DIGITALIZATION IN SPORTS

Från mitt LinkedIN-inlägg: Digitala plattformar och svensk idrott. Det blev värdefulla insikter om hur svensk idrott skulle kunna utvecklas med hjälp av innovativa plattformar som på nya sätt knyter samman idrottare, tränare, unga som gamla, motionärer och elit i olika konstellationer. Japp, det var precis vad de 15 designteamen jobbade med idag med på Systemvetarprogrammet på Department of Applied IT . Om det uppstod nytänkande i designförslagen? Jo, naturligtvis. Frågan är om idrottsrörelsen är beredd att jobba på nya sätt i nya konstellationer?

Mer detaljerade insikter:
Workshopen med systemvetarna resulterade i ett material som adresserade hur plattform som koncept kan användas som ett analytiskt begrepp för att förstå möjliga förändringar i hur idrott organiseras, vilka aktörer som deltar och hur värde skapas.

I studenternas olika förslag framträder plattformen inte enbart som en teknisk lösning, utan som en struktur som kopplar samman idrottare, föreningar, företag och andra aktörer kring aktiviteter och resurser. Fem teman kan urskiljas i materialet:

1. Nya former för organisering och deltagande. En plattforms-ansats öppnar för att organisera idrott kring aktiviteter, behov och tillfälliga grupper snarare än kring fasta föreningar och träningsgrupper. Det skapar möjlighet till mer flexibla former för deltagande. På sikt kanske idrottsföreningar inte enbart får arbeta med traditionellt organiserad träning i “stängda” träningsgrupper. Istället kan kommuner och andra anläggningsägare komma att kräva en annan typ av organsiering.
2. Nya aktörer och hybrida idrottsekosystem. Plattforms-ansatsen skapar nytt utrymme för aktörer mellan den traditionella idrottsföreningen och det kommersiella idrottsföretaget. Individuella tränare, elitidrottare, arrangörer, mindre företag och andra aktörer kan få nya roller som producenter av idrottsaktiviteter och tjänster.
3. Ökad räckvidd och nya målgrupper. Flera av idéerna tar sin utgångspunkt i människor som den organiserade idrotten har svårt att behålla eller attrahera. Ett tydligt exempel är ungdomar som riskerar att sluta med sin idrott. En plattformsstrategi skulle därmed även kunna ge kommuner nya verktyg för att stödja en bredare idrottande befolkning.
4. Koordinering, geografi och hållbarhet. Plattformsperspektivet skapar möjligheter att göra information om aktiviteter, platser och resor synlig och koordinerbar. Det skulle exempelvis kunna användas för att organisera matcher närmare deltagarna, underlätta samåkning eller synliggöra den klimatpåverkan som olika sätt att organisera idrott medför.
5. Nya former för värdeskapande och finansiering. Plattformen förändrar också relationen mellan idrottare, publik och andra konsumenter. I workshopmaterialet finns exempel där elitidrottare själva blir producenter av aktiviteter och innehåll, samtidigt som deras ekonomiska förutsättningar identifieras som ett problem. Plattformen kan därmed möjliggöra mer direkta relationer mellan elitidrottare och de personer som vill följa, stödja eller delta i deras verksamhet. I en sådan tillämpning blir ägandet av plattformen en central fråga i syfte att motverka oönskade maktförskjutningar.

Workshopen den 17 september med systemvetarstudenterna föreslår att en klok tillämpning av plattformar för idrott inte främst handlar om att digitalisera befintliga aktiviteter, utan om att förändra förutsättningarna för hur aktiviteter organiseras, vilka som kan organisera dem och hur deltagande möjliggörs.

En stor utmaning när en plattformsansats tillämpas är att skapa kritisk massa, lyckade mekanismer för positiva nätverkseffekter, relevant utformade core interactions, med mera. Men det var inte fokus för den aktuella workshopen. Istället låg fokus på de strukturella möjligheterna som öppnas upp när vi vågar titta på en domän med nya ögon, öppenhet och kraftfulla analytiska begrepp.