Idag besökte jag  NORDSAM-konferensen på Aronsborgs konferensanläggning norr om Stockholm. Jag var inbjuden som talare för att under en timme föreläsa om “Utmaningar med att skapa lägesbild vid social oro”. Föredraget bygger på de empiriska studier som jag gjort hos myndigheter i samband med situationer som kan beskrivas i termer av omfattande kravaller, protester, skadegörelse och sociala påfrestningar i lokalsamhället. Empiriska exempel kommer från egna studier vid: kravallerna i samband med Davis Cup tennismatchen i Malmö 2009, social oro i Göteborgsområdet 2011 , samt Husby 2013. Metoder för att skapa lägesbild är hämtade från boken ‘Gemensamma grunder’ (MSB) och boken ‘Att skapa och analysera lägesbilder’ (MSB) författad av Landgren, Borglund, Lintzen.

Konceptuella beskrivningar och begrepp kring de interaktionella aspekter av social oro och kravaller är hämtade från följande forskningsartiklar:

Björk, M. (2013). Contours of an Interaction Sequence in Rioting: The Gothenburg Disturbances of 2009. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 14(1), 24-42.

Baudains, P., Johnson, S. D., & Braithwaite, A. M. (2013). Geographic patterns of diffusion in the 2011 London riots. Applied Geography, 45, 211-219.

Hörnqvist, M. (2016). Riots in the welfare state: The contours of a modern-day moral economy. European Journal of Criminology, 13(5), 573-589.

Föredraget hade ett särskilt fokus på att visa och exemplifiera hur analysverktygen Händelseanalys, Aktörsanalys och Skade- och konsekvensanalys är utmärkta verktyg för att skapa nyanserade och flerdimensionella beskrivningar vid komplexa skeenden.