Category: Lästips

Lästips: Den svarta svanen och dess motståndare (FHS-rapport)

Dagens lästips måste bli FHS-rapporten “Den svarta svanen och dess motståndare: Förvarningsaspekter på attentaten i Oslo och på Utöya 22 juli, 2011” författad av Wilhelm Agrell.

Rapport ger en intressant läsning om ett ytterst viktigt problem. Behovet av att kunna förutse hot i en nära framtid är kanske aldrig så aktuellt som just nu. Svårigheterna är dock lika svåra nu som någonsin tidigare, då metodik och teknik både skapar möjligheter men samtidigt innebär effektiva hinder.

Insikt 1: Genom att prioritera en hotanalys i en viss riktning/område ökar risken att ett konkret men otänkbart hot uppträder från en annan oväntad riktning.

Insikt 2: I efterhand när “facit” finns  är det enkelt att lägga pusselbitarna jämfört mot under ett ännu ej påbörjat skeende då facit kan vara nästan vad som helst.

Insikt 3: Varseblivning och skeendetolkning är två begrepp som Svensk krishantering  behöver ökade teoretiska, praktiska och metodologiska insikter om.

Efter att ha läst rapporten  kan jag inte undvika att fundera kring när rapporten “Den svarta svanen och dess motståndare: Förvarningsaspekter på attentatet i Stockholm 2010“ kommer att skrivas. Men det kanske är så att vi behöver prata om ämnen, där myndigheter har svårigheter eller brister, i ljuset av ett annat lands erfarenheter snarare än samtala utifrån våra egna.

Wilhelm Agrells rapport finns att laddas ner på:
http://www.fhs.se/sv/nyheter/2013/svarta-svanar-gar-det-att-forhindra-soloterrorister/

Lästips! Beautiful trouble – a toolbox for revolution

beautiful troubleFör ett par veckor sedan fick jag ett tips om boken “Beautiful Trouble” som är en ganska omfattande och strukturerad bok där taktik, principer, teorier, samt case-beskrivningar kring aktivism beskrivs. Det som gör boken läsvärd för personer med fokus på krishantering är att insikterna också kan omvandlas för att bättre hantera olika former av kriser. Naturligtvis går det inte att tillämpa principerna rakt av, men genom att ta del av de underliggande mekanismerna finns det en hel del ansatser som kan översättas, modifieras och tillämpas för att uppnå flexibel krishantering. Boken genomsyras av en inspirerande designansats som vägleds av perspektivet att ingenting är omöjligt men samtidigt att det är avgörande att forma och anpassa sina åtgärder efter både mål och aktuella omständigheter. Beautiful Trouble kommer nog aldrig att bli kurslitteratur vid formell krishanteringsutbildning, men ett tips från min sida är att ta del av boken för att säkerställa att verktygslådan blir fylld av alternativa angreppssätt.

Läs mer på: http://beautifultrouble.org/

Några lästips!

De senaste dagarna har jag sprungit på följande två böcker som verkar vara mycket läsvärda. Den första handlar om Pandemi och ger en insikt kring myterna och fakta kring detta tidvis brännande ämne. Den andra boken handlar om svårigheterna med att förutsäga framtiden och ger insikter kring hur olika professionella hanterar svårigheterna att skapa prognoser om framtiden.

  • Björn Olsen : Pandemi – Myterna, fakta, hoten [Adlibris]
  • David Orrell : Future of Everything: The Science of Prediction [Amazon]

Läsvärt och lättläst om Sociala Nätverk från Institutet för Framtidsstudier

I senaste numret av tidskriften Framtider från Institutet för Framtidsstudier presenteras en rad lättlästa, läsvärda och intressanta texter om sociala nätverk. För den som är intresserad om varför och hur sociala medier kan vara av stort värde för krishantering är detta tema-nummer av intresse. Fokuset ligger på begreppet sociala nätverk och det presenteras en rad goda exempel på varför vi bör intressera oss för sociala nätverk, social nätverksanalys och sociala medier.

Peter Hedström skriver i sin inledning till temanumret; Forskningen kring sociala nätverk har utvecklats snabbt under senare år och är ett av de mest spännande områdena inom samhällsvetenskapen. Grundtanken är att vi bättre kan förstå varför individer gör vad de gör, och varför olika fenomen sprids som de gör, om vi betraktar vilka nätverk individerna befinner sig i.

Ur ett krishanteringsperspektiv är nedan delar av specifikt intresse:

När nätverken får styra: Peter Hedström
Introduktion till sociala nätverk

Nätverken och brotten: Amir Rostami
Kartläggning av kriminella gäng

Nätverksteori i kampen mot epidemier: Fredrik Liljeros
Hur sjukdomar sprids i kopulationer

Utbrotten av aktivitet och vårt förutsebara beteende: Petter Holme
Dolda mönster bakom allt vi gör.

Nya möten och risker: Johan Giesecke
Ändrade sociala nätverk påverkar risken för smittsamma sjukdomar

Ladda ner: Framtider nr 3 2012

Läsvärt om krisledning inför 2012

Så här inför nyårshelgen kan det vara på sin plats med lite lästips om rapporter som annars det kan saknas tid att verkligen fördjupa sig i. Mina två tips är följande rapporter med insikter från övning och verkliga händelser. Trevlig helgläsning.

Utvärderingen av SAMÖ-KKÖ 2011 [PDF]

Utdrag ur sammanfattningen (sid 9): “De flesta av organisationerna anser sig också ha god kunskap om andra organisationers ansvar och roll, men utvärderingen bedömer ändå att det är nödvändigt med kunskapsuppbyggnad på flera områden. Enskilda organisationer kan förbättra formerna för stabsarbetet, bland annat vad gäller informationsspridningen till medarbetarna, strukturen på stabsmötena och framtagandet av lägesbilder. Bristande uthållighet vid längre krisförlopp, gällande till exempel personal i nyckelfunktioner, är något som flera organisationer måste ta höjd för i sin planering. Mycket mer kan också göras för att förbättra samverkan mellan organisationerna”.

Policing Large Scale Disorder: Lessons from the disturbances of August 2011 (UK)[PDF]

Utdrag från slutsatserna (sid 31): “The use of social media, both as a source of intelligence and as a way to reassure and inform the public, is also an emerging area of public order policing that requires urgent attention. There were examples of good practice during the August disorder that should be built upon in the future. “

What do we mean when we say crisis? Get ready for ISCRAM2012

Over time, when professional, commercial and researcher communities have been talking about crisis and the many different strategies, policies, methods and tools to prevent and mitigate crisis, I start to wonder what do we mean when we say crisis.

The terms, accident, emergency, disaster and crisis do not address the same phenomena but on different scales. They have fundamental differences but are at the same time somewhat related. I would like to see some theoretical work trying to make the differences of these concepts explicit and clear. Especially if we are truly interested in developing IS/IT-artifacts that will have even a remote chance of actually provide agency. There are some seminal work on this topic by researchers in disaster sociology, but perhaps we are in need for some re-modeled versions for the IS/IT field.

Too often a large scale accident is talked about in terms of a crisis. Too often these large scale accidents are just very simple events but on  a large scale. The casual relationships between actions and effects are clear. These accidents are solved by the use of standard operating procedures and efficient resource management. Large scale accidents are per se not a crisis. However, a poorly managed large-scale accident could develop into a crisis, not in terms of the physical dimensions of the accident, but the political dimensions.

A definition of crisis, should according to my view cover these critical dimenions:
* the temporal ambiguity
* the cascading dynamics
* the unclear causalities
* the boundary-spanning effects

I hope that the ISCRAM 2012 conference in the US will be the place where these important aspects are discussed and where the ISCRAM-community trigger discussions about crisis theory so we can start to make descriptive, predictive and normative models of how crisis grow, spread, and change form.

So before you submit to ISCRAM 2012, the deadline is approach fast, have a look in the book “What is a Disaster? – new answers to old questions” edited by Ronald W. Perry & E.L. Quarentelli (2005), and make an honest attempt to clarify your position. Chapter 11 by Arjen Boin is very valuable.

Lästips: Lite Karl Weick nu när sommaren närmar sig.

Är det möjligt med felfri krishantering? Frågan är provocerande och det finns naturligtvis inga enkla svar. Men organisationspsykologen Karl Weick har ännu en gång flyttat fram positionerna kring hur teoribildningen kring Sensemaking kan användas för att beskriva och även forma hur framtida krishantering men också räddningsinsatser kan utvecklas.

I artikeln “Organizing for Transient Reliability: The production of dynamic non-events” presenterar Weick relationen mellan konceptuell ordning och perceptuell ordning och dess påverkan på fel-fritt agerande (failure-free performance). Som ni redan förstår är Karl Weick en teoretiker av rang men det innebär inte att hans arbete är oanvändbart. För att ytterligare förskjuta gränserna kring hur 1) lägesbild skapas och hanteras, 2) sträva mot felfri krishantering, 3) samt utvecklad ledning av räddningsinsatser krävs troligtvis mer fokus på metodik snarare än teknik. Karl Weick har med nämnda artikel gett det svenska forskningskollektivet som studerar krishantering och räddningsinsatser en uppsättning delvis nya begrepp som på sikt kan komma att utveckla svenska organisationers förmåga till ytterligare förstärkt förmåga att leda vid kris och räddningsinsatser.

Weick, K. E. (2011), Organizing for Transient Reliability: The Production of Dynamic Non-Events. Journal of Contingencies and Crisis Management, 19: 21–27. doi: 10.1111/j.1468-5973.2010.00627.x [Link]