Igår hade jag förmånen att få genomföra observationer och informella intervjuer kring ett fenomen som traditionellt endast varit möjligt att studera inom ramen för kontrollerade experiment eller i samband med övning. Det jag studerade var operativ samverkan hos samlokaliserade ledningsoperatörer från de centrala blåljusaktörerna, i samband med riktiga insatser.

De olika ledningsoperatörerna med sina befintliga tekniska systemstöd var fysiskt samlokaliserade. Operatörerna satt med sina operatörsbord på mycket kort avstånd till varandra. Operatörerna hanterade skarpa larm med hjälp av sina befintliga tekniska system.

• Polisen hade 1st LKC-operatör på plats
• SOS-alarm hade 2st ambulansdirigenter på plats
• De två räddningstjänstförbunden hade vars 1st ledningsoperatör på plats

Operatörerna ersatte inte de operatörer som fanns i de befintliga ledningscentralerna hos varje organisation utan formerade snarare ett ledningsoperatörskluster med egenskaper vi sällan kunnat studera i verkliga händelser. Operatörerna hade olika modell för hur deras samverkande roll länkades in sina organisationers befintliga bakomliggande ledningsstrukturer.

Detta “operatörskluster”, som dessutom saknade ett övergripande befäl eller annan form av formell styrning, visade sig kunna överbrygga och kompensera för de organisatoriska och tekniska brister som dagens stuprörsorganisering orsakar. Operatörerna arbetade som ett team med att säkra upp att information som fanns relaterat till pågående händelser snabbt förmedlades till de andra organisationerna.

Min korta studie som omfattade endast 5 timmar där dessa “samverkansoperatörer” påvisade många spännande och positiva egenskaper som verkar följa av fysiskt samlokaliserade operatörsteam. Följande händelser hanterades:
– Farligt gods / kem-händelse (explosivt-material)
– Suicid
– Trafikolyckor i tunnelmiljö
– Trafikolycka, tung bärgning
– Eftersök av saknad person, ev suicid
– Hjärtstoppslarm
– Brand i byggnad (lackverkstad)
– Omhändertagande av våldsam person

Analysen av studien är naturligtvis inte klar men gårdagens studie gav insikter om att det finns en rad nya och ibland oväntade former av samverkan som kan utveckla Svensk olycks- och krishantering.