Johan von Schreeb berättar i sin bok ‘Katastrofdoktorn – berättelser från fältet’ om spännande, fascinerande och skrämmande episoder från sitt arbete i olika konflikter och katastrofer runt om i världen. Mycket läsvärd!
Igår, under Samhällssäkerhetskonferens som arrangerades av MSB på Kistamässan presenterade jag det bokkapitel som jag författat för MSB-boken “Samverkan för säkerhets skull”. Mitt kapitel har titeln “Spontant organiserad hjälpinsats kompenserar för de centrala aktörernas misslyckande”. Kapitlet belyser hur allmänheten i samband med svåra störningar i samhället har kapacitet och förmåga att identifiera hjälpbehov, dra nytta av resurser som redan finns i lokalsamhället, skapa nya resurser genom kreativitet samt organisera genom att involvera. Detta diskuteras mot bakgrund av Brålandabornas hjälpinsats i samband med snö och trafiksvårigheter i februari 2010. Presentationen finns att ta del av som videofilm via MSB.
Boken om Samverkan där en rad olika författare ger sin syn på begreppet Samverkan finns att beställa eller ladda ner hos MSB. Det finns också en liten videoglimt för boken.
Jag vill också passa på att lyfta fram kapitel 8 i boken. Kapitlet har titeln “Informationsmiljöer för samordnad samverkan för krishantering” och är författat av mina Fredrik Bergstrand, Aida Hadzic, Thanos Magoulas och Urban Nuldén. Kapitlet presenterar och problematiserar på ett spännande sätt begreppet samverkan och konsekvenser för design av informationsmiljöer med syfte att stödja samverkan.
Det finns en hel del myter och ren okunskap kring hur allmänheten som grupp samt hur individer beter sig vid kriser och större olyckor. Alltför ofta hör jag av personer på exempelvis Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och SOS-alarm att “Vi måste ju undvika panik hos allmänheten”.
Om du verkligen bara orkar läsa en enda bok kring hur du kan öka flexibiliteten avseende hur du arbetar med dina projekt eller innovationsidéer så är boken REWORK utmärkt. Den presenterar på ett direkt och konkret sätt hur det går att etablera en attityd som verkligen skapar fokus på rätt saker. Återigen har teamet på 37signals lyckats formulera inspiration som är konkret och inte bara trevlig.
Idag var jag på ett projektmöte i Stockholm tillsammans med SOS-alarm och MSB där Mats Eriksson (fil.dr) från Örebro Universitet presenterade en kvalitativ studie med fokus på den flerbottnade frågan “När, Hur och Varför ringer vi SOS?”. Studien baseras på en serie av fokusgruppsintervjuer där Mats forskarteam försökt gräva djupare kring användningen av det nationella nödnumret 112.Resultaten från studien var mycket intressanta och innehöll även en del överraskningar kring hur “medelsvensson” resonerar kring användningen av 112 och framtida möjligheter.
Förutom
nämnda studie har Mats Eriksson skrivit boken Nätets Kriskommunikation utgiven av Studentlitteratur. Boken är föredömlig välskriven och inspirerande utan att för den saken skull vara negativt akademisk till sin karaktär. Det är bara att gratulera Mats till att ha producerat en bok som kommer att bli en del av standardlitteraturen som alla bör läsa som jobbar med krishantering. Bra jobbat.
Tidigare i år kom Anna Olofsson med flera från Mittuniversitetet ut med boken “Risker i det moderna samhället – Samhällsvetenskapliga perspektiv.“. Tillsammans bildar dessa båda böcker ett bra föredöme för hur kunskap från akademiska forskningsprojekt kan nå ut till de samhällets krishanteringsaktörer.
Tack till Petter som kommenterat och bifogat en länk till ett examensarbete som också gjorts inom ramen för SOS studien. Uppsatsen kan laddas ner här: (http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=4&pid=diva2:232812).
Today, I got a delivery from Adlibirs, consisting of the Tom Kelley book “Ten Faces of Innovation”. I have at this point only read the first two chapters. But one thing is for sure, kill the devil´s advocate. The new book is very inspiring and will probably provide me a handful of new insights on how to push forward on some of my project proposals on improved use of information technology for people in emergency and crisis response.
Som en sista aktivitet innan semestern slog till så deltog jag på ett seminarie med MSB där RAKEL presenterades och diksuterades. Arrangör var Lindholmen Science Park Security Arena.
Presentationen var ganska så informativ kring hur syftet med RAKEL förändrats sedan start och hur kostnaderna för RAKEL-infrastrukturen tvingat fram en betydligt mer brokig mängd av tänkbara aktörer som skall använda radio-infrastrukuren. För det är just en infrastruktur som RAKEL är. Dock förekom en del lite märkliga konfliktande budskap i presentationen.
1. I inlednngen nämndes att RAKEL inte kan överbelastas på samma sätt som de kommersiella mobilnäten. Det hade ju varit fint om så vore fallet, dvs att RAKEL inte kan överbelastas, men hur skall vi då tolka informationen att polisen vid en av de s.k SALEM-kommenderingarna just lyckades med att överbelasta RAKEL. Orsaken var att “lite för många poliser var för nyfikna och vill lyssna-in och höra hur det gick….”. Aha, användarna av systemet gjorde inte som det var tänkt. Det är ju dock inte helt ovanligt. Mot bakgrund av detta så tycker jag mig se visa spår av att RAKEL precis som vilken annan infrastruktur som helst, just kan överbelastas och efterfrågan är större än leveranskapaciteten.
2. En annan sak som gjorde mig lite oroad var att det saknas en ansats för att få in innovativa tjänster i RAKEL. Vid presentationen nämndes att “jo det är utifrån användarnas krav som RAKEL skall utvecklas”. Men hur detta skulle gå till var mer oklart. Jag ställde frågan “om det nu skulle vara så att mitt designteam vill ta fram en TWITTER-liknande applikation för RAKEL och få ut den i handterminalerna till den enskilda polisen (här pekade jag på den stadiga polismannen som satt brevid mig) hur skall jag då göra, vem kontaktar jag då.” Svaret var ganska oklart men innebörden var att presentatören inte riktigt visste vem jag skulle vända mig till med detta förslag. Dock skulle det vara tekniker på RAKEL-enheten som skulle avgöra om det vore en bra idé eller inte. Tekniker…. som skall avgöra om det är en god idé eller inte…. Den ansatsen känns kanske inte helt genomtänkt.
Det skulle kanske vara bättre att låta en affärsutvecklare tillsammans med någon tjänstedesigner ta en titt på förslaget. Sedan vore det kanske också en god idé om utvecklare från olika organisationer kunde få tillgång till en test och försöksmiljö där en uppsjö med mer eller mindre fantasifulla tjänster och applikationer kunde sjösättas och utforskas. Men riktigt så långt verkar man inte ha kommit i sitt arbete med att skapa verkligt stora värden i ett av vad en del kallar “ett av Sveriges största infrastrukturprojekt”.
Jag tycker att RAKEL, WIS, RIB och liknande MSB-projekt är i behov av RADICAL DESIGN. Vad detta är återkommer jag till framöver. Att en long-tail ansats finns med är en självklarhet. Ett tips för sommaren för den intresserade oavsett om man arbetar med RAKEL på MSB eller inte är följande:
Inför sommaren rekommenderar jag boken Risker i det moderna samhället – Samhällsvetenskapliga perspektiv. Boken spänner över ett stort område kring risk och kriser och genom ett samhällsvetenskapligt perspektiv öppnar upp för nya insikter och kunskap. Författarna till de enskilda kapitlena i boken samt bokens redaktörer arbetar på Mittuniversitetet inom grupperingen Krihs som under de senaste åren vuxit fram som en stark och kompetent gruppering med fokus på Kris och Risker. Deras sociologiska utgångspunkter skapar en välbehövlig kontrast mot det ofta dominerande teknikromantiska monopol som läggs över utmaningarna med Kriser och Risker.
Länkar:
– KRIHS (Mittuniversitetet)
– Träffpunkt KRIHS 2009-09-30 (Konferens)
– Risker i det moderna Samhället, Olofsson & Öhman (Studentlittartur)
Design of digital practice [in sports] 