Fem snabba frågor om studien av Ebolainsatsen (GP 10 mars)

I dagens Göteborgs-Posten svarar jag på fem snabba frågor om den nyligen genomförda studien av den svenska insatsen mot Ebola i Liberia.

Då de kompletta svaren på frågorna av utrymmesskäl inte får plats i den korta spalten så tänker jag mig att det kan vara värdefullt att läsa mina fullständiga svar på frågorna.

fem frågor GP 20150310_BW

5 frågor till Jonas Landgren

Forskare i interaktionsdesign vid Chalmers tekniska högskola, och nyligen hemkommen från Liberia där han studerat hur Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) arbetat på plats i huvudstaden Monrovia samt i orten Greenville i södra Liberia, i samband med Ebolautbrottet.

Vad kan en forskare i interaktionsdesign studera i samband med Ebola-arbetet i Liberia?
Min forskning fokuserar på organisering av insatser vid krissituationer, och den här typen av arbete är beroende av olika typer av teknikstöd. Jag ville se vilken teknik som används och hur tekniken kan utvecklas för att stödja personalens arbete i fält.

Hur kan det hjälpa de som är smittade av Ebola?
Arbetet i fält är väldigt informations- och kommunikationsintensivt, då förutsättningarna ändras hela tiden. I slutändan handlar det om att höja effektiviteten i stödet som ges och se till så att resurser i form av vård, material och kunskap når fram till de som mest behöver det, inte minst ute på landsbygden. Jag hoppas att mitt arbete kan öka kunskapen om dynamisk organisering så att rätt insatser sker vid rätt tillfälle då uppdrag och hjälpbehov ofta behöver omformuleras beroende på händelseutvecklingen. Till exempel så ändrades MSB:s uppdrag på ett ganska betydande när det första teamet av vårdpersonal precis kommit ner, en förändring som inte alls fanns med i den planering som skedde i Sverige innan man åkte ner. Sådana plötsliga förändringar innebär naturligtvis utmaningar för teamet. Många i teamet har ju erfarenhet från andra insatser, så det har ju en god vana att ställa om.

Hur kom det sig att du reste till Liberia med MSB?
Jag har tidigare gjort liknande fältstudier vid pågående krissituationer och arbetat med MSB i andra projekt som handlar om krishantering. I höstas fick jag veta att de på regeringens uppdrag och förberedde en snabb insats och då blev jag nyfiken på hur det arbetet skulle se ut på plats och gavs möjligheten att åka med.

Vilka var de viktigaste lärdomarna du tog med dig hem?
Att det är svårt att planera och förutse vad som kommer att hända i den här typen av dynamiska händelser där så många individer och organisationer är involverade. Alla vill väl, men arbetet på plats kan uppfattas som rörigt. Sen blev det väldigt uppenbart att den Ebolaskräck som i perioder synts i svensk media inte motsvarade de upplevda riskerna på plats. Det har funnits mycket okunskap och florerat många fördomar här hemma om sjukdomen som inte alls stämde in i den bilden jag fick i Liberia. Starkaste intrycken kom från möten med familjer som hade anhöriga som hade tillfrisknat från Ebola, deras tacksamhet för de internationella insatserna var väldigt stor.

Hur kan din forskning komma till gagn för liknande framtida kriser?
Mina slutsatser kommer att ingå i MSB:s kurser för framtida utresande personal i form av utbildning, metodik- och systemstöd. Detta var första gången MSB skickade med en inbäddad forskare i fält, så jag hoppas även att fler myndigheter och organisationer gör detta i framtiden.

//

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s