Author: jonaslandgren

Organisatörer av idrottstävlingar är rasande – dags att nyttja digitaliseringens kraft för att få igång de stora idrottsarrangemangen – eller bli mer rebellisk.

I mars månad 2020, bara dagar efter årets stora Vasaloppsvecka, genomfördes en snabb nerstängning av alla planerade idrottsarrangemang i syfte att begränsa smittspridningen av corona. Nerstängningen resulterade i framflyttning och inställda lopp, med många frågor och en del kritik från anmälda motionärer kring hanteringen[2].

Kunskapsläget har sedan dess utvecklats och en mängd erfarenheterna har gjorts inom en rad olika områden kring att tillämpa smittskydd. Tyvärr finns det fortfarande lagstiftning som gör att det kan upplevas som om myndigheterna silar mygg men sväljer kameler avseende hur smittskydd säkerställs. Exempelvis är det ok att transporteras i flygplan, handla på stormarknader och outlets, där trängsel är en naturlig och tydligen en ofrånkomlig del. Men det är inte ok att organisera storskaliga idrottstävlingar utomhus som Ironman Kalmar, Ö-till-Ö, Stockholm marathon eller motionslopp där antalet deltagare är fler än 50 och i många fall hundratals eller flera tusen. Naturligtvis skapar detta frustration hos idrottsutövare. Många organisatörer för sådana idrottstävlingar är naturligtvis kritiska[3] och en del av dem tycks vara rasande[1].

Corona har inneburit en fantastisk innovationskraft hos tävlingsarrangörer och digitala tjänsteutvecklare runt om i världen där begrepp som ’virtual racing’ och ’app-runs’ nu är vedertagna begrepp. Med hjälp av digital teknologi har tävlingar och motionslopp kunnat genomföras på helt nya sätt. Det vi sett från mars månad och till idag är första steget kring hur digitalisering leder till nya innovationer för publika storskaliga idrottstävlingar. Det som nu behöver ske är steg två, nämligen att organisatörer av idrottstävlingar och motionslopp får visa att det med hjälp av digitala tjänster är fullt möjligt att organisera  idrottstävlingar och motionslopp på ett sådant sätt att det blir säkert för stora grupper av idrottare att genomföra tävlingar på ett smittskyddssäkert sätt. Med hjälp av digitala verktyg kan en ökad logistisk komplexitet hanteras så att resor, logi, startområde, tävlingsområde och målgång kan hanteras så att grundpelarna i smittskyddet fortsatt upprätthålls.

Med hjälp av digitala tjänster kan organisatörerna säkerställa att atleterna är friska veckorna inför tävlingen. Redan idag loggar väldigt många idrottare sina hälsodata i olika appar, där minsta tecken på infektion leder till justering av träningen. Delar av denna data skulle kunna delas med arrangören för att säkerställa att den tävlande är frisk och har varit frisk veckorna inför arrangemanget. Med andra mobila digitala tjänster skulle det vara full möjligt att säkerställa att nödvändiga avstånd mellan olika grupper av atleter upprätthålls. På samma sätt kan medföljande anhörig publik få tydliga instruktioner men kanske också vägledas genom kloka positioneringstjänster så att de befinner sig i avsedda publikområden. Även om sådana tjänster tycks kräva allvarliga intrång i den personliga integriteten så är det möjligt att designa sådana tjänster för att hjälpa deltagande och publik att göra rätt snarare än att samla in uppgifter om de som använder tjänsten. Vidare kan onödiga fysiska beröringspunkter minimeras genom automatiserad incheckningar, startgrupper som på plats leds med hjälp av digitala tjänster och funktionärer . Kom igen, det finns ju massor av möjligheter om viljan finns.

Smittskyddande myndigheter bör nog inhämta kunskap från landets sportentreprenörer och söka fysiska och digitala lösningar så att de stora motionsloppen och idrottstävlingarna återigen kan genomföras, om än på ett nytt och utvecklat sätt. Sök upp kunskap i ämnet, kanske finns det någon professor i ämnet tillämpat smittskydd med inrikning mot publika idrotttsarrangemang någonstans i världen. Att som idag ta spjärn mot bedömningar som görs av bland annat polismyndighet, utifrån en fyrkantig lagstiftning, är inte särskilt framåtsyftande. De nuvarande förslagen i den ny pågående snabbremissen ”Förberedelser för lättnader i förbudsförordningen” missar de behov som den stora idrottsrörelsen behöver.

En annan tanke: Om idrottsrörelsen varit mer rebellisk så skulle vi i Göteborgsområdet se traillöpningslopp med start i det kommersiella handelscentrum Hede-outlet i Kungsbacka, med fin löpning genom angränsande Sandsjöbacka naturreservat och målgång på Bauhaus eller någon annan kommersiell handelsplats i Sisjöns industriområde. Både Hede-outlet och Bauhaus är ju godkända platser för trängsel och kan uppenbarligen hantera mycket stora flöden med människor. Liknande platser finns nog på många ställen runt i Sverige. Men just denna aspekt har väldigt lite digitalisering att göra men kanske pekar på behovet av ett designperspektiv där provokation [4] kan vara en ledande dimension.

1. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/pLoe5V/trangsel-pa-gekas-men-motionsloppen-stalls-in

2. https://www.marathon.se/lopp/marathongruppens-vd-besvarar-kritiken-det-finns-inga-perfekta-knappt-ens-nagra-bra-alternativ

3. https://springlfa.se/tankefel-av-regeringen-nar-det-galler-motionslopp/

4. Bardzell, Shaowen, Jeffrey Bardzell, Jodi Forlizzi, John Zimmerman, and John Antanitis. “Critical design and critical theory: the challenge of designing for provocation.” In Proceedings of the Designing Interactive Systems Conference, pp. 288-297. 2012.

GARMIN – we have a problem!

Denna post är en mer strukturerad reflektion baserad på gårdagens inlägg.

Sedan den 23 juli ligger (stora) delar av Garmins digitala infrastruktur nere. Ropen i de sociala medierna ekar. Obekräftad information gör gällande att företaget är utsatt för en ransomware attack – alltså utpressning, en kriminell handling.

Hela känsloregistret kräks ut i sociala medier
Användare av Garmins-produkter har reagerat på en mängd olika sätt sedan deras sportklockor och cykeldatorer slutat att kunna ladda upp genomförda träningspass. Reaktionerna från användarna har över tid förskjutits från inledande förvåning till humoristiska skämt, frustration, förståelse, och nu oro. De första reaktionerna som poppade fram i sociala medier var frågor kring om andra användare upplevde liknande problem med att ladda upp aktiviteter. Sedan kom en hel del varianter på att det skojades om den abstinens som uppstår när Garmins plattform inte fungerar. Därefter och allt efter tiden gått har uttryck som tyder på en massiv frustration hos användarna då företaget i princip tigit som muren kring vad som hänt och vad som görs. Men även om många är frustrerade så uttrycks också stor förståelse för de problem som Garmin har att hantera om det är så att de är utsatta för ransomware. Nu börjar dock mer och mer oro göra sig synlig där aspekter kring om användarnamn och lösenord kan vara på drift. Detta är särskilt oroande för dem som använder samma epostadress och samma lösenord för en rad olika tjänster, tex för Garmin Connect, TrainingPeaks,  och Strava. En del oro har också uttryckts kring Garmin Pay och eventuella risker kring att kontouppgifter kring betalkort med mera kan vara på drift.

Tystnad som kriskommunikationsstrategi
I de dagar som nu passerat sedan den 23/7 så har företaget Garmin varit mycket tyst. I de olika grupperna på Facebook med tex Garmin Connect Sverige eller den svenska Garmin sidan på FB finns ingen kommunikation från företaget mer än en mycket kortfattad text. Denna tystnad beror rimligtvis inte på att Garmin leds av ett gäng icke-kommunikativa ledargestalter som stoppat huvudet i sanden. Tystnaden beror rimligtvis inte heller på att den nordiska organisationen och det svenska kontoret är på semester. Tystnaden är rimligtvis ett tecken på den mycket svåra situation som företaget befinner sig i. Troligtvis finns det företagsjurister i USA som beordrat denna för oss i Skandinavien mycket märkliga kriskommunikationsstrategi. 

Reaktioner från profiler i communityn
Det är dock glädjande att se hur aktörer som tex Cykelwebben inom cykelområdet och DCrainmaker inom Triathlong/löpning/uthållighetsidrott i allmänhet har klivit fram. Dessa profiler/aktörer har gjort det som rimligtvis Garmin borde gjort, nämligen att instruera användarna av Garmin-produkterna hur de kan hitta alternativa lösningar för att ladda upp sina pass.

Reaktioner från konkurrenter och partners i det digitala ekosystemet
Det är intressant att Strava inte på ett tydligt sätt klivit fram och i denna svåra stund för Garmin, hjälpa till med att säkerställa att Garminanvändarna kan ladda upp sin data. Kommer företag som Polar och Suunto inom segmentet löparklockor att se en uppsjö nya kunder som nu tröttnat på att det saknas besked från Garmin?  Kommer löpare och cyklister att börja använda flera olika märken av sportklockor och cykeldatorer, som i sin tur innebär att Strava, TrainingsPeak och Todaysplan bli de stora vinnarna som kan samla data från flera olika tillverkare? Kommer de device-specifika leverantörerna kollektivt åka på en smäll? Frågorna är många och spekulationerna går heta.

Problemet kan vara ännu större
Det är naturligtvis trist att Garmins användare med intresse för uthållighetsidrott inte kan logga sina träningspass. Men problemet som Garmin har att hantera är betydligt större om den nu pågående situationen också påverkar eller har drabbat områdena Aviation, Automotive och Marine(1). Ännu större problem blir det om vi också betänker att Garmin eventuellt har en del kunder inom säkerhet och militärområdet. 

Sommaren när träningsinfrastruktur blev kritisk infrastruktur
Den aktuella situationen för Garmin sätter ljuset på behovet av mer kunskap kring design av digitala infrastrukturer och design av cybersäkerhet/cyberförsvar. Det vi nu bevittnar i sommarvärmen är nog tyvärr mycket värre än att mitt senaste löppass inte kan laddas upp och på ett självförhärligande sätt kan visas upp för mina vänner. 2020 är året med de många överraskningarna, inte tänkte vi att det var i år som vi skulle lära oss att träningsinfrastruktur är kritisk infrastruktur.

1).https://www.wired.com/story/garmin-outage-ransomware-attack-workouts-aviation/#intcid=recommendations_wired-homepage-right-rail_dc3f6445-0b82-4004-a763-fa74055dc474_popular4-1

När sportklockan inte kan synka för att Garmin connect ligger nere – då gråter träningsfolket

Sportklockor, träningsappar och tillhörande molntjänster är viktig infrastruktur i en allt mer digitaliserad träningskultur.

Sedan den 23 juli ligger Garmin Connect nere, enligt vissa uppgifter på grund av att de är utsatta för ransomware. Utan GC så kan träningspasset som loggats i Garmin-klocka inte laddas upp, analyseras, visas upp för andra, eller delas till andra appar och tjänster.

23 juli 21:57

Naturligtvis innebär detta frustration, oro och ångest. Frågor kring vad som händer med träningspassen som bara finns lagrade i klockan om de kan försvinna, hur många träningspass som kan lagras i klockan, och om ‘streaks’ kommet att loggas rätt, fyller Facebookgrupper och träningsforum. Samtidigt återfinns galghumor men med en underton av allvar.

De som tränar med Garmins klockor och cykeldatorer är förbannade och oroade. Det handlar om ytterst väldigt viktig data som kanske kan gå förlorad. Träningsdata är nämligen personlig, rik på insikter och ofta en del av en mycket lång insamling. Att nu läsa att Garmin är utsatt för ransomware gör att diskussionen kring hur data lagras och hanteras i dessa globala tjänster blir allt mer relevant.

Att riskera bli av med sin träningsdata är ångestframkallande för vilken tränande människa som helst. Uttryck kring oro men också humor återfinns i social media och speglar betydelsen av tjänsterna i tränande människors vardag.

Här krävs en bra krishantering av Garmin. Tyvärr tycks (min egen tolkning) de nationella Garminkontoren fått instruktioner att endast hänvisa till den globala kommunikationen. Användare ställer frågor som är viktiga att få besvarade, men med få eller inga svar från Garmin. Följande ‘öppna’ brev till Garmin Sverige visar på den frustration som råder, men också att viktiga besked hänger obesvarade.

Bristen på en mer öppen kriskommunikation är synd då Garmin i många fall, och särskilt Sverige, har en fantastisk lokalorganisation som vet hur kundrelationer byggs och utvecklas.

Lyckligtvis sitter Garmin-användare inte fullständigt hjälplösa då det finns sätt att få sin data ur prylarna även om det krävs lite manuellt arbete. Det är nämligen så att Garmin har en större öppenhet till filerna som lagras i Garminprylen jämfört med många andra leverantörer. Koppla upp din klocka med kabel till din dator och leta upp dagens pass. Ladda upp den till ditt Strava eller Todaysplan konto. Läs den utförliga beskrivningen hos den alltid så briljante DCRainmaker.

Kommer denna händelse att påverka Todaysplan, Trainingpeaks och Strava som nu tillfälligtvis inte får in lika mycket data från sina kunder som kör Garmin? Hur kommer de att agera? Kommer de andra klock- och cykeldatorleverantörerna att ta chansen att locka över Garminanvändare?

Kanske är det så att alla träningsdataplattformar sitter och funderar över sin IT-säkerhet och möjligheterna att hantera en sådan situation som nu Garmin tycks sitta fast i.

Under tiden så sitter idrottaren med sin Garmin i handen och postar gråtande smileys.

Dålig design riskerar begränsa spridningen av Covid-19-app

Appen Covid-19 symptom tracker har nu börjat få spridning i Sverige [1]. Syftet med appen är att individer genom självrapportering ska kunna bidra med underlag för att forskare ska kunna beräkna och visualisera hur virusspridningen ser ut Sverige. Att skapa appar som privatpersoner kan använda för att bidra med självrapporterade uppgifter till myndigheter eller till forskning är inget nytt fenomen. I hanteringen kring corona har myndigheter dock haft vissa betänkligheter kring konsekvenserna av den här typen av data insamling. Ett långt framskridet arbete [3] hos MSB i frågan lades överraskande på is [2].
Det finns en mängd utmaningar när insamling ska ske via en app av individers självuppskattningar oavsett om det handlar om hälsodata eller inte. En av dessa utmaningar handlar om utformningen av själva appen som tas fram för att stödja sådan insamling.

I fallet med Covid-19 symptom tracker finns en hel del möjligheter till förbättringar av det grafiska användargränssnittet. Tyvärr har appen brister som är helt onödiga och riskerar att påverka insamlingen av data. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera att kritiken mot hur gränssnittet är designat inte handlar om huruvida forskarna bakom studien gör ett bra jobb inom sin domän eller inte. Kritiken som lyfts fram i denna text handlar endast om dålig design av användargränssnitt.

Appen Covid-19 symptom tracker är tänkt att användas dagligen. Att designa en app som ska användas dagligen är en utmaning. I appen saknas funktionalitet som anpassar gränssnittet efter hur länge (antal dagar) som användaren varit igång med sin rapportering. Det är heller inte tydligt för användaren om rapportering genomförts en specifik dag eller inte. Det finns många kloka sätt att inspirera användaren att fortsätta med rapportering varje dag över lång tid. Inte minst finns en del bra inspiration att finna inom olika tränings- och hälsoappar.

Ett specifikt område som brukar resultera i frustration hos användare är hur inmatning av information utformas. I appen ligger ett omfattande fokus på att svara JA eller Nej på en rad frågor. Där används dropdown-menyer istället för designelement som är mer anpassade för att effektivt svara på just frågor med endast två svarsalternativ [4]. Genomgående i appen används dropdown menyer i ganska stor omfattning istället för att använda mer specifika och effektiva inmatningsalternativ. Det är synd att en så viktig och relevant app inte har en mer effektiv design[5].

När den dagliga rapporteringen är genomförd är återkopplingen till användaren begränsad. Här skulle det varit på sin plats med lite specifik information till användaren kring den rapportering som gjorts. Det saknas också information kring rapporteringen som genomförts dag för dag över tid.  Det tycks dessutom som att det går att skicka in rapporter flera gånger per dag. Avsaknaden av möjlighet att se sin tidigare rapportering påverkar användarupplevelsen. Sådan funktionalitet skulle kunna ge kraft att upprätthålla intresse så att användaren på ett uthålligt sätt fortsätter med rapportering av hög kvalité över tid.  

Den nuvarande designen är enligt min tolkning i stora delar ett digitaliserat formulär som missar de möjligheter som ett modernt app-koncept  skulle kunna innebära. Lite synd då en Covid-app skulle kunna vara så mycket mer, bara genom en lite mer genomarbetad design. Det skulle naturligtvis vara mycket intressant att se på användningsdata och spridningsstatistik för själva appen.

Det finns risk att nuvarande design minskar spridningen och användningen av appen, men förhoppningsvis inte i alltför omfattande utsträckning. Troligtvis kommer flera av ovan brister att vara korrigerade i en uppdaterad version av appen.

1 https://www.forskning.se/2020/04/29/ge-appen-covid-symptom-tracker-1-minut-om-dagen/

2 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stoppade-corona-appen-kan-kosta-miljoner-msb-har-inte-sagt-upp-avtalet

3 https://www.mynewsdesk.com/se/msb/news/status-foer-paagaaende-arbete-med-digitalt-verktyg-400603

4 https://uxplanet.org/checkbox-vs-toggle-switch-7fc6e83f10b8

5 https://www.interaction-design.org/literature/article/shneiderman-s-eight-golden-rules-will-help-you-design-better-interfaces

Robot-based digital doping

In the world of cycling, lots of attention has been brought upon a ‘doping’ incident on Zwift. The story is along the well-known lines where an athlete, Cameron Jeffers, has taken a chance to cut corners in order to be as competitive as possible.

Digital doping is a phenomena that most likely will become a common problem when the digital-physical boundary in sports become increasingly blurred.

Read the whole story here: Champion Cyclist Confesses To Robo-Doping, Stripped Of National Esports title.

Also have a look at the article, Zwift Hackers Expose the Next Generation of Cycling Doping, that outlines how Zwift could be manipulated.

Call for papers on Sports Technology Research

Call for Papers Special Issue Sport Technology Journal of High Technology Management Research

  • Virtual reality, wearables, smart phone apps
  • Drones, tablet displays, camera usage in sport
  • Interconnected sport arenas and mobile commerce
  • Sustainable sport technology, environmental management
  • Data analytics, big data, internet of things
  • Smart helmets and equipment
  • Electronic sports

Aim of special journal issue: The sport industry has rapidly changed in recent years due to emerging technologies developed that have altered the sport experience. Data analytics, mobile commerce and the internet-of-things have transformed the way sport is viewed and consumed in society. New technology such as virtual reality will further change how sport is perceived as a form of entertainment but also for performance results. Smart phone apps are another technology that has altered the way individuals interact in a sport context by tracking their performance in terms of GPS, track times and heart rates. The way these emerging technologies are changing the sport experience is staggering and is expected to grow in the future. Other technologies such as drones are being increasingly used in sport events to highlight different features and obtain a better viewing experience. In addition, goal line technology in football and other sports have made computer technology necessary in decision making. Devices like smart watches and fitness trackers are being used more and this has created new sport start ups that are entering unchartered territory. The aim of this special journal issue is to focus on emerging technologies in sport thereby developing new theory and fostering more discussion about their advantages and disadvantages. Possible topics to consider for the special journal issue include:

https://www.sciencedirect.com/journal/the-journal-of-high-technology-management-research
Deadline:  30 December 2019
Guest editor : Dr Vanessa Ratten

Upcoming conference in Sports Technology Research

SECSI 2019 – Science & Engineering Conference on Sports Innovation

The conference aims to bring together scientific research with respect to sport and innovation. So, are you interested in how technology is used to optimize performance in sport, rehabilitation and/or healthy aging? Make sure you participate in this conference and increase your knowledge and network.


01-09-2019 Deadline abstract submission

​01-10-2019 Online registration deadline

​11-10-2019 SECSI Conference 2019

https://www.data-enabledrunning.com/secsi-2019

Att springa fort utför och samtidigt titta på klockan för att se aktuell hastighet är klurigt.

I söndags sprang jag Icebug Backyard trail, ett 16km fantastiskt vackert trail-lopp i skogarna kring Härkeshult och Maderna med start vid Icebugs HQ i Jonsereds Fabriker. Ett verkligen välorganiserat och härligt lopp. Gänget på Icebug vet hur trail ska organiseras.

Loppet var i sin mittsektion och avslutande del en härlig löpning i utförsläge där det fanns mycket goda möjligheter att verkligen trycka på. I en av dessa underbara utförslöpor fick jag ett trängande behov av att se hur snabbt jag verkligen sprang. Dock visade det sig vara mycket svårt att både springa fort utan att snubbla rätt ut i skogen och att snabbtitta på min Garmin Fenix3 för att där se hastigheten. Det fanns naturligtvis en mängd faktorer som påverkade min förmåga att göra så, där min bristande koordination, dåliga syn, maxade puls samt mitt allmänna euforiska läge gjorde att en snabbtitt var klurig att få till.

Svårt att se på klockan när pulsen är på topp och hastigheten hög.

Kanske är det så att detta är något som löpare behöver träna på samt organisera på något sätt. Det finns ju rikligt med generösa inställningsmöjligheter på en Garmin. Kanske kan en mer anpassad design än det som jag hade valt vara en väg framåt. Kan det vara så att framtidens sportklockor behöver känna av vad jag gör och vill, utöver att den ska känna av vad för aktivitet som jag utför.

Det finns lite roliga studier som gjorts kring design av sportklockors grafiska och fysiska gränssnitt.

Stapeldiagram är effektivare vid en snabbtitt på klockan
Bland annat tycks diagramtypen spela roll för hur snabbt och korrekt som vi kan uppfatta värden.
Blascheck, T., Besançon, L., Bezerianos, A., Lee, B., & Isenberg, P. (2019). Glanceable Visualization- Studies of Data Comparison Performance on Smartwatches. IEEE transactions on visualization and computer graphics, 25(1), 630-640

Abstract—We present the results of two perception studies to assess how quickly people can perform a simple data comparison task for small-scale visualizations on a smartwatch. The main goal of these studies is to extend our understanding of design constraints for smartwatch visualizations. Previous work has shown that a vast majority of smartwatch interactions last under 5 s. It is still unknown what people can actually perceive from visualizations during such short glances, in particular with such a limited display space of smartwatches. To shed light on this question, we conducted two perception studies that assessed the lower bounds of task time for a simple data comparison task. We tested three chart types common on smartwatches: bar charts, donut charts, and radial bar charts with three different data sizes: 7, 12, and 24 data values. In our first study, we controlled the differences of the two target bars to be compared, while the second study varied the difference randomly. For both studies, we found that participants performed the task on average in <300 ms for the bar chart, <220 ms for the donut chart, and in <1780 ms for the radial bar chart. Thresholds in the second study per chart type were on average 1.14–1.35× higher than in the first study. Our results show that bar and donut charts should be preferred on smartwatch displays when quick data comparisons are necessary. 

Att pilla med klockan medan man springer
I en annan studie har forskare undersökt hur löpningen påverkas när löparen interagerar med klockan. Seuter, M., Pfeiffer, M., Bauer, G., Zentgraf, K., & Kray, C. (2017). Running with Technology: Evaluating the Impact of Interacting with Wearable Devices on Running Movement. Proceedings of the ACM on Interactive, Mobile, Wearable and Ubiquitous Technologies, 1(3), 101.

Abstract: The use of wearable devices during running has become commonplace. Although there is ongoing research on interaction techniques for use while running, the effects of the resulting interactions on the natural movement patterns have received little attention so far. While previous studies on pedestrians reported increased task load and reduced walking speed while interacting, running movement further restricts interaction and requires minimizing interferences, e.g. to avoid injuries and maximize comfort. In this paper, we aim to shed light on how interacting with wearable devices affects running movement. We present results from a motion-tracking study (N=12) evaluating changes in movement and task load when users interact with a smartphone, a smartwatch, or a pair of smartglasses while running. In our study, smartwatches required less effort than smartglasses when using swipe input, resulted in less interference with the running movement and were preferred overall. From our results, we infer a number of guidelines regarding interaction design targeting runners.

Behov av studier av användning när folk springer med sina klockor
Det behövs mer forskning kring användning av sportklockor / smart watches. Hur idrottare använder sina klockor i sin träningstillvaro och under högprestation i samband med lopp är hyperintressant men ganska utmanande att studera.

Insiktsfull forskning om träning av fotbollsspelare på elitnivå avslöjar också en massiv digitalisering.

I fredags disputerade Dan Fransson med avhandlingen Game demands and fatigue profiles in elite football – an individual approach – implications for training and recovery strategies vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs Universitet.

För de som kanske inte kommer att läsa hela avhandlingen kan delar av dess resultat tas del av i podden Tyngre Träningssnack där Dan blev intervjuad av Wille Valkeaoja och Jacob Gudiol.

Disputationen gick mycket bra och både opponent och betygskommitténs medlemmar öste lovord över vad de bedömde vara ett omfattande, systematiskt och välpublicerat arbete som Dan genomfört.

Utöver de insiktsfulla resultaten kring behoven av individualiserad träning så framkom också att träning på elitnivå inom fotboll är behäftad med en omfattade digitalisering med fokus på prestationsmätning och avancerad matchanalys. För alla som sett filmen Moneyball med Brad Pitt är det ingen nyhet att baseball sedan länge handlar om big data.

Dan Fransson menar att svårigheten är inte att samla in massor av data. Svårigheten är att samla in relevant data som också kan omformas till kommunicerbara insikter som blir användbara för tränare och spelar i träning och vid match. Här finns det uppenbarligen en hel del behov av fortsatta studier där fokus hamnar på användning av data och kanske också en problematisering vad den omfattande digitaliseringen innebär för den enskilda spelaren.

Två spännande innovationer

Under våren är min ambition att fördjupa mig lite i två mycket coola digitala innovationer som på olika sätt skapar helt nya förutsättningar för träning och uthållighetsprestationer.

Den ena är svenska Race Fox som är en digital coach som i realtid hjälper till med att underlätta utvecklandet av ett bättre löpsteg. Race Fox är en cool och spännande pryl i form av ett ‘smart’ pulsband som med tillhörande app ger nya insikter under och efter löppasset. Extra kul är att Race Fox är ett lyckat resultat från svensk IT-forskning.

Den andra är Analytics från Guided Hereos där proffscykeltränaren Mattias Reck med vänner anpassat plattformen från australiensiska Todays Plan till att bli ett grymt digitalt träningsverktyg. I kombination med effektpedaler från ex Garmin så ger Analytics från Guided Hereos grymt djupa insikter.

Förhoppningsvis kommer några systematiska analyser av både Race Fox och Analytics att genomföras inom de närmaste månaderna.

Inspiring papers published 2018

The department of Applied IT head of division of Informatics, Johan Magnusson, asked his fellows about the top-3 papers that has been published in 2018. Since I am Johans manager, I also wanted to (and was asked to) contribute with my list. So here are the three papers from 2018 that has been particularly useful and interesting.

The first paper is published in the excellent venue CoDesign. The paper is co-authored by Eva Eriksson who is a brilliant researcher that a few years ago was part of the division of Interaction Design, during the time when I was the head of division.

Saad-Sulonen, J., Eriksson, E., Halskov, K., Karasti, H., & Vines, J. (2018). Unfolding participation over time: temporal lenses in participatory design. CoDesign, 14(1), 4-16.

The second paper is written by Helena Karasti and Volkmar Pipek along with Geoffrey Bowker, and contributes to the discourse on infrastructure, design and participation. This paper is a great source for inspiration in the otherwise dull waters of too much management-centric infrastructure papers. It is great to see that the PD-associated people are making useful contributions.

Karasti, H., Pipek, V., & Bowker, G. C. (2018). An Afterword to ‘Infrastructuring and Collaborative Design’. Computer Supported Cooperative Work (CSCW), 27(2), 267-289.

The third paper is written by the always brilliant Leysia Palen together with Robert Sodden, and it elaborates on the digitalisation and the data-fication of crisis management. Since Leysia is a thought-leader of the discipline, Crisis Informatics, this paper is an important contribution to further develop the field. The paper is also great since it re-discover Zuboffs concept of ‘informating‘.

Soden, R., & Palen, L. (2018). Informating Crisis: Expanding Critical Perspectives in Crisis Informatics. Proceedings of the ACM on Human-Computer Interaction, 2(CSCW), 162.

Digital technologies for endurance athletics

In order to develop the skills and capacity in endurance athletics such as long-distance running, open water swimming and cycling, digital technologies have become an increasingly important aspect during practice and racing.

Heart-rate monitoring, watt-power meters, GPS-based distance measurement are among the core technologies that has opened up a wast field of opportunities in learning more about how to further develop as an athlete. Today, amateur athletes are able to track, analyse and adapt their training in similar ways as professional athletes. 

There are some great research studies and peer-reviewed papers that cover different aspects of this development. Some of the papers are descriptive and explain how technologies has become a vital part of the sport, other papers suggest new technical possibilities.

Düking, P., Hotho, A., Holmberg, H. C., Fuss, F. K., & Sperlich, B. (2016). Comparison of non-invasive individual monitoring of the training and health of athletes with commercially available wearable technologies. Frontiers in physiology, 7, 71.

Fister Jr, I., Ljubič, K., Suganthan, P. N., Perc, M., & Fister, I. (2015). Computational intelligence in sports: challenges and opportunities within a new research domain. Applied Mathematics and Computation, 262, 178-186.

Hassan, M., Daiber, F., Wiehr, F., Kosmalla, F., & Krüger, A. (2017). Footstriker: An EMS-based foot strike assistant for running. Proceedings of the ACM on Interactive, Mobile, Wearable and Ubiquitous Technologies, 1(1), 2.

Ianella, F., & Morandini, A. (2017). Digital innovation in the sport industry: the case of athletic performance.

Lee, V. R., & Drake, J. (2013). Digital physical activity data collection and use by endurance runners and distance cyclists. Technology, Knowledge and Learning, 18(1-2), 39-63.

Lee, V. R., & DuMont, M. (2010). An exploration into how physical activity data-recording devices could be used in computer-supported data investigations. International Journal of Computers for Mathematical Learning, 15(3), 167-189.

Malkinson, T. (2009, September). Current and emerging technologies in endurance athletic training and race monitoring. In Science and Technology for Humanity (TIC-STH), 2009 IEEE Toronto International Conference (pp. 581-586). IEEE.

Nylander, S., Tholander, J., Mueller, F., & Marshall, J. (2014). HCI and sports. CHI’14 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems, 115-118.

Temir, E., O’Kane, A. A., Marshall, P., & Blandford, A. (2016, May). Running: A Flexible Situated Study. In Proceedings of the 2016 CHI Conference Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems (pp. 2906-2914). ACM.

Tholander, J., & Nylander, S. (2015, April). Snot, sweat, pain, mud, and snow: Performance and experience in the use of sports watches. In Proceedings of the 33rd Annual ACM Conference on Human Factors in Computing Systems (pp. 2913-2922). ACM.

Wakefield, B., Neustaedter, C., & Hillman, S. (2014). The informatics needs of amateur endurance athletic coaches. CHI’14 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems, 2287-2292.

Woźniak, P., Knaving, K., Björk, S., & Fjeld, M. (2015, August). RUFUS: remote supporter feedback for long-distance runners. In Proceedings of the 17th International Conference on Human-Computer Interaction with Mobile Devices and Services (pp. 115-124). ACM.