Category: Sports Technology Research

Mini-study on hybrid cycling

Today, we had a great session where Jonny and Philip ran a short explorative study on hybrid cycling. The platform in focus was the ever so popular Zwift, which has now pioneered the hybrid of digital-physical sports. Philip was the test-biker in this session. Jonny took the role as observer and collected lots of interesting insights.

An important aspect seems to be the real-time and direct connection that creates a strong sense of traditional cycling. Lots of attention was also drawn towards all the different metrics presented as well as the cues embedded in the race experience. From a persuasive computing perspective the cue “Close the gap” and how that type of mechanics affect the attitude of the cyclist.

Philip on the setup with MacBook Air, Cervelo P3, Tacx flux.

Philip pushing 377 Watts and above

När sportklockan inte kan synka för att Garmin connect ligger nere – då gråter träningsfolket

Sportklockor, träningsappar och tillhörande molntjänster är viktig infrastruktur i en allt mer digitaliserad träningskultur.

Sedan den 23 juli ligger Garmin Connect nere, enligt vissa uppgifter på grund av att de är utsatta för ransomware. Utan GC så kan träningspasset som loggats i Garmin-klocka inte laddas upp, analyseras, visas upp för andra, eller delas till andra appar och tjänster.

23 juli 21:57

Naturligtvis innebär detta frustration, oro och ångest. Frågor kring vad som händer med träningspassen som bara finns lagrade i klockan om de kan försvinna, hur många träningspass som kan lagras i klockan, och om ‘streaks’ kommet att loggas rätt, fyller Facebookgrupper och träningsforum. Samtidigt återfinns galghumor men med en underton av allvar.

De som tränar med Garmins klockor och cykeldatorer är förbannade och oroade. Det handlar om ytterst väldigt viktig data som kanske kan gå förlorad. Träningsdata är nämligen personlig, rik på insikter och ofta en del av en mycket lång insamling. Att nu läsa att Garmin är utsatt för ransomware gör att diskussionen kring hur data lagras och hanteras i dessa globala tjänster blir allt mer relevant.

Att riskera bli av med sin träningsdata är ångestframkallande för vilken tränande människa som helst. Uttryck kring oro men också humor återfinns i social media och speglar betydelsen av tjänsterna i tränande människors vardag.

Här krävs en bra krishantering av Garmin. Tyvärr tycks (min egen tolkning) de nationella Garminkontoren fått instruktioner att endast hänvisa till den globala kommunikationen. Användare ställer frågor som är viktiga att få besvarade, men med få eller inga svar från Garmin. Följande ‘öppna’ brev till Garmin Sverige visar på den frustration som råder, men också att viktiga besked hänger obesvarade.

Bristen på en mer öppen kriskommunikation är synd då Garmin i många fall, och särskilt Sverige, har en fantastisk lokalorganisation som vet hur kundrelationer byggs och utvecklas.

Lyckligtvis sitter Garmin-användare inte fullständigt hjälplösa då det finns sätt att få sin data ur prylarna även om det krävs lite manuellt arbete. Det är nämligen så att Garmin har en större öppenhet till filerna som lagras i Garminprylen jämfört med många andra leverantörer. Koppla upp din klocka med kabel till din dator och leta upp dagens pass. Ladda upp den till ditt Strava eller Todaysplan konto. Läs den utförliga beskrivningen hos den alltid så briljante DCRainmaker.

Kommer denna händelse att påverka Todaysplan, Trainingpeaks och Strava som nu tillfälligtvis inte får in lika mycket data från sina kunder som kör Garmin? Hur kommer de att agera? Kommer de andra klock- och cykeldatorleverantörerna att ta chansen att locka över Garminanvändare?

Kanske är det så att alla träningsdataplattformar sitter och funderar över sin IT-säkerhet och möjligheterna att hantera en sådan situation som nu Garmin tycks sitta fast i.

Under tiden så sitter idrottaren med sin Garmin i handen och postar gråtande smileys.

Call for papers on Sports Technology Research

Call for Papers Special Issue Sport Technology Journal of High Technology Management Research

  • Virtual reality, wearables, smart phone apps
  • Drones, tablet displays, camera usage in sport
  • Interconnected sport arenas and mobile commerce
  • Sustainable sport technology, environmental management
  • Data analytics, big data, internet of things
  • Smart helmets and equipment
  • Electronic sports

Aim of special journal issue: The sport industry has rapidly changed in recent years due to emerging technologies developed that have altered the sport experience. Data analytics, mobile commerce and the internet-of-things have transformed the way sport is viewed and consumed in society. New technology such as virtual reality will further change how sport is perceived as a form of entertainment but also for performance results. Smart phone apps are another technology that has altered the way individuals interact in a sport context by tracking their performance in terms of GPS, track times and heart rates. The way these emerging technologies are changing the sport experience is staggering and is expected to grow in the future. Other technologies such as drones are being increasingly used in sport events to highlight different features and obtain a better viewing experience. In addition, goal line technology in football and other sports have made computer technology necessary in decision making. Devices like smart watches and fitness trackers are being used more and this has created new sport start ups that are entering unchartered territory. The aim of this special journal issue is to focus on emerging technologies in sport thereby developing new theory and fostering more discussion about their advantages and disadvantages. Possible topics to consider for the special journal issue include:

https://www.sciencedirect.com/journal/the-journal-of-high-technology-management-research
Deadline:  30 December 2019
Guest editor : Dr Vanessa Ratten

Upcoming conference in Sports Technology Research

SECSI 2019 – Science & Engineering Conference on Sports Innovation

The conference aims to bring together scientific research with respect to sport and innovation. So, are you interested in how technology is used to optimize performance in sport, rehabilitation and/or healthy aging? Make sure you participate in this conference and increase your knowledge and network.


01-09-2019 Deadline abstract submission

​01-10-2019 Online registration deadline

​11-10-2019 SECSI Conference 2019

https://www.data-enabledrunning.com/secsi-2019

Att springa fort utför och samtidigt titta på klockan för att se aktuell hastighet är klurigt.

I söndags sprang jag Icebug Backyard trail, ett 16km fantastiskt vackert trail-lopp i skogarna kring Härkeshult och Maderna med start vid Icebugs HQ i Jonsereds Fabriker. Ett verkligen välorganiserat och härligt lopp. Gänget på Icebug vet hur trail ska organiseras.

Loppet var i sin mittsektion och avslutande del en härlig löpning i utförsläge där det fanns mycket goda möjligheter att verkligen trycka på. I en av dessa underbara utförslöpor fick jag ett trängande behov av att se hur snabbt jag verkligen sprang. Dock visade det sig vara mycket svårt att både springa fort utan att snubbla rätt ut i skogen och att snabbtitta på min Garmin Fenix3 för att där se hastigheten. Det fanns naturligtvis en mängd faktorer som påverkade min förmåga att göra så, där min bristande koordination, dåliga syn, maxade puls samt mitt allmänna euforiska läge gjorde att en snabbtitt var klurig att få till.

Svårt att se på klockan när pulsen är på topp och hastigheten hög.

Kanske är det så att detta är något som löpare behöver träna på samt organisera på något sätt. Det finns ju rikligt med generösa inställningsmöjligheter på en Garmin. Kanske kan en mer anpassad design än det som jag hade valt vara en väg framåt. Kan det vara så att framtidens sportklockor behöver känna av vad jag gör och vill, utöver att den ska känna av vad för aktivitet som jag utför.

Det finns lite roliga studier som gjorts kring design av sportklockors grafiska och fysiska gränssnitt.

Stapeldiagram är effektivare vid en snabbtitt på klockan
Bland annat tycks diagramtypen spela roll för hur snabbt och korrekt som vi kan uppfatta värden.
Blascheck, T., Besançon, L., Bezerianos, A., Lee, B., & Isenberg, P. (2019). Glanceable Visualization- Studies of Data Comparison Performance on Smartwatches. IEEE transactions on visualization and computer graphics, 25(1), 630-640

Abstract—We present the results of two perception studies to assess how quickly people can perform a simple data comparison task for small-scale visualizations on a smartwatch. The main goal of these studies is to extend our understanding of design constraints for smartwatch visualizations. Previous work has shown that a vast majority of smartwatch interactions last under 5 s. It is still unknown what people can actually perceive from visualizations during such short glances, in particular with such a limited display space of smartwatches. To shed light on this question, we conducted two perception studies that assessed the lower bounds of task time for a simple data comparison task. We tested three chart types common on smartwatches: bar charts, donut charts, and radial bar charts with three different data sizes: 7, 12, and 24 data values. In our first study, we controlled the differences of the two target bars to be compared, while the second study varied the difference randomly. For both studies, we found that participants performed the task on average in <300 ms for the bar chart, <220 ms for the donut chart, and in <1780 ms for the radial bar chart. Thresholds in the second study per chart type were on average 1.14–1.35× higher than in the first study. Our results show that bar and donut charts should be preferred on smartwatch displays when quick data comparisons are necessary. 

Att pilla med klockan medan man springer
I en annan studie har forskare undersökt hur löpningen påverkas när löparen interagerar med klockan. Seuter, M., Pfeiffer, M., Bauer, G., Zentgraf, K., & Kray, C. (2017). Running with Technology: Evaluating the Impact of Interacting with Wearable Devices on Running Movement. Proceedings of the ACM on Interactive, Mobile, Wearable and Ubiquitous Technologies, 1(3), 101.

Abstract: The use of wearable devices during running has become commonplace. Although there is ongoing research on interaction techniques for use while running, the effects of the resulting interactions on the natural movement patterns have received little attention so far. While previous studies on pedestrians reported increased task load and reduced walking speed while interacting, running movement further restricts interaction and requires minimizing interferences, e.g. to avoid injuries and maximize comfort. In this paper, we aim to shed light on how interacting with wearable devices affects running movement. We present results from a motion-tracking study (N=12) evaluating changes in movement and task load when users interact with a smartphone, a smartwatch, or a pair of smartglasses while running. In our study, smartwatches required less effort than smartglasses when using swipe input, resulted in less interference with the running movement and were preferred overall. From our results, we infer a number of guidelines regarding interaction design targeting runners.

Behov av studier av användning när folk springer med sina klockor
Det behövs mer forskning kring användning av sportklockor / smart watches. Hur idrottare använder sina klockor i sin träningstillvaro och under högprestation i samband med lopp är hyperintressant men ganska utmanande att studera.

Insiktsfull forskning om träning av fotbollsspelare på elitnivå avslöjar också en massiv digitalisering.

I fredags disputerade Dan Fransson med avhandlingen Game demands and fatigue profiles in elite football – an individual approach – implications for training and recovery strategies vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs Universitet.

För de som kanske inte kommer att läsa hela avhandlingen kan delar av dess resultat tas del av i podden Tyngre Träningssnack där Dan blev intervjuad av Wille Valkeaoja och Jacob Gudiol.

Disputationen gick mycket bra och både opponent och betygskommitténs medlemmar öste lovord över vad de bedömde vara ett omfattande, systematiskt och välpublicerat arbete som Dan genomfört.

Utöver de insiktsfulla resultaten kring behoven av individualiserad träning så framkom också att träning på elitnivå inom fotboll är behäftad med en omfattade digitalisering med fokus på prestationsmätning och avancerad matchanalys. För alla som sett filmen Moneyball med Brad Pitt är det ingen nyhet att baseball sedan länge handlar om big data.

Dan Fransson menar att svårigheten är inte att samla in massor av data. Svårigheten är att samla in relevant data som också kan omformas till kommunicerbara insikter som blir användbara för tränare och spelar i träning och vid match. Här finns det uppenbarligen en hel del behov av fortsatta studier där fokus hamnar på användning av data och kanske också en problematisering vad den omfattande digitaliseringen innebär för den enskilda spelaren.

Två spännande innovationer

Under våren är min ambition att fördjupa mig lite i två mycket coola digitala innovationer som på olika sätt skapar helt nya förutsättningar för träning och uthållighetsprestationer.

Den ena är svenska Race Fox som är en digital coach som i realtid hjälper till med att underlätta utvecklandet av ett bättre löpsteg. Race Fox är en cool och spännande pryl i form av ett ‘smart’ pulsband som med tillhörande app ger nya insikter under och efter löppasset. Extra kul är att Race Fox är ett lyckat resultat från svensk IT-forskning.

Den andra är Analytics från Guided Hereos där proffscykeltränaren Mattias Reck med vänner anpassat plattformen från australiensiska Todays Plan till att bli ett grymt digitalt träningsverktyg. I kombination med effektpedaler från ex Garmin så ger Analytics från Guided Hereos grymt djupa insikter.

Förhoppningsvis kommer några systematiska analyser av både Race Fox och Analytics att genomföras inom de närmaste månaderna.

Digital technologies for endurance athletics

In order to develop the skills and capacity in endurance athletics such as long-distance running, open water swimming and cycling, digital technologies have become an increasingly important aspect during practice and racing.

Heart-rate monitoring, watt-power meters, GPS-based distance measurement are among the core technologies that has opened up a wast field of opportunities in learning more about how to further develop as an athlete. Today, amateur athletes are able to track, analyse and adapt their training in similar ways as professional athletes. 

There are some great research studies and peer-reviewed papers that cover different aspects of this development. Some of the papers are descriptive and explain how technologies has become a vital part of the sport, other papers suggest new technical possibilities.

Düking, P., Hotho, A., Holmberg, H. C., Fuss, F. K., & Sperlich, B. (2016). Comparison of non-invasive individual monitoring of the training and health of athletes with commercially available wearable technologies. Frontiers in physiology, 7, 71.

Fister Jr, I., Ljubič, K., Suganthan, P. N., Perc, M., & Fister, I. (2015). Computational intelligence in sports: challenges and opportunities within a new research domain. Applied Mathematics and Computation, 262, 178-186.

Hassan, M., Daiber, F., Wiehr, F., Kosmalla, F., & Krüger, A. (2017). Footstriker: An EMS-based foot strike assistant for running. Proceedings of the ACM on Interactive, Mobile, Wearable and Ubiquitous Technologies, 1(1), 2.

Ianella, F., & Morandini, A. (2017). Digital innovation in the sport industry: the case of athletic performance.

Lee, V. R., & Drake, J. (2013). Digital physical activity data collection and use by endurance runners and distance cyclists. Technology, Knowledge and Learning, 18(1-2), 39-63.

Lee, V. R., & DuMont, M. (2010). An exploration into how physical activity data-recording devices could be used in computer-supported data investigations. International Journal of Computers for Mathematical Learning, 15(3), 167-189.

Malkinson, T. (2009, September). Current and emerging technologies in endurance athletic training and race monitoring. In Science and Technology for Humanity (TIC-STH), 2009 IEEE Toronto International Conference (pp. 581-586). IEEE.

Nylander, S., Tholander, J., Mueller, F., & Marshall, J. (2014). HCI and sports. CHI’14 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems, 115-118.

Temir, E., O’Kane, A. A., Marshall, P., & Blandford, A. (2016, May). Running: A Flexible Situated Study. In Proceedings of the 2016 CHI Conference Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems (pp. 2906-2914). ACM.

Tholander, J., & Nylander, S. (2015, April). Snot, sweat, pain, mud, and snow: Performance and experience in the use of sports watches. In Proceedings of the 33rd Annual ACM Conference on Human Factors in Computing Systems (pp. 2913-2922). ACM.

Wakefield, B., Neustaedter, C., & Hillman, S. (2014). The informatics needs of amateur endurance athletic coaches. CHI’14 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems, 2287-2292.

Woźniak, P., Knaving, K., Björk, S., & Fjeld, M. (2015, August). RUFUS: remote supporter feedback for long-distance runners. In Proceedings of the 17th International Conference on Human-Computer Interaction with Mobile Devices and Services (pp. 115-124). ACM.