Allt fler svenska myndigheter använder sociala medier för att bedriva sin myndighetsutövning. Dock tenderar det att finnas stora kunskapsluckor kring vilka legala aspekter som behöver hanteras utifrån en sådan användning. Få är troligtvis medvetna om att myndigheten är ansvarig för personuppgifter som tredje part skriver på myndighetens Facebook-sida, men att myndigheten är inte ansvarig när sådana uppgifter tillgängliggörs i myndighetens Twitter-flöde. Detta innebär att t.ex att om någon skriver en kränkande tweet och lägger in en mention (ex. @halmstadskommun) då kan inte Halmstad kommun hållas ansvarig för detta. Men om samma uppgifter skrivs i kommentarsfältet på Halmstad kommuns Facebook-sida då är de ansvariga. Detta sätter ju en viss press på att inte endast ha en närvaro på sociala medier utan också en mycket god koll på vad en sådan närvaron i praktiken innebär i termer av ansvar och behov av resurser.

Skall PUL tillämpas i sin helhet avseende Facebook, bloggar och Twitter? Datainspektionen har tagit fram ett mycket bra faktablad där dessa frågor besvaras och där förklaringar ges på ansvar för personuppgifter på Facebook och Twitter skiljer sig åt. Ladda ner Datainspektionens faktablad om personuppgifter och sociala medier. [pdf]

Nedan följer ett urval av bra dokument som fungerar som en god grund för att ta fram riktlinjer och policy för de myndigheter som eventuellt fortfarande saknar sådana.

• SKLs riktlinjer för närvaro i sociala medier [länk]
• E-delegationens riktlinjer [länk]
• Jordbruksverket vägledning [pdf]
• Pensionsmyndighetens strategi för sociala medier [pdf]
• E-delegationens policy för användning av social medier [pdf]