Category: Krisledning

555 sidor som kanske kan innebära ett uppvaknande för svensk krisberedskap

I slutet av veckan kom då till slut den slutliga och fullständiga versionen av SOU 2017-114 med den kanske inte helt ödmjuka titeln reboot – omstart för den digitala förvaltningen. 

Det är tyvärr ingen snabb genomvandring som är möjlig av de massiva 555 sidorna som presenterar resultatet av utredaren Hans-Eric Holmqvist uppdrag att analysera och ge förslag till effektiv styrning av utveckling, införande och förvaltning av nationella digitala tjänster. I den omfattande utredningen finns flera godbitar. Men kanske är följande text på sidan 52 av glädje men kanske också stress för många inom svensk krisberedskap:

Mål för de statliga myndigheternas digitaliseringsarbete:

2 § Målet för de statliga myndigheternas digitaliseringsarbete är att den statliga förvaltningens användning av digitala medel ska leda till att det blir så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av den statliga förvaltningens service. De statliga myndigheternas användning av digitala medel ska vara säker samt öka kvaliteten och effektiviteten i den offentliga förvaltningen som helhet.

Kanske kommer detta innebära att följande snart kan förverkligas:

  • dropbox-liknande funktionalitet som nås via ett uppdaterat WIS ª.
  • en myndighetsöverskidande epost-tjänst där personal från olika myndigheter kan skapa mailgrupper tvärs över myndighetsgränser, krypterat och klart ª.
  • samarbetsplattform där myndigheter kan förmedla uppdrag till tillfälligt organiserade (och identifierade) grupper i allmänheten, i syfte att avlasta överbelastade myndigheter†.
  • prognostjänster som drar nytta av all data som rapporteras in till IDA och andra databaser vilket skulle kunna bidra med algoritmifierad rådgivning vid pågående insatser‡.

Svensk krisberedskap behöver kanske inte mer av krut och kanoner utan snarare mycket snabb och robust kommunikation varpå vilken en mängd plattformar för olika former av organisering kan styras och ledas. Hantering av konsekvenserna i framtida samhällsstörningar med gråzons problematik kommer att vara beroende av massiv kommunikationskapacitet snarare än vapenkapacitet. Att ta fram nya kraftfullare digitala tjänster för krisberedskap kan vara att ta ett par första viktiga steg.

Noter:

ª lite för ofta och i ganska besvärliga sammanhang har amerikanska molntjänster använts på ett kanske lite för naivt sätt.

† civilsamhället är fantastiskt men det är inte alltid goda krafter som väljer att blir engagerade i frivillig-grupper. Är ett kris-idkort på uppsegling?

‡ mönsteranalys som indikerar om valda insatser följer invanda mönster eller om de bryter ny mark borde vara en smal sak för en krishanteringsbeteende-algoritm.

Visualisering av samverkan blir allt viktigare

I samband med större händelser försöker de professionella aktörerna att som en del av hantera en rad omedelbara operativa problem också skapa bilder av vilka andra aktörer som är engagerade med den aktuella händelsen. Att hålla koll på samverkande organisationer är i den lilla händelsen relativt enkelt. Men när händelsen är mer komplex blir bilden av involverade organisationer svårare att hålla aktuell.

Kanske är det dags att skapa nya funktioner i existerande systemstöd som krishanteringsaktörerna förväntas att använda som också snabbt och kontinuerligt ger olika former av visualisering av samverkande samt mer indirekt involverade parter. Detta kan enklast ske genom två följande metoder:

1. Extrahera användningsstatistik i de vanligt förekommande loggningsystemen såsom WIS, LUPP-applikationen och Samverkanswebben
Skapa nätverksmodeller där relationer mellan aktörerna baseras utifrån hur information delas, vilken information som aktörerna läser.

2. Extrahera samtalsloggar från mobiltelefonerna som aktörerna använder samt kommunikationsloggar från Rakel. Skapa nätverksmodeller baserat på vilka roller och vilka organisationers som varit i kontakt med vem.

Bilden nedan visar en enkel visualisering baserat på en begränsad mängd användningstatistik från WIS i samband med Stormen Dagmar i december 2011. Vad som är intressant med bilden är hur informativa visualiseringar kan skapas med ganska enkla medel baserat på ytterst begränsad användningsstatistik.

Det är rimligt att anta att spännande och informativa visualiseringar för krishantering är möjliga på sikt när tillgången till större volymer och mer detaljerad användningsdata blir tillgängliga myndigheternas centrala systemstöd.
Svenska krishanteringsaktörer har mycket att vinna på att börja utnyttja den data som skapas som en bieffekt av att deras personal använder de centrala systemstöden. Syftet med sådana visualiseringar är att underlätta för krishanteringsaktörerna att tolka komplexa och svårgreppbara fenomen och händelseförlopp.

Särskilt intressant är att se hur loggar från sociala medier, mobiltrafikloggar, användningsloggar från WIS, loggar från biljettsystem i kollektivtrafik samt loggar från entrésystem i byggnader kan kombineras och ligga till grund för nyskapande visualiseringar.

Viktigt att nämna i detta sammanhang är att dessa loggar inte behöver kunna identifiera individer utan istället visa flödesvolymer där de enskilda data elementen alltså inte identifierar personer.

Fundering kring när hög säkerhet kan leda till stor osäkerhet

Enligt helsidesuppslaget i GP idag och via webben (2,3)var det kaos på Landvetter under söndagseftermiddagen. Allt startade med att säkerhetspersonal hittat ett misstänkt objekt i samband med att bagage röntgades i utrikesterminalen.

Polis kontaktades och en avspärrning sattes upp vid 13:30, dvs en timme efter att en första misstanke riktats mot objektet. Enligt GP stängdes incheckningen på flygplatsen kl 14:00 som en följd av den pågående händelsen. Enligt GP fanns kring 2000 personer på Landvetter under söndagseftermiddagen. Incheckningen återupptogs återigen 18.20 och planen började lyfta vid 19.10, allt enligt reportaget i GP.

En sak som är tydlig är att störningen på flygplatsen inträffade när Svedavia inte hade som bäst förmåga och kapacitet att hantera situationen. Denna slutsats drar jag baserat på nedan indikationer på brister som framkommit under de hektiska timmarna mellan 14.00 och 18:00 på söndagseftermiddagen.

Bristande kommunikation?
En snabb koll i social medier visar på den stora frustration som personer ger uttryck för, där framförallt bristen på information är ytterst tydlig. GP tar också upp bristen på information i sitt reportage. Swedavia håller med i kritiken att de inte lyckades med denna ganska så centrala funktion i all form av störnings- och krishantering.

Bristande teknik?
Enligt uppgift fanns också problem för högtalarsystemet att överrösta sorlet från de  många människorna på plats. Att ha bristande högtalarsystem på en flygplats är inte bara besvärande utan kanske också mycket riskabelt.

Nödvändig hygieninfrastruktur?
En intressant aspekt är att inte bara information var en bristvara utan också tillgången till toaletter. Flygplatser är ju designade för kontinuerliga flöden av personer och bagage och när dessa flöden blir störda så uppstår brister i kapacitet också avseende så självklara saker som toaletter.

Osäker säkerhetskontroll?
En annan allvarlig brist som uppstod var hanteringen av personer som redan passerat igenom säkerhetskontrollen. I GP återberättas historier hur individer kunnat gå tillbaks ut för att sedan komma tillbaks in utan någon förnyad kontroll. Om detta är sant så finns det rejäla problem i de planer som Swedavia har för att hantera vad som för dem skulle kunna kallas “en extra ordinär händelse”.

Samarbetet med Polisen?
Swedavia förklara att bristen på snabb information berodde på, vad kan antas vara svårigheter i, samarbetet med polisen. “Vi var beroende av Polisen” säger presstalesman Annika H på Swedavia (GP.se). Samverkan, Samverkan, Samverkan….

Samarbetet med media?
GP avrundar sitt reportage med att ge en eloge till Jan Lindqvist, presstalesman för Swedavia i Stockholm som febrilt men förgäves försökt övertala någon av sina kollegor i Göteborg att gå ut och prata med GP-reportrar på plats. Att lokala företrädare inte prioritera att träffa media på plats är ju mycket anmärkningsvärt då de fåtal informationskanaler som fungerade för de strandade passagerarna bland annat bestod av info från GP via webb och mobil.

Utan att ha mer information än vad GP publicerat i dagens papperstidning samt de reaktioner som återfinns på Twitter så finns dock tydliga indikationer på att Swedavias organisation på Landvetter inte fungerar vid denna specifika störning.

Kanske blev det så att den höga säkerhetsnivån som upptäckte ett misstänkt objekt eskalerades till en situation med betydligt högre säkerhetsrisker på grund av brister i andra delar av organisationen. Innebar då gårdagens händelse att hög säkerhet kan leda till stor osäkerhet?

Vi får väl invänta följande möjliga utredningar:
* avvikelserapport och internutredning hos Swedavia
* utredning av Transportstyrelsen kring hantering av säkerheten
* ev utredning av MSB avseende kriskommunikation

Läsvärt om krisledning inför 2012

Så här inför nyårshelgen kan det vara på sin plats med lite lästips om rapporter som annars det kan saknas tid att verkligen fördjupa sig i. Mina två tips är följande rapporter med insikter från övning och verkliga händelser. Trevlig helgläsning.

Utvärderingen av SAMÖ-KKÖ 2011 [PDF]

Utdrag ur sammanfattningen (sid 9): “De flesta av organisationerna anser sig också ha god kunskap om andra organisationers ansvar och roll, men utvärderingen bedömer ändå att det är nödvändigt med kunskapsuppbyggnad på flera områden. Enskilda organisationer kan förbättra formerna för stabsarbetet, bland annat vad gäller informationsspridningen till medarbetarna, strukturen på stabsmötena och framtagandet av lägesbilder. Bristande uthållighet vid längre krisförlopp, gällande till exempel personal i nyckelfunktioner, är något som flera organisationer måste ta höjd för i sin planering. Mycket mer kan också göras för att förbättra samverkan mellan organisationerna”.

Policing Large Scale Disorder: Lessons from the disturbances of August 2011 (UK)[PDF]

Utdrag från slutsatserna (sid 31): “The use of social media, both as a source of intelligence and as a way to reassure and inform the public, is also an emerging area of public order policing that requires urgent attention. There were examples of good practice during the August disorder that should be built upon in the future. “