DIGITALIZATION IN SPORTS

Vid de stora mästerskapen i fotboll och handboll har VAR-teknologin fått en allt mer framträdande roll. Det skulle vara ganska självklart att tänka att VAR-teknologin nu har ordnat till och fixat bort de problem som de aktuella sporterna så stort lidit av.

Men tyvärr så verkar det som att de gamla problemen har ersatts med nya. Istället för att det tidigare blev mål och förseelser som dömdes utifrån en ren bedömning från domarens uppfattning av den inträffade situationen så har vi nu ett problem att domaren kan döma med hjälp av material från en videoinspelning som då påverkar domarens uppfattning av det inträffade. Digital teknologi har kommit in som en medierande faktor i domarnas beslutsprocesser. Har det blivit bra? Nej, tyvärr inte då det användningen av VAR inte är helt genomreglerad eller särskilt bra utformad.

Några problem med VAR som blir synliga för oss från TV-soffan:
1. Teknologin behöver inte användas
2. Teknologin erbjuder ett detaljerat material som fortfarande ska bedömas
3. Teknologin används av en domare med puls, under tidspress och sin egna bild av det inträffade.
4. Dynamiken i spelet påverkas av avbrott som inte gynnar upplevelsen.

Om du är grymt intresserad av VAR-teknologin, dess användning, påverkan och hur forskningsläget ser ut så läs gärna följande artiklar. 

Tamir et al (2021) en spännande och välskriven artikel om hur VAR-teknologin säkerställer att fotbollen är rättvis och att antalet referee errors blivit mycket färre. I artikeln lyfts argument fram att teknologin säkerställer Fairness vilket är ett helt avgörande och grundläggande värde i fotbollen.
Tamir, I., & Bar-Eli, M. (2021). The moral gatekeeper: Soccer and technology, the case of Video Assistant Referee (VAR). Frontiers in psychology, 11, 613469.

Chen et al (2022) skriver att VAR-teknologin i samband med att den infördes 2018 gick ifrån att vara något ifrågasatt till att under säsongen få stor legitimitet. I artikeln beskrivs hur ledare runt lagen fått uttrycka om de håller med, accepterar, ifrågasätter, avfärdar besluten som fattas med VAR-teknologi. Resultaten från studien visar att det är en variation av åsikter men att det över tid skett en harmonisering och att acceptans uppnåts.
Chen, R., & Davidson, N. P. (2022). English Premier League manager perceptions of video assistant referee (VAR) decisions during the 2019-2020 season. Soccer & Society, 23(1), 44-55.

Andra artiklar:

de Oliveira, M. S., Steffen, V., & Trojan, F. (2023). A systematic review of the literature on video assistant referees in soccer: Challenges and opportunities in sports analytics. Decision Analytics Journal, 100232.

van den Berg, L., & Surujlal, J. (2020). Video assistant referee: Spectator and fan perceptions and experiences. International Journal of social sciences and humanity studies, 12(2), 449-465.

Pashaie, S., Dickson, G., Abdavi, F., Badri Azarin, Y., Golmohammadi, H., Zheng, J., & Habibpour, R. (2023). Football and the video assistant referee: A grounded theory approach. Proceedings of the Institution of Mechanical Engineers, Part P: Journal of Sports Engineering and Technology, 17543371231213739.

Artiklar med fokus på erfarenheter från specifika ligor/tillfällen:

Meneguite, Y. N. F., Leite, L. B., Da Silva, D. C., De Moura, A. G., & Lavorato, V. N. (2022). Influence of the video assistant referee (VAR) on the Brazilian Men’s Soccer Championship. Journal of Physical Education and Sport, 22(4), 858-862.

Han, B., Chen, Q., Lago-Peñas, C., Wang, C., & Liu, T. (2020). The influence of the video assistant referee on the Chinese Super League. International Journal of Sports Science & Coaching, 15(5-6), 662-668.

Samuel, R. D., Galily, Y., Filho, E., & Tenenbaum, G. (2020). Implementation of the video assistant referee (VAR) as a career change-event: The Israeli premier league case study. Frontiers in Psychology, 11, 564855.