Learning18(1-2), 39-63.

Lee, V. R., & DuMont, M. (2010). An exploration into how physical activity data-recording devices could be used in computer-supported data investigations. International Journal of Computers for Mathematical Learning15(3), 167-189.

Malkinson, T. (2009, September). Current and emerging technologies in endurance athletic training and race monitoring. In Science and Technology for Humanity (TIC-STH), 2009 IEEE Toronto International Conference (pp. 581-586). IEEE.

Nylander, S., Tholander, J., Mueller, F., & Marshall, J. (2014). HCI and sports. CHI’14 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems, 115-118.

Temir, E., O’Kane, A. A., Marshall, P., & Blandford, A. (2016, May). Running: A Flexible Situated Study. In Proceedings of the 2016 CHI Conference Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems (pp. 2906-2914). ACM.

Tholander, J., & Nylander, S. (2015, April). Snot, sweat, pain, mud, and snow: Performance and experience in the use of sports watches. In Proceedings of the 33rd Annual ACM Conference on Human Factors in Computing Systems (pp. 2913-2922). ACM.

Wakefield, B., Neustaedter, C., & Hillman, S. (2014). The informatics needs of amateur endurance athletic coaches. CHI’14 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems, 2287-2292.

Woźniak, P., Knaving, K., Björk, S., & Fjeld, M. (2015, August). RUFUS: remote supporter feedback for long-distance runners. In Proceedings of the 17th International Conference on Human-Computer Interaction with Mobile Devices and Services (pp. 115-124). ACM.

Our history is based on great insights by great people

BigNamesInOurField
Great researchers from top-left Susanne Bödker, Bo Dahlbom, Börje Langefors, Lucy Suchman, Pelle Ehn

Suddenly one realise that it is too easy to forget about publications from back in the days that really have had an impact on my understanding of our field of study.  Have a look at these papers and books and imagine which texts of today will be on a list 20-30-40-50 years in the future.

Dahlbom, B. (1996). The new informatics. Scandinavian Journal of Information Systems, 8(2), 3. http://iris.cs.aau.dk/tl_files/volumes/volume08/no2/02_dahlbom_p29-48.pdf

Pfaffenberger, B. (1988). The social meaning of the personal computer: Or, why the personal computer revolution was no revolution. Anthropological Quarterly, 39-47.

Bødker, S., Ehn, P., Knudsen, J., Kyng, M., & Madsen, K. (1988, January). Computer support for cooperative design. In Proceedings of the 1988 ACM conference on Computer-supported cooperative work (pp. 377-394). ACM.

https://tidsskrift.dk/daimipb/article/download/6550/5669

Suchman, L. A. (1987). Plans and situated actions: The problem of human-machine communication. Cambridge university press. http://www.lancaster.ac.uk/sociology/about-us/people/lucy-suchman

Ehn, P., & Kyng, M. (1985). A tool perspective on design of interactive computer support for skilled workers. DAIMI Report Series, 14(190).

https://www.researchgate.net/profile/Morten_Kyng/publication/242501395_A_Tool_Perspective_on_Design_of_Interactive_Computer_Support_for_Skilled_Workers/links/0c96052ef81341ee4d000000/A-Tool-Perspective-on-Design-of-Interactive-Computer-Support-for-Skilled-Workers.pdf

Weizenbaum, J. (1966). ELIZA—a computer program for the study of natural language communication between man and machine. Communications of the ACM, 9(1), 36-45. http://www.academia.edu/download/31085335/ElizaScript.pdf

Langefors, B. (1963). Some approaches to the theory of information systems. BIT Numerical Mathematics, 3(4), 229-254.

https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/BF01956863.pdf

See also: An Interview with Börje Langefors, by Bubenko, J., & Dahlstrand, I. (2003, June). . In IFIP Conference on History of Nordic Computing (pp. 7-22). Springer, Boston, MA. https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/0-387-24168-X_2.pdf

.

Shift in direction

Once and awhile one is confronted by points in time when it is time to reflect upon what one is doing and if there is a need to adjust ones direction in (work-) life. Early this year, I decided to assume a role where I will spend more time on organisational and leadership tasks and actively move away from the domain of emergency and crisis response.

I will continue to adopt ethnography along with design thinking when exploring wicked problems and in shaping new possible solutions. The cases will most likely shift from IT-use in organising large-scale response in emergencies, pandemics and forced migration. Instead I hope there will be studies oriented towards the use of digital technology for coaching in individual and team-based physical performance.

However, the absolute majority of my time will be spent on building and maintaining an organisational infrastructure that allow the scholars at the department of Applied IT to succeed and excel in their professional efforts.

As a consequence of this, the content of this blog will shift focus, away from the domain of emergency and crisis response.

Digital infrastructures for sustainable urban environments

Digital infrastructures for sustainable urban environments

This autumn, I have the pleasure to be teaching at the Digital Leadership masters programme at the Department of Applied IT. The course that I am involved in is the Digital Infrastructure course where we learn about infrastructures as a socio-technical phenomena. The literature ranges from the seminal work by Susan Lee Star, to intriguing text by Brian Larkin in Cultural studies, to more information systems oriented text from Ole Hanseth, as well as insights from the PD-community with texts by Helena Karasti.

After an initial theory-block course participants move into a design-block where they are exploring how digital infrastructures might be designed to improve sustainability in urban environments. This design challenge is run in collaboration with WHITE, one of Swedens most prominent architect agencies.

The design challenge is super open-ended and the students are therefore adopting design thinking and human centered design in order to explore the problem and identify possible solutions, such as increased democracy in local planning processes, urban farming and hyper local food production, digitally  adjustable streets, safety solutions in the home-sharing economy, incentive driven road-taxes, and several other great ideas.

HCD workshop DL.jpg
Prototype of an autonomous urban farming infrastructure

Using design thinking in an academic course is not without problems. For example, do we have any studies showing that design thinking and its various practical methods work? Thankfully, we have a great study by Micheli, Wilner, Bhatti, Mura & Beverland showing that design thinking is not unproblematic, there is a lack of evidence of its usefulness, along with a not too solid theoretical foundation. The authors highlights the need for more studies of practice and they indicate that the community of practice perspective could be a good foundation for further explorations.

Screenshot 2018-11-02 at 11.36.31

Micheli, P., Wilner, S. J., Bhatti, S. H., Mura, M., & Beverland, M. B. (2018). Doing Design Thinking: Conceptual Review, Synthesis, and Research Agenda. Journal of Product Innovation Management.

Infrastructure view on refugees use of digital tools on their journey to Europe

Now and then, one stumble across papers that make an impact on how you think about your own research. The other day, I read the following paper by Gillespie, Osseiran and Cheesman. 

Gillespie, M., Osseiran, S., & Cheesman, M. (2018). Syrian refugees and the digital passage to Europe: Smartphone infrastructures and affordances. Social Media+ Society, 4(1) [link]

In this paper they study the use of information technology by refugees during their journey to and through Europe. It was particularly refreshing to see how they use ’affordances’ by Gibson as well as ’ infrastructures’ by Star to unpack how information technology use present  possibilities but also vulnerabilities for refugees. 

This is an insightful paper that opens up an important discussion of the need of more studies on socio-technical dimensions in the refugee context. 

This paper underline the importance of studying groups that typically are not percieved as technology users. This study illustrates how refugees are a very interesting user category in technology use research. Lastly, the paper also shows that a better understanding of sociotechnical entanglement is important in order to formulate meaningful policies in the refugee context.

Important studies presented at the NEEDS2018 conference

At the Third Northern European Conference on Emergency and Disaster Studies (NEEDS) on March 21-23 there we many insightful presentations on important aspects on crisis and disaster response. There were specifically two presentations that really made an impression on me. One was done by Myfanwy James and the other by Darryl StellmachThe photos below give an indication of the topics.

 

 

Inspirerande arbete av Jesuit Refugee Services i Amman.

I samband att jag besökte Jordanien för ett par veckor sedan fick jag möjlighet att återigen besöka organisationen Jesuit Refugee Services (JRS) i Amman. Organisationen som leds i Jordanien av Insherah Mousa. JRS genomför ett omfattande och synnerligen viktigt arbete med att skapa social trygghet och erbjuda utbildning till personer som befinner sig på flykt och nu försöker få till en hållbar tillvaro i Amman. Det sociala arbetet sker genom hembesök hos flyktingfamiljer i syfte att säkerställa att familjens alla medlemmar får fotfäste och en förankring i lokalsamhället. 

Insherah Mousa berättar att arbetet handlar om att säkerställa att familjerna inte hamnar i isolerande omständigheter utan får hjälp med medicinska, sociala, försörjnings- och utbildningsmässiga behov.  I detta sammanhanget skall det dock poängteras att det främst handlar om hjälp till självhjälp där den enskildes ansvar är stort men där JRS bidrar med stödjande aktiviteter. Deras sociala arbete baseras på team med män och kvinnor som i många fall har egna erfarenheter av flykt och migration, utbildats av JRS i psykosocialt arbete och där de tillsammans i grupper av minst en kvinna och en man genomför uppsökande arbete, knackar dörr och besöker de som i många fall ingen annan bryr sig om att söka upp och över tid på olika sätt ge stöd till.

Kanske skulle svenska kommuner kunna hämta en hel del inspiration från det fantastiska arbetet som JRS med Insherah Mousa och hennes kollegor bedriver.

JRS_bild3
Jonas, Jumana (utbildningskoordinator JRS), Insherah (Country Manager JRS)

 

555 sidor som kanske kan innebära ett uppvaknande för svensk krisberedskap

I slutet av veckan kom då till slut den slutliga och fullständiga versionen av SOU 2017-114 med den kanske inte helt ödmjuka titeln reboot – omstart för den digitala förvaltningen. 

Det är tyvärr ingen snabb genomvandring som är möjlig av de massiva 555 sidorna som presenterar resultatet av utredaren Hans-Eric Holmqvist uppdrag att analysera och ge förslag till effektiv styrning av utveckling, införande och förvaltning av nationella digitala tjänster. I den omfattande utredningen finns flera godbitar. Men kanske är följande text på sidan 52 av glädje men kanske också stress för många inom svensk krisberedskap:

Mål för de statliga myndigheternas digitaliseringsarbete:

2 § Målet för de statliga myndigheternas digitaliseringsarbete är att den statliga förvaltningens användning av digitala medel ska leda till att det blir så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av den statliga förvaltningens service. De statliga myndigheternas användning av digitala medel ska vara säker samt öka kvaliteten och effektiviteten i den offentliga förvaltningen som helhet.

Kanske kommer detta innebära att följande snart kan förverkligas:

  • dropbox-liknande funktionalitet som nås via ett uppdaterat WIS ª.
  • en myndighetsöverskidande epost-tjänst där personal från olika myndigheter kan skapa mailgrupper tvärs över myndighetsgränser, krypterat och klart ª.
  • samarbetsplattform där myndigheter kan förmedla uppdrag till tillfälligt organiserade (och identifierade) grupper i allmänheten, i syfte att avlasta överbelastade myndigheter†.
  • prognostjänster som drar nytta av all data som rapporteras in till IDA och andra databaser vilket skulle kunna bidra med algoritmifierad rådgivning vid pågående insatser‡.

Svensk krisberedskap behöver kanske inte mer av krut och kanoner utan snarare mycket snabb och robust kommunikation varpå vilken en mängd plattformar för olika former av organisering kan styras och ledas. Hantering av konsekvenserna i framtida samhällsstörningar med gråzons problematik kommer att vara beroende av massiv kommunikationskapacitet snarare än vapenkapacitet. Att ta fram nya kraftfullare digitala tjänster för krisberedskap kan vara att ta ett par första viktiga steg.

Noter:

ª lite för ofta och i ganska besvärliga sammanhang har amerikanska molntjänster använts på ett kanske lite för naivt sätt.

† civilsamhället är fantastiskt men det är inte alltid goda krafter som väljer att blir engagerade i frivillig-grupper. Är ett kris-idkort på uppsegling?

‡ mönsteranalys som indikerar om valda insatser följer invanda mönster eller om de bryter ny mark borde vara en smal sak för en krishanteringsbeteende-algoritm.

Plattformar och Infrastrukturer – dags för fördjupade studier

Studier av plattformar och digital infrastrukturer har blivit det kanske viktigaste (trendigaste) området inom IS-forskningen. Plattform och infrastrukturer som artefakt innebär spännande utmaningar för forskarsamhället då det i en del fall behövs delvis nya ansatser och metoder för att kunna studera dessa nya sociotekniska företeelser.

Ett bra exempel på sådan forskning är de studier med fokus på Spotify  http://pellesnickars.se/2017/11/discovering-spotify/, med intressanta metodutmaningar. Att Spotify inte heller var helt nöjda med studierna är också intressant men kanske på en annan nivå.

Ett annat exempel är en studie av Uber som presenteras i artikeln:
Mirsadikov, A., Harrison, A., & Mennecke, B. (2016). Tales From the Wheel: An IT-Fueled Ride as an UBER Driver. http://lib.dr.iastate.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1017&context=scm_conf

Men varför är detta intressant ur ett krisberedskapsperspektiv? Jo, kanske är det så att vi mycket snart behöver fundera igenom hur plattformar som WIS och infrastruktur som RAKEL kan studeras. Både WIS och RAKEL har vuxit sig starka över tid och är mer än bara någon form av verktyg. Syftet är då att teknologin i sig själv är fokus snarare än vid tidigare studier där teknik i många fall har setts som ett verktyg eller metod för att genomföra verksamhet. WIS och RAKEL är intressanta företeelser i sig själva och borde därför studeras då de utgör kärnan och dominerande förutsättningar för ledning och samverkan.

Myndigheter och storföretag – mer gemensamt än vad vi kanske kan ana

Kan det vara så att de utmaningar som riktigt stora företag står inför vid disruptiva händelser har stora likheter med de svårigheter som myndigheter står inför i samband med hantering av konsekvenser av samhällsstörningar. Kan det vara så att åstadkomma Inriktning och samordning för myndigheter är lika svårt som i riktigt stora företag. När myndigheter som polis, länsstyrelse, räddningstjänst och sjukvård behöver åstadkomma inriktning och samordning så kanske det är en liknande utmaning som funktionerna crisis management, risk management, och business continuity på det globala storföretaget står inför.

Naturligtvis är det olika mekanismer som skapar dessa svårigheter. Men mekanismerna har kanske liknande egenskaper. Det hade ju varit väldigt spännande att undersöka om det finns mönster, strukturer och perspektiv där storföretagens krishantering kanske i många delar sitter i en liknande situation som landets länsstyrelse avseende upplevt och faktiskt handlingsutrymme.