Category: RAKEL

Hård kritik mot dem som inte ansluter sig till Rakel

I Tjugofyra7 går förre försvarsministern Mikael Odenberg, numera generaldirektör på Svenska Kraftnät, ut med hård kritik mot dem som inte ansluter sig till Rakel. Det är hårda ord från Mikael Odenberg att prata om snudd på tjänstefel att inte ansluta sin organisation till Rakel.
Att Rakel är en effektiv infrastruktur för talkommunikation är det få som ifrågasätter. Men när utvecklingen går allt snabbare mot en konvergering mellan talkommunikation och informationshantering så blir en mobilterminal som endast klarar talkommunikation ytterst begränsad. Framgångarna med Iphone och Android på konsumentmarknaden visar med all önskvärd tydlighet att kommunikation inte bara handlar om tal, utan också tillgång till information i form av text, grafik, bilder, video, gärna smakfullt paketerat i form av appar.
Utvecklingen inom detta segment har stor påverkan på personer i krisledandefunktioner inom räddningstjänst, polis, länsstyrelse, och självaste stadsrådsberedningen. Behovet att kunna kommunicera och hålla sig uppdaterad gör att enbart tillgång till talkommunikation är begränsande.
Det är dags för en nyanserad diskussion kring Rakel och dess samexistens med andra tekniska infrastrukturer för att ge samhällets krisledningsaktörer de verktyg som en ibland svårbegriplig framtid för med sig. Det vore därför snudd på tjänstefel att inte säkerställa en nyanserad diskussion.

Debatt kring SOS-alarms monopol på minutoperativ insatsinformation

På Webben MediaVärlden har en debatt dragit igång kring konsekvenserna av att SOS-alarm har monopol på minutoperativ insatsinformation, ett monopol som blir ytterst tydligt då RAKEL-systemet är i full användning.


“SOS Alarm har en lång historik av att missbruka sitt monopol och det finns inget som talar för att de inte gör det när de blir ensamma om att leverera minutoperativa blåljusinsatser till medierna, skriver Ulf Scheithauer, redaktör på NSSA – Nordic Safety and Security Academy.“ (läs hela artikeln)

Missnöjet med SOS-alarm i detta sammanhang kommer främst från Journalister och Nyhetsbyråer som inte på samma sätt som tidigare kan genomföra sin bevakning.
Dock finns ett annat missnöje med hur SOS-alarm hanterar och framförallt prissätter tillgången till operativ insatsinformation. Den kritiken kommer från Räddningstjänsterna som i många fall upplever att de “köper tillbaks information som vi själva producerat”. Äganderätten till triviala informationsfragment av typen viss räddningsenhet är knuten till en viss händelse på en viss adress/position omfattas vad jag kan förstå inte av upphovsrättslagen.
Om så hade varit fallet så skulle en räddningstjänst kunna hävda att all statusinformation som produceras av organisationens egna system är deras egendom och deras spridning skyddas på samma sätt som konstnärliga verk. Men tyvärr, det är snarare så att just genom att sådan trivial information sprids till bland annat SOS-alarm som bearbetar informationen och gör den presenterbar i annan form och format så är det SOS-alarm kan hävda äganderätt till sin “produkt”. Detta är en konsekvens av att informationen lagras i en databas som hanteras av SOS-alarm, informationen bearbetas (dvs tider räknas fram, format kontrolleras m.m), samt att information till sist distribueras till en önskad mottagare i ett överenskommet format.
På sikt kan en monopolsituation förändras genom att en annan aktör börjar hantera samma information. En sådan aktör måste då etablera samarbete med alla svenska räddningstjänster, alla ambulansorganisationer och alla polismyndigheter. Dessutom måste en sådan aktör kunna hävda att den initiala 112-informationen (dvs det som en person berättar i 112-samtalet) är offentlig genom att den skapas som ett resultat av ett myndighetsuppdrag.
I dessa tider av billiga men avancerade möjligheter till omfattande informationshantering så är ovan situation med en konkurrerande extern aktör både rimlig och möjlig. Låt oss vänta 3 år och se vad som då finns på plats.

Nu kan snart helt nya tjänster skapas: Tack PTS!

IDG rapporterar att “Räddningspersonal kan få gräddfil i näten”. Detta är inte en dag förtidigt. Idagsläget har en utländsk turist bättre möjlighet till roaming mellan de olika operatörerna än en räddningsledare i Svensk räddningstjänst. Genom nationell roaming och prioritet i näten vid överbelastning kan svensk krishantering äntligen se framemot en framtid där helt nya smartare tjänster kan utvecklas för röst och datatrafik. De förslag som finns med i PTS-rapport anger en intressant inriktning för vilka krav som samhället kan ställa och bör ställa för att responsaktörer skall få de möjligheter som krävs för effektiv kommunikation vid kriser och samhällsstörningar. Att de kommersiella mobilnäten och det specifika TETRA-nätet kommer att leva sida vid sida och komplettera varandra står ju helt klart. Behoven av mycket snabb mobildatakommunikation är något som de kommersiella mobilnäten är bättre rustade för att utveckla jämfört mot TETRA-nätet. Redan idag ser vi hur responsaktörer sänder live-video via mobiltelefon från skadeplats vilket skulle vara en omöjlighet i nuvarande TETRA-nät. Bra jobbat PTS som vågar ta tag i denna fråga som så många väntat så länge på. Nu återstår att se hur och på vilket sätt förslagen implementeras.

Problem med RAKEL nu under EU-ordförandeskapet och alla säkerhetsarrangemangen?

Det förekommer vissa uppgifter om problem med radioinfrastrukturen RAKEL. Enligt ett Rapportinslag på kvällen 16 juli ( detta går inte att återfinna på SVT-webben??) presenterades nyheten att RAKEL kommer att ligga nere fram till september. Dock finns i väldigt lite annan media som kan bekräfta detta. I TV4-Nyheterna 16 juli, Stockholm ger länspolismästaren Carin Götbland en kommentar i inslaget “Götblad tar Rakelproblem med ro”.

På Polisens.se finns förtydligande att det är inte RAKEL som stängs ner utan endast delsystemet CORA. Dock uttrycker Carin Götblad i TV4-inslaget att problemen ligger i RAKEL och att Polisen kommer att använda sig av reservsystemen. Polisen understryker i sitt uttalande/klargörande att RAKEL är under fortsatt testdrift.

Även Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) tillbakavisas uppgifterna om problem med RAKEL, “- Vi har inget konstaterat fel i Rakelsystemet, säger Stefan Kvarnerås enhetschef MSB.” (klippt från MSBs webb).

Dock finns ett beslut (AA-144-60151-2008) den 14 juli, från Polismyndigheten i Stockholm, med rubriken “STOPP FÖR PROVDRIFT MED RAKEL” är bilden dock lite mer komplex där det framgår att det finns problem i Rakel och då i delsystemet CORA. Detta påverkar kommunikationen mellan LKC och användarna på fältet. Beslutet finns fullt tillgängligt på nätet och blir en träff vid lite googlande.

Beslutet är publicerat via Polisförbundet i Stockholms website BLÅLJUS.NU i en nyhet kring beslutet och vad det enligt dem själva innebär för polisen. Nyheten på BLÅLJUS.NU har rubriken “STOPP AV PROVDRIFT I CORA PÅ OLKC INNEBÄR STOPP I PROVDRIFT AV RAKEL I STOCKHOLM“.

RAKEL: Infrastrukturen som inte kan överbelastas och som styrs av tekniker

Som en sista aktivitet innan semestern slog till så deltog jag på ett seminarie med MSB där RAKEL presenterades och diksuterades. Arrangör var Lindholmen Science Park Security Arena.

Presentationen var ganska så informativ kring hur syftet med RAKEL förändrats sedan start och hur kostnaderna för RAKEL-infrastrukturen tvingat fram en betydligt mer brokig mängd av tänkbara aktörer som skall använda radio-infrastrukuren. För det är just en infrastruktur som RAKEL är. Dock förekom en del lite märkliga konfliktande budskap i presentationen.

1. I inlednngen nämndes att RAKEL inte kan överbelastas på samma sätt som de kommersiella mobilnäten. Det hade ju varit fint om så vore fallet, dvs att RAKEL inte kan överbelastas, men hur skall vi då tolka informationen att polisen vid en av de s.k SALEM-kommenderingarna just lyckades med att överbelasta RAKEL. Orsaken var att “lite för många poliser var för nyfikna och vill lyssna-in och höra hur det gick….”. Aha, användarna av systemet gjorde inte som det var tänkt. Det är ju dock inte helt ovanligt. Mot bakgrund av detta så tycker jag mig se visa spår av att RAKEL precis som vilken annan infrastruktur som helst, just kan överbelastas och efterfrågan är större än leveranskapaciteten.

2. En annan sak som gjorde mig lite oroad var att det saknas en ansats för att få in innovativa tjänster i RAKEL. Vid presentationen nämndes att “jo det är utifrån användarnas krav som RAKEL skall utvecklas”. Men hur detta skulle gå till var mer oklart. Jag ställde frågan “om det nu skulle vara så att mitt designteam vill ta fram en TWITTER-liknande applikation för RAKEL och få ut den i handterminalerna till den enskilda polisen (här pekade jag på den stadiga polismannen som satt brevid mig) hur skall jag då göra, vem kontaktar jag då.” Svaret var ganska oklart men innebörden var att presentatören inte riktigt visste vem jag skulle vända mig till med detta förslag. Dock skulle det vara tekniker på RAKEL-enheten som skulle avgöra om det vore en bra idé eller inte. Tekniker…. som skall avgöra om det är en god idé eller inte…. Den ansatsen känns kanske inte helt genomtänkt.

Det skulle kanske vara bättre att låta en affärsutvecklare tillsammans med någon tjänstedesigner ta en titt på förslaget. Sedan vore det kanske också en god idé om utvecklare från olika organisationer kunde få tillgång till en test och försöksmiljö där en uppsjö med mer eller mindre fantasifulla tjänster och applikationer kunde sjösättas och utforskas. Men riktigt så långt verkar man inte ha kommit i sitt arbete med att skapa verkligt stora värden i ett av vad en del kallar “ett av Sveriges största infrastrukturprojekt”.

Jag tycker att RAKEL, WIS, RIB och liknande MSB-projekt är i behov av RADICAL DESIGN. Vad detta är återkommer jag till framöver. Att en long-tail ansats finns med är en självklarhet. Ett tips för sommaren för den intresserade oavsett om man arbetar med RAKEL på MSB eller inte är följande:

  • Linked: How Everything Is Connected to Everything Else and What It Means for Business, Science, and Everyday Life: Barabasi, Albert-Laszlo
  • Open Business Models: How to Thrive in the New Innovation Landscape: Chesbrough, Henry
  • Ten Faces of Innovation: Kelley, Tom

Artikel i Computer Sweden om RAKEL skapade debatt

Artiklen i CS den 3/4 kring RAKEL drog igång en viss debatt bland kommentatorerna. Vissa ansåg att RAKEL är slöseri medan andra menar på att då många andra europeriska länder har inför samma teknik och att det därmed är naturligt att välja samma teknik. Kommentatorn “Gnörf” beskriver ganska bra och omfattande sin syn på RAKEL.

Vad som kanske inte riktigt kommer fram i artikeln är bristen på tjänster i RAKEL. Då infrastrukturen är stängd för externa leverantörer samt att bandbredden är ytterst begränsad för datatjänster är två kanske inte helt lyckade detaljer. Avseende den begränsade bandbredden så är det ett faktum som endast kan byggas bort med stora investeringar som följd. Dock kan ju aspekten kring den stängda infrastrukturen lösas. Då RAKEL bygger på TETRA-standarden så borde det inte kärvas alltför begåvade människor för att inse att en open-innovation / open-platform strategi ligger helt rätt i tiden även för RAKEL. Med de exempellösa framgångarna för allt som kan stavas eller relateras till APP-store så borde tanken inte ligga långt borta. Även om RAKEL har låg bandbredd så KAN innovativa tjänster skapas. Frågor kring optimering, snåla kommunikationsstrategier m.m är ju frågor som det finns en stor mängd ingenjörer som kan besvara. Att skriva tjänster som är resurssnåla är en för många ganska trevlig utmaning. Dock saknas kanske kunskapen kring vad räddningstjänst, polis och ambulans behöver för datatjänster vid vardagsarbete och vid större händelser. Men även här finns ju många som faktiskt studera dessa kunskapsdomäner. Dessa personer är inte fler än de hyper-effektiviserande ingenjörerna men likväl lika viktiga. Så mitt råd är att öppna upp RAKEL mot en open-innovation ansats och därmed skulle ju svensk “civil security industri” kunna utveckla inte bara mot den svenska marknaden utan mot EU och världen utanför. Men det kanske är en alltför vacker tanke.

En terminal där TETRA och Publika infrastrukturer möts


Av en slump så upptäckte jag idag att Motorola har en mobil TETRA terminal med Wlan. Lite knäppt att upptäcka detta då jag egentligen sökte runt kring senaste utvecklingen av Android applikationer. Men ibland skall tillfälligheter hjälpa till.
Redan i maj 2007 presenterade Motorola terminalen MTC100, en ruggad PDA med Tetra och wlan. Dessutom har den en kamera. Operativsystemet är Windows Mobile 5.0, något gammalt med tanke på senare versioner av Windows Mobile från Microsoft. När jag upptäckte att denna PDA-liknande terminal existerade så blev jag lite konfunderad. Varför fanns inte denna med bland de terminaler som visades på Räddningsverkets TETRA demo center i Revinge. För just MTC100 är ett expempel på det stora behova det finns av att kombinera icke-publik infrastruktur med publik infrastruktur.

Jag hoppas att MTC100 inte är en PDA med en “på klistrad” Tetra radio utan att det finns en seriös integration mella Tetra som infrastruktur & applikation ( talradio) och Windows Mobile där fokus snarare ligger på infrastrukturella möjligheter med applikations och data tjänster.

Finns det någon i Sverige som använt MTC100 och finns det någon som provar att utveckla tjänster för den, där dess unika egenskaper utnyttjas? Nästa steg är naturligtvis att krympa ner storleken på den så att terminalen får en Windows mobiltelefon design med kanske en kombination av radiomoduler som täcker både TETRA, WIFI och UMTS.

Kolla in terminalen på en webbsida från NokiaSiemens.

Tvekande anslutning till RAKEL

Ystad Allehanda skriver “Ett abonnemang till räddningstjänsten och ett till kommunledningen för krisledning. Längre går inte Trelleborgs kommun för närvarande när det gäller införandet av det nya radiokommunikationssystemet Rakel.“
Bakgrunden till denna försiktiga anslutningsansatsen till Rakel ligger i den osäkra kostnadsbilden samt de tekniska problem som systemet belastats av. Trelleborg skapar med sina två Rakel abonnemang en vad man kalla Gateway mellan sina övriga kommunikationssystem, analog radio samt mobilitelefoni. Skall Rakel påsikt bli det system som så länge efterfrågats av svenska blåljusorganisationer krävs en bättre och klarare kostnadsbild samt en hög och stabil teknisk kvaliteté. För att Rakel skall bli en central teknologi för svensk krishantering krävs att Rakel-terminaler används som en del av det vardagliga arbetet och att de blir en personlig tillhörighet likt nuvarande mobiltelefoner. Vid större händelser och kris, då spelar den personliga mobila terminalen en central betydelse för den verbala kommunikation som är av fundamental betydelse för hur en insatst skall komma att bli organiserad. Här måste myndigheterna i Sverige ta ett nationellt principbeslut för att Rakel skall få en omfattande användning och finnas tillgänglig hos varje aktörs medarbertare när en händelse eskalerar.

Tyskland bygger Tetranät

Enligt en pressrelease från EADS kommer Tyskland att bygga ett landsomfattande TETRA-radionät för sina blåljusorganisationer. Nätet skall byggas av ett konsortium med EADS och Nokia. Beslutet som fattades i sommras visar att TETRA-standarden inte på något sätt är uträknad trots den ibland starka kritiken. Med Storbritannien, Nederländerna, Belgien, Finland, Sverige och nu också Tyskland så växer användarnumerären. En intressant fråga att följa avseende TETRA är hur utvecklingen på sikt kommer att formas i relation till den betydligt större dataöveringskapaciteten i dagens 3G-nät. Dock bör man knappast jämföra TETRA mot UMTS rakt av då den underliggande infrastrukturen har en hel del skillnader i sina egenskaper.
Kanske finns det spännande designutmaningar där de bästa egenskaperna i de respektive infrastrukturerna kan ligga till grund för innovativa och idag kanske otänkbara tjänster och applikationer. (Läs mer om TETRA på Wikipedia, TETRA Association)

Tvångsanslutning till RAKEL

I gårdagens nummer av Computer Sweden (CS) stod att läsa att regeringen beslutat att tvångsansluta vissa myndigheter för att täcka de extra kostnader på 100 milj kronor som uppstått i projektet. Vidare rapporterar CS att Rakel har haft ständiga förseningar och att anslutningstakten av användarorganisationer varit långsammare än förväntat. Den ansvarige projektledaren säger att det är oklart vad som gör att kommuner, landsting och andra tilltänkta aktörer inte ansluter sig i den takt som man förväntat sig.

I mina samtal med kommunala räddningstjänster är dock budskapet ganska så klart och entydigt: kostnaden för abonnemangen är höga och att Rakel saknar hög dataöverföringskapacitet för mobila tjänster. Kanske är det just den höga kostnaden i relation till det relativt sett låga mervärdet mot dagens fungerande och kostnadseffektiva radiosystem som är grundorsaken till den sena anslutningen. Att dessutom Rakel saknar höghastighets dataöverföring i nuläget gör att kommunal räddningstjänst måste upphandla sådan via de kommersiella aktörerna, vilket totalt kan bli en betydande kostnad då ett flertal samtidiga kommunikationstekniker behöver hanteras.

Kanske är det dags att börja fundera över hur kombinationen kommersiell infrastruktur tillsammans med Rakel kan designas för att få kostnadseffektiv och modern funktionalitet till svenska krishanteringsaktörer.