I dagens Göteborgs-Posten finns en artikel som beskriver ett möte om den nya Göta Älvbron som skall ersätta den nuvarande bron. Orsaken till behovet av en ny bro är flera, men framförallt så finns det problem med bron som byggdes 1939. Men innan jag går in på vad som fångat min uppmärksamhet från detta möte så tillåt mig göra en tillbaka blick på lite intressanta och var för sig kanske inte så spektakulära saker som inträffat angående den aktuella bron.
Incidenter
Vid tidigare underhållsarbete har utmattningar upptäckts i konstruktionen orsakat av låg stålkvalité och många års belastning från trafik. För att minska risken för plötsliga och dramatiska konsekvenser av fortsatt utmattning av stålkonstruktionen så har ett distribuerat fiberoptiskt övervakningssystem installerats. 2006 inträffar en incident där en sopmaskin på grund av sin tyngd trycker hål i en av betongplattorna på den utan-på-liggande cykelbanan. I samband med incidenten kommenteras att Göta Älvbron under flera år inte fått tillräckliga underhållsinsatser. Vid en festival i somras i Frihamnen, som ligger vid det norra brofästet, uppstod oroande svängningar i bron. Svängningarna orsakades av festivalpublikens hoppande. Enligt uppgift i media övervägde polisen att stoppa konserten.
Ok, nog om detta om vad som hänt. Under mötet igår på Göteborgs Stadsmuseum kunde allmänheten lyssna till politikerna och diskutera den nya bron som skall byggas. Under samtalen nämns bland annat nedan. Observera nu att dessa meningar var lösryckta redan i tidningsartikeln och nedan presenteras de utan förevarande eller efterföljande sammanhang.
– [Den nya] Bron kommer i rätt läge. Vi är politiskt eniga och när vi fick höra att den nuvarande bron kan rasa fick vi bråttom. Margot Ottosson (V). [länk]
– Vi har fått till oss att bron var livsfarlig. Kia Andreasson (MP). [länk]
De aktuella politikerna nämner alltså “bron kan rasa” och “bron var livsfarlig”. Vilket då understryker den skyndsamhet som behövs för att bygga en ersättningsbro.
Här börjar mina tankar att snurra kring begrepp som riskanalys och kriskommunikation. Vilken risk finns att den nuvarande bron kan rasa, hur livsfarlig är bron. Att bron har ett avancerat sensorsystem gör mig som individ inte tryggare utan befäster bara känslan att bron är i ett verkligt dåligt skick. Det skulle vara intressant att se en riskanalys och då gärna med ett scenario där en annan olycka på bron eller i anslutning till bron riskerar följdeffekter på brons stabilitet.
Men det finns nog ingen anledning att göra en sådan riskanalys särskilt offentlig då bron trots allt behövs för att säkerställa flödet av personer fram och tillbaks över bron till och från arbetsplatser, skolor, bostadsområden och handel. Men hur tänkte då de aktuella politikerna när de använder de ganska starka uttrycken “bron kan rasa” och “bron var livsfarlig”. Ur ett kriskommunikations perspektiv, om nu brofrågan kan ses som en kris som väntar på att inträffa, så är det bra med raka och tydliga besked. Men hur skall den enskilde hantera dessa nya insikter? Är bron säker eller livsfarlig? Finns det en risk att bron kan rasa eller går det att garantera motsatsen?
Denna fråga är intressant då det delvis handlar om lägesbild och dels om långa tidsperspektiv. Har inblandade parter en överensstämmande lägesbild, finns det olika lägesbilder, kan det finnas någon part som försöker att dominera lägesbilden för att vinna fördelar i processen? Att brofrågan och incidenterna på och vid bron skett över lång tid, påverkar det förmågan att tolka svaga signaler och skapa tydlighet i ett oklart läge.
Men framförallt finns det en risk att bron rasar och är bron livsfarlig?
Bra! Det finns ju bara två alternativ och inget av dem är bra.Antingen har politikerna felaktig information/ljuger om att bron är "livsfarlig".Alternativt är bron livsfarlig. Hur man än vänder på detta är brofrågan somså mycket annat illa skött.