Category: Mobilkommunikation

Social media – skapar ny sorts dynamik vid olyckor?

Den tragiska trafikolyckan på Frösön i slutet av förra veckan innebar
nya insikter kring hur mobil teknologi och social media skapar nya utmaningar för blåljusaktörerna.

P4 Jämtland skriver något alarmistiskt om att “Sociala medier orsakade kaos vid dödsolycka.” Bakgrunden är att när räddningstjänsten kommer fram till den aktuella olycksplatsen så var det många ungdomar på plats som vi sina mobiltelefoner antingen pratade, tog bilder eller skickade meddelande om vad som hade hänt och vad som pågick på platsen. Dessutom anlände fler ungdomar som fått höra om det inträffade. I en intervju med P4-Jämtland säger Peter Frykman (räddningsledare vid insatsen)  att hans bild av ungdomarnas agerande var att de kommunicerade med sina vänner och anhöriga via bland annat sociala medier.

Utmaningen för räddningstjänsten blev att tillsammans med polisen att försöka få undan det stora antalet personer från platsen, vilket naturligtvis inte var helt oproblematiskt då flera också hade deltagit i första hjälpen-arbetet innan blåljusaktörerna kommit på plats. Peter nämner att det så här i efterhand inte varit möjligt att ge en bra återkoppling till de som faktiskt gjorde en viktig första insats.

En särskilt intressant aspekt som Peter nämner i radioinslaget är att räddningsstyrkan inte visste om att det var ungdomar inblandade i olyckan och att det var så många ungdommar på plats redan innan de själva kommit fram tlll olycksplatsen. Här kan det finnas en anledning att fundera kring hur 112-samtalet sett ut och hur länge som SOS-alarm haft kvar kontakten med de inringande. Jag har dock inga uppgifter kring detta men det verkar något märkligt att räddningstjänsten inte fick reda på att ungdomar var involverade i olyckan och att det fanns många personer på plats.

De erfarenheter som Peter delar med sig av i P4-inslaget är värdefulla för alla svenska räddningstjänster då det visar att kommunikation i samband med olyckor inte är en aktivitet som endast involverar blåljusaktörer. Allmänhetens förmåga och vilja att kommunicera vid tragiska händelser skall inte underskattas. Därmed inte sagt att all sådan kommunikation är önskvärd.

Klicka på följande länk för att ta del av Peters ödmjuka och professionella resonemang kring händelsen och det som han upplevde kring olyckan där mobil kommunikation och social media skapade en ny sorts dynamik för de involverade blåljusaktörerna.

RELATERAD LÄSNING
Läs gärna också om ett relaterat fenomen som Fredrik Anderson skriver om:
När larmet i sig gör skada: Vi har sett det tydligt vid några aktuella kriser och händelser nu – där den sociala informationsspridningen i sig antingen skapar egen kris eller där den direkt försvårar räddningsarbetet eller krishanteringen. Läs mer på http://storify.com/awaze/nar-larmet-i-sig-gor-skada

Brand i fordon, twitter och video från olycksplats

Morgonens händelser med en brand i en lastbil och en tankbil på motorvägen i höjd Kareby kyrka i Kungälvs kommun gjorde rejäla avtryck i social media och traditionell media [Aftonbladet, GP, SVD, DN]. Återigen kan vi se hur personer som befinner sig i närheten av en olycksplats har en imponerande förmåga att rapportera vad som händer och förmedla det till sin omvärld. Twitter användes flitigt för att ge korta rapporter via text och bild. GP.se lyckades också få tag i mobilvideo från platsen. Att denna form av kommunikation är av intresse syns tydligt i hur mediaföretagen försöker få direktkontakt med personer på plats som twittrar. Nedan visas ett sådant exempel där bland andra Sveriges Radio försöker etablera kontakt med användaren Torbjörn_S.

Direktrapportering om en händelse av personer på eller i närheten av olycksplatsen via social media visar på den nytta som snabb och omfattande kommunikation i samband med olyckor och kriser har i termer av att nå ut med information. Etablerade mediaföretag har här en viktig roll i att sammanställa, granska och masspublicera dessa i bland fragmenterade rapporter.

Tweets och statusuppdateringar på Facebook är etablerade former för snabbkommunikation i samband med olyckor. Det är därför mycket intressant att se hur privatpersoner allt oftare och allt snabbare sänder video av hög kvalitet från olycksplatsen. Utvecklingen har nu kommit så långt att 1) funktionalitet i termer att snabbt lyckas skapa en video med hjälp av sin mobiltelefon är praktiskt möjligt, 2) kamerateknik och överföring är av hög kvalitet samt att 3) en allmän medvetenhet att video från kritiska situationer är användbara är etablerad.

Att mobil-video inte bara är något för privatpersoner utan också för organisationer är något som blir allt mer tydligt. Redan idag finns det mobil videotjänster som är anpassade för organisationer (t.ex. LiveResponse.se).

Det bör dock alltid understrykas i sådana här sammanhang att all rapportering inte är av godo. Text, bild, video kan missbrukas och orsaka mer skada än nytta. På GP.se GP-tv kan ni ta del av material av god kvalité..

Utvecklingen mot ett allt rikare men kanske också mer svårtolkat informationsflöde i samband med olyckor och kriser pekar på behovet av förstärkt samarbete mellan privatpersoner, myndigheter och media för att säkerställa att samtliga aktörer snabbt kan ta del av sådan information som är avgörande för att göra medvetna val, organisera insatsarbete samt ge information till nyhetstörstande grupperingar i samband med olyckor. Det finns med stor säkerhet samarbetsmekanismer som både kan tillgodose myndigheter, medias och privatpersoners intressen.

Interesting study by Swedish researchers: Improved Response to Disasters and Outbreaks by Tracking Population Movements with Mobile Phone Network Data

Today on the Swedish national radio, this paper on “Improved Response to Disasters and Outbreaks by Tracking Population Movements with Mobile Phone Network Data” was one of the top headlines in the news. The paper targets an important topic and also shows how innovative use of digital footprints in the mobile phone networks could be used in disaster relief.

A popular version of the main ideas is presented in Fast Company.

The paper is written by:
Linus Bengtsson Xin Lu, Anna Thorson, Johan von Schreeb at the department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden, and Richard Garfield at Schools of Nursing and Public Health, Columbia University, United States of America.

Abstract:
Background: Population movements following disasters can cause important increases in morbidity and mortality. Without knowledge of the locations of affected people, relief assistance is compromised. No rapid and accurate method exists to track population movements after disasters. We used position data of subscriber identity module (SIM) cards from the largest mobile phone company in Haiti (Digicel) to estimate the magnitude and trends of population movements following the Haiti 2010 earthquake and cholera outbreak.

Methods and Findings: Geographic positions of SIM cards were determined by the location of the mobile phone tower through which each SIM card connects when calling. We followed daily positions of SIM cards 42 days before the earthquake and 158 days after. To exclude inactivated SIM cards, we included only the 1.9 million SIM cards that made at least one call both pre-earthquake and during the last month of study. In Port-au-Prince there were 3.2 persons per included SIM card. We used this ratio to extrapolate from the number of moving SIM cards to the number of moving persons. Cholera outbreak analyses covered 8 days and tracked 138,560 SIM cards. An estimated 630,000 persons (197,484 Digicel SIM cards), present in Port-au-Prince on the day of the earthquake, had left 19 days post-earthquake. Estimated net outflow of people (outflow minus inflow) corresponded to 20% of the Port-au-Prince pre-earthquake population. Geographic distribution of population movements from Port-au-Prince corresponded well with results from a large retrospective, population-based UN survey. To demonstrate feasibility of rapid estimates and to identify areas at potentially increased risk of outbreaks, we produced reports on SIM card movements from a cholera outbreak area at its immediate onset and within 12 hours of receiving data.

Conclusions: Results suggest that estimates of population movements during disasters and outbreaks can be delivered rapidly and with potentially high validity in areas with high mobile phone use.

Citation: Bengtsson L, Lu X, Thorson A, Garfield R, von Schreeb J (2011) Improved Response to Disasters and Outbreaks by Tracking Population Movements with Mobile Phone Network Data: A Post-Earthquake Geospatial Study in Haiti. PLoS Med 8(8): e1001083. doi:10.1371/journal.pmed.1001083

Hård kritik mot dem som inte ansluter sig till Rakel

I Tjugofyra7 går förre försvarsministern Mikael Odenberg, numera generaldirektör på Svenska Kraftnät, ut med hård kritik mot dem som inte ansluter sig till Rakel. Det är hårda ord från Mikael Odenberg att prata om snudd på tjänstefel att inte ansluta sin organisation till Rakel.
Att Rakel är en effektiv infrastruktur för talkommunikation är det få som ifrågasätter. Men när utvecklingen går allt snabbare mot en konvergering mellan talkommunikation och informationshantering så blir en mobilterminal som endast klarar talkommunikation ytterst begränsad. Framgångarna med Iphone och Android på konsumentmarknaden visar med all önskvärd tydlighet att kommunikation inte bara handlar om tal, utan också tillgång till information i form av text, grafik, bilder, video, gärna smakfullt paketerat i form av appar.
Utvecklingen inom detta segment har stor påverkan på personer i krisledandefunktioner inom räddningstjänst, polis, länsstyrelse, och självaste stadsrådsberedningen. Behovet att kunna kommunicera och hålla sig uppdaterad gör att enbart tillgång till talkommunikation är begränsande.
Det är dags för en nyanserad diskussion kring Rakel och dess samexistens med andra tekniska infrastrukturer för att ge samhällets krisledningsaktörer de verktyg som en ibland svårbegriplig framtid för med sig. Det vore därför snudd på tjänstefel att inte säkerställa en nyanserad diskussion.

FEMA’s social media strategy

Learn more about FEMA´s thinking on how to leverage social media to better respond to major emergencies and disasters. FEMA chief Craig Fugate is interviewed by Wired about the use of social media in emergency and disaster response. In the interview, Carig underline the importance that governments must adapt their official websites to also fit a mobile context as well as see social media as a core and important technology. Further, two-way communication between the public and government officials are discussed. It seems as Craig has listen to the research results provided by Leysia Palens research group at Univ of Colorado, boulder. [The Wired podcast]

Tekniskt ledningsstöd: I framtiden är en mobiltelefon det enda som behövs.

Jag har i många år argumenterat för att mobiltelefonen är ett fundamentalt och centralt verktyg vid ledning av räddningsinsatser och vid krishantering. En av orsakerna till denna starka övertygelse är de empiriska resultat som forskningen visat. Radio är bra på många sätt, men den är inte personlig. Radiokommunikation är mycket bra för snabb kommunikation mellan flera individer i dynamiska situationer. Radio är sämre vid längre resonemang. Med detta sagt menar jag inte att RAKEL är fel. Inte alls. Rakel är en utmärkt idé för talad-kommunikation för stora operativa grupperingar. Men för avancerad ledning är jag tvekande.
Nu när vi ser hur terminaler för taladkommunikation smälter samman med terminaler för informationsaccess och informationsvisualisering pekar trenden mot konsumentorienterade personliga mobila terminaler.

En raden av spännande lösningar som v tyvärr ännu inte testat vid skarpa situationer är Tactical Fire Table som finns för Iphone och Ipad. Mer info finns på http://itunes.apple.com/us/app/tactical-fire-table/id400104883?mt=8
Detta är bara en i raden med indikatorer som pekar mot att man bör idagsläget vara väldigt försiktig med att investera i teknikstöd som skall (1) användas gemensamt och vid (2) speciella tillfällen. Gemensamma sällan användningsverktyg tenderar att inte komma till användning för ens de situationer de är designade för. Orsaken är att dessa teknikstöd saknar de aspekter som gör personliga mobila terminaler så mycket mer attraktiva. Exakt vad dessa aspekter består av, är fortfarande lite oklart och kräver fördjupade studier. Men aspekter som att den personliga mobila terminalen alltid finns med i byxfickan är en kritisk aspekt. En annan är att genom att terminalen alltid finns med så finns möjlighet att “testa” olika applikationer på ett helt annat sätt än med fastskruvade systemstöd. En avslutande aspekt kan också vara att den personliga mobila terminalen tillåter en högre grad av personlig anpassning än vad de gemensamma klarar av.
“När köper vi in Iphones till befälen?” var en fråga som ställdes av en mellanchef på en räddningstjänst jag besökte härom veckan. Fråga som var skämtsam har nog mer relevans än vad som först kan anas.

Vandring i dödsskuggans dal avseende ruggade avancerade mobiler

Den något märkliga situationen med att behovet av ruggade avancerade mobiler är större än någonsin så kvarstår faktum. Utbudet är minst sagt klent.


I media rapporteras att avancerade mobiltelefoner med Iphones och Androids i spetsen har begränsad tålighet avseende fukt, repor och studs i golvet. Att köpa en Sonim XP3 är inget alternativ om man samtidigt vill kunna köra program med någon form av begåvad funktionalitet på telefonen. Sonim XP3 är dock grymt bra om samtal är det enda som är viktigt.


Men kanske kommer det inom kort en liten förändring. Motorola har sedan en tid en stryktålig androidmobil, Motorola Defy som skall vara IP67-klassad enligt websiten Mobil.se. Det saknas uppgifter när den släpps i Sverige, men den finns att köpa från Tyskland via The Phone House.

Web Server on your cellphone – a new design space

Last night, I successfully installed Nokias Mobile Web Server on my S60 cellphone. I have been aware of this service for some while but I never really took the time to install it, until now. My reaction to the experience of accessing my cellphone via my laptop web browser was significant. Like a kid on christmas day. The web server is a stripped down apache server with som add-ons. The Nokia software opens up the mobile phones functionality so you can do many nice things in a remote mode. My mind goes a bit wild when I in a hands-on-fashion explore what it could mean that all mobile devices are connected to the internet. The range of new solutions seems endless. For emergency and crisis response, it might mean that we could design and deploy solutions that in new ways provide connectivity across a network of response actors. There is no longer a need to add yet another device such as a tabletpc just in order to provide a two-way data communication. I hope that we in a short time will be able to publish some desirable concepts that shows the possibilities for Swedish Emergency and Crisis Response. Until then…have a look at: http://mymobilesite.net/

Outbreaks near Me : Iphone App


The Swineflu (A)H1N1 has now also made its footprint on the IPhone in terms of an interesting application from the people behind HealthMap.org. If you have an Iphone, have a look at it and please provide feedback on how you experience the app.

With HealthMap’s Outbreaks Near Me application, you have all of HealthMap’s latest real-time disease outbreak information at your fingertips. Open the app and see all current outbreaks in your neighborhood, including news about H1N1 influenza (“swine flu”). Search and browse outbreak reports on the interactive map, and set up the app to alert you with a notice automatically whenever an outbreak is occurring in your area. If you spy an outbreak, be the first to report it using the app’s unique outbreak reporting feature. You will get credit as a disease detective and your find will be featured on the website.

"Nyfikna och åskådare" – räddningstjänstens sociala skyddsnät och försäkring?

Den senaste tidens händelser i bland annat Göteborg med tumult och stenkastning mot polis, räddningstjänst och väktare har skapat rubriker i lokala medier. Att svensk polis och väktare får utstå mycket utan att hamna i media kanske många tar för en självklarhet. Men nu när även räddningstjänsten blir drabbade av stenkastning blir det en het fråga. Hur skall man få stopp på dessa aggressioner? Fackförbund som organiserar personal inom svensk räddningstjänst efterfrågar bättre lagstiftning så att även hot och våld mot räddningsstyrkor kan fällas som ”hot/våld mot tjänsteman”. Oavsett vilka lagar som borde finnas och hur befintlig lagstiftning borde kunna tillämpas så är min reflektion den att det är kanske inte reaktiva åtgärder som det är behov av. Naturligtvis skall alla som gör sig skyldiga för hot och våld mot personal kunna lagföras. Men nu behöver vi förebyggande aktiviteter. Just det, förebyggande, alltså innan det som skall förhindras har inträffat.

Om nu inte svensk polis eller närvaro av väktare kan skydda räddningstjänstens personal vid insats vilka skall då göra det. Svaret är lika enkelt som provocerade, jo människorna som bor i dessa så kallade problemområden. Vi har i media kunna läsa att de boende i de drabbade områdena är trötta och less på den skadegörelse som sker och som drabbar de boenden. Härom kvällen när jag var med som medåkare rapporterades att ett ”70-tal” människor fanns på plats vid två bilbränder. De som var på plats var i olika åldrar. Ur ett perspektiv så kan vi se dessa boenden som ett ”säkerhetsproblem”. Tänk vad som skulle kunna hända om de kastar sten. Men så var ju inte fallet i detta specifika fall. Bränderna släcktes och räddningsstyrkan åkte tillbaks till stationen. Men vad gjorde då de 70-talet personerna på plats? Jag vet inte. Men kanske var de frustrerade över all skadegörelse och ville visa att de brydde sig. Jag är dock osäker på om någon frågade dem kring detta.

Min reflektion är den att det är just de boende som bör larmas inför att räddningstjänsten kommer till platsen. I bästa fall så kan de dessutom göra en viktig första insats. Det är ju trots allt så att det är den vanliga personen på gatan som nästa alltid är först på plats, inte räddningstjänst. Om nu många boenden i bostadsområden kan komma till en skadeplats så skulle kanske en form av kollektivt skapade trygghet/säkerhet kunna formas. De som normalt ses som nyfikna och åskådare som är i vägen skulle kunna bli räddningstjänstens sociala skyddsnät och försäkring. Jag är medveten om att dessa tankar är provocerande för en del, men kanske också intressanta. Väldigt lite är mig veterligen gjort inom kommunal räddningstjänst kring att utnyttja den kollektiva kraft som uppstår när medverkan och omtanke sammanförs för att skapa trygghet.

Lägger vi dessutom till lite smart användning av informationsteknologi så skulle detta mycket snabbt kunna komma på plats. Begreppet ”Crowdsourcing” används ibland för att beskriva fenomenet kring den kollektiva kraften som finns i en samling av individer som riktar sin kreativitet och deltagande mot ett och samma mål. Kanske är det dags för räddningstjänsten att våga ta hjälp av dem som de är till för i syfte att kunna just utföra den uppgiften. Ett samhälle kan inte existera utan att människor vill delta och ta ansvar. Det är dags att skapa nya modeller och tekniker för att stödja de människor som antagligen mycket gärna vill delta och ta ansvar men där dagens myndigheter inte riktigt hunnit förstå sin nya roll och möjligheter

Kom gärna med kommentarer kring mina reflektioner, oavsett din åsikt i denna fråga.

Lästips:

Nu kan snart helt nya tjänster skapas: Tack PTS!

IDG rapporterar att “Räddningspersonal kan få gräddfil i näten”. Detta är inte en dag förtidigt. Idagsläget har en utländsk turist bättre möjlighet till roaming mellan de olika operatörerna än en räddningsledare i Svensk räddningstjänst. Genom nationell roaming och prioritet i näten vid överbelastning kan svensk krishantering äntligen se framemot en framtid där helt nya smartare tjänster kan utvecklas för röst och datatrafik. De förslag som finns med i PTS-rapport anger en intressant inriktning för vilka krav som samhället kan ställa och bör ställa för att responsaktörer skall få de möjligheter som krävs för effektiv kommunikation vid kriser och samhällsstörningar. Att de kommersiella mobilnäten och det specifika TETRA-nätet kommer att leva sida vid sida och komplettera varandra står ju helt klart. Behoven av mycket snabb mobildatakommunikation är något som de kommersiella mobilnäten är bättre rustade för att utveckla jämfört mot TETRA-nätet. Redan idag ser vi hur responsaktörer sänder live-video via mobiltelefon från skadeplats vilket skulle vara en omöjlighet i nuvarande TETRA-nät. Bra jobbat PTS som vågar ta tag i denna fråga som så många väntat så länge på. Nu återstår att se hur och på vilket sätt förslagen implementeras.